You're my everything {Kap 3} (Th Fanfic) |
(Evelina)
-Jag sticker nu! Handlar du sen eller?
-Jadå, vi ses sen.
Dörren smälldes igen och jag suckade. Nickie hade sprungit runt som en galning hela morgonen för att hon skulle träffa den där killen.
Jag suckade igen och tvingade mig själv att gå upp.
Jag satte upp en slarvig tofs och struntade i att göra iorning mig och gick sen ner till affären för att köpa lite mat.
När jag stog och försökte bestämma mig för vilken glass jag ville ha hörde jag en röst som kändes bekant.
Jag vände mig om och såg Gustav stå vänd åt andra hållet och prata med Tom.
"Snälla, se mig inte!" Tänkte jag oroligt.
-Hej.
Allvarligt, hur stor var chansen att jag träffade honom i mataffären?! Jag tog ett djupt andetag och vände mig om.
-Hejsan.
Mumlade jag nervöst. Varför skulle jag träffa honom just nu när jag var nyvaken och osminkad?
-Evelina heter du va?
Kände han igen mig? Det kändes som hela mitt huvud skulle explodera av alla frågor.
Jag nickade och vände mig om för att välja en glass istället.
Men han gav sig inte, utan fortsatte prata.
-Bor du här?
-Ja, eller jag bor på hotellet här bredvid. Jag är från Sverige.
Han svarade inte utan lufade sig istället över mig för att ta en glass.
Jag kände en svag parfymdoft och log, gud vad gott han luktade.
-Ska du tillbaka till hotellet nu?
Frågade han samtidigt som vi gick mot kassorna.
-Ja, hurså?
-Det verkar som om Tom övergav mig.
Han log lite, och fortsatte gå med mig mot hotellet.
-Vem har sagt att jag vill gå med dig?
Sa jag lite skämtsamt och han kollade lite sorgset på mig.
-Så du menar att jag ska gå hela den långa vägen själv?
Jag fnissade lite men svarade inte, utan fortsatte bara gå.
Vi gick in i hissen och jag åkte upp till våningen jag bodde på.
-Tack.
-För vaddå?
-För att jag slapp gå hem själv.
Han log lite skämtsamt och jag log tillbaka.
-Vi kanske ses.
Innan jag hann svara stängdes hissdörrarna och han åkte upp till sitt hotellrum.
Jag kände mig så himla lycklig, men lyckan varade inte länge.
Jag kom in i hotellrummet och såg att Nickie satt på sängen.
Jag skulle precis berätta för henne, men jag såg hennes rödgråtna ögon och sprang fram till henne och kramade henne.
-Gumman vad har hänt?
Hon torkade bort några tårar och försökte sansa sig.
-Vi var i hans hotellrum och, tja, myste lite. Och så ville han att vi skulle gå in i sovrummet och "Mysa lite mer".
Hon hulkade och tårarna började rinna igen.
-Gumman ta det lungt. Det kommer bli bra.
Jag kramade om henne och vaggade henne fram och tillbaka. Efter en liten stund lungnade hon ner sig och fortsatte.
-Och jag sa nej, men han fortsatte...eller jag skrek nej. Men han värgade lyssna på mig.
-Men herregud! Han har väl inte ..?
-Nej, jag putte bort honom och sprang hela vägen tillbaka till hotellet.
Hon började gråta igen, denna gången ännu våldsammare och jag höll om henne och viskade om och om igen att det skulle bli bra.
(Bill)
Jag hörde att Tom och Gustav gick upp, och om jag hörde rätt skulle dom till affären. Georg låg och sov, som vanligt.
Jag låg kvar och låtsades sova, annars skulle dom väl tjata hål på mig för att jag gick och lade mig så tidigt igår.
Dom smällde igen dörren och jag hoppade in i dushen. Jag satte mig ner i badkaret och skakade
Jag kollade på rakbladet men vände snabbt bort huvudet.Jag skulle inte.
"Jag har klarat mig utan att skära mig i två månader så kan jag klara mig utan det nu också." Tänkte jag för mig själv.
Men jag tog endå upp rakbladet, mina händer skakade. Skulle jag göra det?
Jag lade ner rakbladet och stag ur badkaret och kollade mig i spegeln.
-Duktig Bill.
Jag flinade mot min egen spegelbild. Jag höll på att bli knäpp eller något ju.
Jag sneglade på mina armar, det var ingen vacker syn. Båda armarna var helt fulla med ärr.
Jag tog handuken runt höfterna och gick ut i sovrummet för att ta på mig kläder.
Jag slängde på mig en Green daytröja och ett par svarta jeans, mitt hår orkade jag inte fixa.
Efter bara 10 min kom Tom tillbaka, men utan Gustav.
-Tappade du honom på vägen eller ?
-Va?
Tom kollade oförstående på mig.
-Gustav..?
-Jaha. Nej, han gick och snacka med någon brud så jag lämnade honom där.
Efter en liten stund såg jag Gustav utanför fönstret.
-Det är ju tjejen från igår!
Jag såg hur dom gick in och vände mig mot Tom istället.
-Hur gick det med tjejen från igår då?
-Det gick inte alls, hon var tråkig så jag stack tillbaka till hotellet istället.
Tom och hans tjejer. Han har säkert varit på någon i varje stad vi har varit i.
Gustav kom in i rummet och både jag och Tom började skratta. Han såg ut som ett barn som har fått en stor påse med godis.
Okej, dålig jämförelse. Men han såg väldigt glad ut iallafall.
Jag kastade en kudde på honom och han vaknade upp ur sina dagdrömmar.
-Gustav, jag vet att du blir glad av mat men så lycklig som du ser ut nu borde du söka hjälp.
Sa jag retsamt. Som svar fick jag en kudde rakt i ansiktet. Tu att jag inte hade fixat mitt hår iallafall.
Tom kollade busigt på Georg.
-Undra hur han skulle reagera om han hade smink på sig när han vaknar...
Jag skrattade och sprang in på toan för att hämta mitt smink och så satte vi oss runt honom för att göra honom riktigt fin.
-Vi kommer få stryk.
Skrattade jag och målade hans ögonlock svart.
När vi var färdiga satte vi oss och spelade kort och väntade på att han skulle vakna.
Långa kommentarer uppskattas :)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | julia_love - 2 jan 08 - 12:08- Betyg:  | | älskatälskar dina noveller!!! | | eddra - 31 dec 07 - 15:55- Betyg: | | guuuud vad jag äääääääälskaaaaaaar dina noveller <3 | | niinnii - 29 nov 07 - 19:20 | | oo du skriver så bra :D | | Solstorm - 26 nov 07 - 09:46- Betyg: | | bravoOoOoOo!! <3 ;D | | Selleberg - 21 nov 07 - 12:43- Betyg: | | underbart:) | | Mp3 - 20 nov 07 - 23:24 | | Bra, fortsätt! och så tycker jag att du har blivit lite bättre på det där med att allt gick lite för fort, det går lite fort nu med, men inte så farligt. <3 | | mikaelanystrom - 20 nov 07 - 23:09 | | denna är väldigt förrvirrande... vem sover eller va!!? jag förstår ingenting! |
|
|
|
