På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

du&jag [del 2]

- Imorgon kommer en av mina söner hem, sa Annelie.
Hon verkade överlycklig. Annelies ögon glittrade.
- Han är säkert skitful, viskade Carro.
Stina fnissade och alla viskade.
- Tysta nu, sa Annelie.
Några få fnissade men tillslut var det helt tyst.
- Han går på musikhögskola.
Stina blev förvånad. Det krävdes mycket för att komma in på musikhögskolan. Framför allt talang. Carro gick mot Tommy. Stina funderade på vad Tommy skulle begära av henne. Hon suckade och vände uppmärksamheten mot Annelie igen.
- Idag ska vi växtfärga, sa hon glatt.

Nästa dag när Stina vaknade regnade det utomhus. Hon kämpade sig ut ur sängen. Sen kämpade hon på sig kläderna och sprang mot huset.

När hon kom in i värmen var hon sjöblöt. Hon sjönk ner på platsen bredvid Carro.
- Hennes som kommer snart, sa Carro.
Stina kollade efter Tommy men såg honom ingenstans. Då öppnades dörrarna. Stina totalt tappade hakan.
- Detta är min son Alexsander, sa Annelie.
Alexsander hade brunt hår och ett gitarrfodral på ryggen. Stina hade aldrig sett en så snygg kille i hela sitt 16-åriga liv.
- Hej alla, sa han glatt och log.
- Jag hade fel, viskade carro.
Stina kunde bara nicka.

- Fest, fest, fest, skrek Carro.
Stina och Carro var på väg in i byn.
- Jag kan inte fatta att Tommy kunde fixa in oss på en fest.
Dom hade förfestat och var redan lite vingliga. Tommy hde sökt upp Stina på eftermiddagen och berättat nyheten för henne. Stina tände en cigg och drog ett bloss. Hon ville inte att Tommy skulle tro att det var nått mellan dom.
På festen var musiken höf och det var proppfullt med människor. Stina drack drink efter drink och snart var hon redigt full. Då slutade musiken och ur högtalarna hördes Alexsanders röst.
- Jag ska spela en låt ni alla nog känner till.
Sen tog han några ackord på gitarren. Snart började han sjunga.

And I'd give up forever to touch you
'Cause I know that you feel me somehow
You're the closest to heaven that I'll ever be
And I don't want to go home right now

Han sjöng låten ut och Stina njöt av hans röst. Men sen så såg han henne.
- Spring, sa Carro.
Dom sprang men Stina ramlade hela tiden och hamnade långt efter Carro. Hon reste sig och sprang vidare. Men plötsligt så ramlade hon baklänges. Någon fångade henne.
- Ojdå, sa Alex.
Vad gott han luktar tänkte Stina.
- Var du här med nån?
Stina skakade på huvudet och kastade sig bort från honom och spydde på marken. Han hjälpte henne upp.
- Kom, vi ska hem igen.

- Hur kan du vara så dum, skrek hennes mamma genom telefonen.
Stina var bara tyst.
- Din förbannade snorunge, fortsatte hennes mamma.
Stina höll telefonen en bit bort från örat. Stina hade fått sitt straff. En vecka i en stuga ute i skogen och ett samtal från sin mamma. Det enda som var bra med detta var att Alex skulle vara med henne i stugan.

- Här är det, sa Alex.
Stugan dom skulle var ai var liten och det verkade bara vara ett rum. det fanns ett dass på baksidan. Huset var rött och dörren var röd. Stina suckade. Carro hade inte pratat med henne sen festen. Hon kände sig deprimerad och orkade inte mycket.

Stina kunde inte sova. Det var så tyst. Alex lugna andetag var ingen tröst. Hon skulle aldrig kunna få honom. Han skulle aldrig vilja ha henne. Han skulle tycka hon var för ung. Han var ju endå 25 år.
- Sovet inte du, kom det plötsligt från hans säng.
- Nää...
- Varför inte?
- Kan inte.
-------------------------------------------------- ---
3 kommentarer innan jag fortsätter.

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.4)

sandruskapuska - 27 dec 08 - 23:58- Betyg: