Fina Flickor (del sjutton) |
Del sjutton. If we’re all alone, aren’t we in this together?
Robbie spärrar upp ögonen, och tar ett steg bakåt.
- Jennie… mumlar han och vänder bort sitt huvud, så hastigt att det svarta håret slår till mig på kinden.
Och det ändå jag vill, är att han ska förklara,
Förklara vad i helvete det är han gör med mig.
Han tar tag i mitt ansikte, låter händerna följa mina linjer,
- Förlåt mumlar han och stryker undan mitt hår.
Och jag hatar att han gör så, att han är så…artig. Stel.
Jag sliter bort hans händer, trycker upp honom mot väggen och det här gången protesterar han inte när mina läppar möter hans.
Han smakar blåbär.
Och jag vet, jag vet att det aldrig kommer funka, jag vet att det aldrig kommer bli någonting, men hans läppar mot mina känns så bra att jag för en stund ändå hoppas.
För jag lär mig ju aldrig
Robbies läppar släpper ut en kvävt stön, sen släpper han mig, skjuter ifrån sig mig. Som om jag är något smittsamt.
De gröna ögonen ser förvirrade och vilsna ut. Även om jag hatar att se honom så, hoppas jag att han också går igenom lite av det som jag gör.
För det gör ont .
Jag stryker honom över kinden, ser på hur hans ögon skiftar färg, blir mörkare.
- Vad vill du? Undrar han och tar bort min hand, tar ännu ett steg bakåt. Jennie, vad vill du?
Fina Flickor gör inte det de vill, utan det de måste.
- Jag… mumlar jag och försöker få honom att kolla på mig.
Jag vill ha Robbie. Tror jag i alla fall. Just nu vill jag ha honom.
- Du strulade med Jason, för fan, han håller upp handen när han ser att jag öppnar munnem för att säga något, och det skiter jag i, verkligen. Du får strula med vem du vill, Fine. Men vad vill du mig? Du är väl ändå kär i kashmirkillen?
Fina Flickor ska inte tänka för mycket, det gör för ont.
- Jag vet inte, mumlar jag.
Och sanningen är att jag faktiskt inte vet. Jag har inte en jävla aning.
Han suckar och vänder sig bort, mumlar något på franska, så snabbt att jag inte hinner uppfatta det.
- Robbie, mumlar jag och snuddar vid hans arm igen, han tar bort min hand, sakta, försiktigt men ändå bestämt. De gröna ögonen är slutna.
- Jag orkar inte, okej? Jag orkar fan inte med dig längre, Jennifer, mumlar han och vänder sig om, går iväg.
Jag står kvar, helst vill jag säga något bra, att jag är kär i honom eller vadsomhelst. Bara allting blir bra igen, bara allting blir som det var innan.
Jag kastar en sista blick på den ihopkrupna gestalten i svart skjorta, går sedan tyst in i rummet närmast dörren.
När jag kommit in i rummet ser jag Sebastian sträcka ut sig i den enda sängen, och vänder mig om för att gå igen. Precis när jag ska stänga dörren öppnar han sina ögon.
- Hallå SötJen, ler han och sträcker på sin vältränade kropp i den mysiga dubbelsängen. Eller, jag har ingen aning om den verkligen är mysig, men den ser i alla fall mysig ut.
Jag stryker mina bara fötter mot den stora, lurviga mattan, försöker undvika att kolla upp på Sebastian.
När jag inte svarar rynkar han på pannan, rullar runt och lägger sig på magen, med benen korsade. Han ligger alltid så där, med det vackra, finmejslade ansiktet lutat i händerna, med håret lite lagom spretigt, så att det ser ut som om det bara råkat bli så, och med dom lysande blåa ögonen riktade rakt på mig.
Det känns som om någon häller iskallt vatten över mig när han vänder de där ögonen mot mig igen, och kollar på mig som han brukade. Så som han alltid har gjort.
Som om vi två hör ihop.
- Jennie, hur är det?
Men sen när kallar han mig Jennie? Det har alltid varit Jen och Sebastian. Vart har Jennie och Seb kommit ifrån?
Radera dom, få bort dom.
Dom får inte plats, de är överflödiga.
Och plötsligt känner jag mig så otroligt fånig, sen när vågar inte jag prata med Sebastian?
- Det är bra, tack. Och själv? Undrar jag och hatar det artiga, stela tonfallet jag har. Det är alldeles för likt Caras.
- Fan heller, kom igen Jen, du darrar ju, svarar han och sätter sig upp, placerar de vältränade benen under sig.
Jag slår armarna om mig själv, drar fötterna genom mattan och tar ofrivilligt ett steg framåt, närmare Sebastian.
- Jag är okej.
Fast vi vet båda två att jag inte kan ljuga för honom. Han ser det alltid, direkt. Precis som han inte kan ljuga för mig.
Han svarar inte, utan klappar bara på sängen, som ett tecken på att jag ska sätta mig bredvid honom., samtidigt ler han mot mig.
Jag undrar lite vad det är med honom, så nu plötsligt kan han prata med mig igen? Nu plötsligt ska han försöka göra allt som förut igen?
Eller, vad är det han vill egentligen?
Hans blick är välbekant, precis som den alltid har varit. Men ändå är det något nytt, och jag är inte alls säker på att jag tycker om det.
Sakta sätter jag mig bredvid honom, rätar till min kjol.
- Jag har saknat dig, SötJen, han säger det precis som jag har tänkt att han ska säga. Nästan som om han hade ett manus.
Så varför känns det inte bra?
förlåt att den blev så kort! men jag är sjukt trött, och det är väl bättre med en kort än ingen del alls, aight?
Iaf. jag ska försöka skriva nåt avsult på den här, funderar lite på fortsättning, men vi får seee.
Hm, vilken är er favoritkaraktär? och har det varit samma hela tiden, eller har det ändrats?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | nanna_limpan - 15 feb 08 - 16:24- Betyg:  | | åååh den va skitbra!!!!!! | | aakwasweet - 18 dec 07 - 16:43- Betyg: | | Att du har så bra ideer! | | Therese1337 - 23 nov 07 - 21:58- Betyg: | | Samma favvis karaktär hela tiden! FORTSÄTT SKRIV! <3 | | glasbubblan - 17 nov 07 - 15:14 | det är helt klart jennifer som är min favvo, gillar hennes tankar, fast jag tycker om mauriel(vet inte hur de stavas) hon är så liten pånått vis...
tycker absolut att du ska skriva fortsättning, det är verkligen bra skrivet, för det är så intressant!!!! | | hannasteberg - 16 nov 07 - 23:23- Betyg: | | vill ha meer =D | | nona - 16 nov 07 - 16:00- Betyg: | | men meeeeer>! :D | | hanna__91 - 15 nov 07 - 17:46 | man blir lite förvirrad, men det är bra!
Jag vill veta vad som händer med Robbie :)
Skriv nästa snaaart ^^ vill vet ameeer!! ^^ xD | | LittleHoney - 15 nov 07 - 12:25- Betyg: | det var passligt mycket och läsa :)
och mycket bra !
fortsätt ^^
och krya på dig ! |
|
|
|
