Hösten väntar aldrig |
Han hade alltid så bråttom
Livet är kort när det är höst
När löven faller, faller också vi
Inuti
Jag förstod aldrig varför
Din hand var så kall
Din blick så långt bort
Och ditt skratt aldrig nådde ögonen
Han hade alltid så bråttom
Och jag han inte med
Jag vet, livet spårar ut ibland
Våran spegelbild i vattenpölen
Regnar bort
När sista tåget gick blev jag ensam
Hösten var slut redan innan löven föll
|
| Kommentarer | | ShadowZ - 29 okt 08 - 17:40 | | Fin :) |
|
|
|
