Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Why do I have to cry? kap13.

Eh.. kanske inte så lång, men jag klara inte av å skriva mer på den här delen.. sry.. ;p iaf, tillägnad 2 st; Juliia (Chulia) å JvJ (JennnyJ) får att dom är såå kungliga å flummiga å bästiga å jättesnälla å för att jag lovat dom xD haha :D kommentera iaf <3




Jossie

Jag förstod inte hur Reppi och Pulican lyckades övertala Suddiludd att jag inte var där.. Helt otroligt. James är nog den starkaste personen jag någonsin känt. Jag ångrar att jag gjorde det! Varför? Det var frågan jag ställde mig själv hela tiden, VARFÖR?! Jag kunde ha valt att vakna upp ur koman, men nej, jag skulle såklart göra motsatsen. Varför fattade jag inte bara att jag ändå aldrig skulle få träffa Emil? Det var ju för bra för att vara sant, och det visste jag ju! Jag är en idiot, jag vet! Men ja, vad skulle inte ni ha gjort för att få se eran tvillingbror igen? Mycket, det vet jag, i alla fall om ni älskade han mer än allt annat på jorden! Som jag gjorde, alltså. Ingen kunde rubba våra vänskap, vi hade ett speciellt band till varandra, och det var något som ingen kunde förstå. Fast ingen hade ju ens försökt att förstå, så.. Jag hade inte varit särskillt populär sen jag stack till Hogwarts, medans Emil bara blivit mer och mer populär. Han hade alla tjejerna hängande efter sig, och telefonen kunde ringa hela eftermiddagar bara för att någon tjej skulle fnittra till i luren och sen lägga på, vilket hade blivit väldigt irriterande i längden.. Speciellt på somrarna, då jag och Emil mest bara ville vara ensamma medans vi kunde, för det var ju inte så ofta.. Efter Hogwarts och så..
'Sirius Black' viskade jag efter honom då han gick ut ur killarnas sovsal på morgonen. Ja, jag är patetisk, jag hade suttit där hela natten, och bara tittat på killarna, men speciellt på Sirius, min alldeles underbara pojkvän som jag lämnat kvar på jorden. Eller, tja, hur ska man förklara? Jag hade svikit han. Med det största svek en människa kan göra! Jag tog självmord! Åh, varför lyssnade jag inte bara på Alex, varför hoppade jag? Jag förstår inte mitt val, jag stannade ju som ändå kvar i den "vanliga" världen, jag dog ju inte helt. Jag var ju fortfarande kvar och kunde höra och se, men ett spöke var jag inte heller, för ingen kunde se mig. Det var så otroligt dåligt gjort av mig, så himla själviskt, och det visste jag om!
'Förlåt!' viskade jag om och om igen, och mina viskningar övergick snart i skrik. Och där stod jag, helt osynlig men inte bortglömd, och skrek ordet "Förlåt" om och om igen, utan att ha någon fast person att skrika det åt. Det var så många jag behövde säga förlåt till, och som jag behövde förlåta. Min mamma och pappa, till exempel! Nu hade dom inte bara förlorat ETT barn, utan TVÅ! Nu hade dom bara Cicci att lita på, vilket nog skulle vara svårt. Cicci var inte den tillitsfulla personen, men hon var världens snällaste! Eller, ibland var hon då det..
'Josefine?' hörde jag en frågande röst, och jag tittade mig förskräckt om. Det var ingen i rummet, och det visste jag. 'Josefine, varför skriker du?' Jag fortsatte att söka med blicken runt runt i rummet. Tillslut kände jag igen rösten.
'Emil? Emil, är det du?' jag lät alldeles förtvivlad, och jag undrade vad dom skulle ha sagt om dom hört mig nu. Med dom så menar jag Sissu, Jaime, Reppi, Alex och Suzze..
'Jossie! Ja, det är jag! Förlåt att jag skrämde dig!' sa Emils röst och lät lite skamsen. Jag kunde inte låta bli att småle, han hade aldrig kunnat vara dum mot mig, om man bortser från halloween och bus-dagarna i april och maj såklart.
'Det är okej! Men Emil, var är du?' frågade jag och kände ett stygn av osäkerhet. Hur kunde jag veta att jag inte bara fantiserade ihop allting? Jag kände mig inte lika säker på allting nu efter.. Det som hänt..
''Jag har kommit för att ta dig med mig.' sa han och i mitt huvud ställdes frågan "Vars?", men innan jag hann fråga, så sa han: 'Till mig, du ska få bli en ängel, en ängel med mig Jossie! Vi kommer aldrig att tappa varandra igen!' Jag kände mig genast lite bättre till mods, även om jag inte förstod varför.
'Minns du då vi såg bröderna Lejonhjärta för första gången Emil?' frågade jag och log lite. 'Hur vi sa att vi aldrig skulle lämna varandra, att vi skulle gå hand i hand in i Nangiala? Minns du det? Jag hoppades att det skulle bli sant, det gjorde jag verkligen!'
'Men Jossie, det ska vi ju! Det är just därför jag är här, det förstår du väl ditt lilla dumhuvud?' sa han med överlägsen ton. 'Och såklart att jag minns, det var ju inte så länge sen, eller?'
'Öhm, joo, det var det!' sa jag och log glatt, herregud, vi hade varit ungefär sju då vi såg den första gången! 'Vi var ju bara sju eller något?' Jag kunde riktigt känna hur Emil himlade med ögonen. 'Ja men Jossie seriöst, jag är inte dum i skallen precis!'
'Ooh, nej nej! Verkligen inte! Emil, du ska bara veta hur mycket jag saknat dig!' sa jag och halvlog.
'Jag har saknat dig med Josefine!' sa han, eller ja, hans röst..





Remus

Jag kunde svära på att jag hörde någon skrika då jag lämnade sovsalen, men Pulkan, som jag nu föredrar att kalla honom, och Suddet, jag ändrade från Suddiludd, det blev så långt att säga, ja, dom fick mig på andra tankar. Dom fick mig på tankar om MAT! Då det slog mig att jag inte ätit sen igår morse så började jag känna mig ganska hungrig, speciellt efter Pulkans upplysningar om ja, mat helt enkelt!
'Jorden anropar My-Rising-Sunshine!' skrattade Suddet och viftade med handen framför mina ögon för att få uppmärksamhet, och jag undrade varför dom alltid kom på så knäppa smeknamn. Speciellt åt mig!
'Jo min lilla..' sa jag och var tvungen att tänka ett tag, men log sedan stort. 'Snuttefilt!' sa jag och Pulkan började gapskratta, medans min "Snuttefilt" bara såg helt oförstående ut.. Han förstod nog inte vad snuttefilt var för något. Jag är ganska så säker på att han inte gjorde det, med tanke att döma hans min, som var, minst sagt, otroligt löjlig! Jag började också att skratta, och tillslut så ryckte Snuttis lite på mungiporna, men inte alls mycket! Vilket inte var så vanligt med tanke på hans annars väldigt glada humör, men på de senaste dagarna hade väl inte en enda människa varit riktigt lycklig? Det hade då inte nån jag träffat varit, Jossies död hade tagit hårt på dom mesta.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Ifos95 - 1 dec 07 - 12:28
Mållös :o
Mp3 - 25 nov 07 - 22:10- Betyg:
riktigt riktigt underbart bra! :) <3<3
Maadelen3 - 14 nov 07 - 20:42
Chulia: HAHAH! :) tack ;) bara för att du å JvJ var efter på det ordet jue xD haha :D ska börja skriva nu typ, ;) haha, tack iaf min Julia Gås :) <3<3

ThisIsJustMe: hahahahahh! neejju, inte SLUTAT! bara pausat xD hahah :D taskig kan få vara mitt tredje namn xD

Loppan24: hahaha, tack ;) Oo, neej, det KAN ju ba inte va samma sak, eller? jag tar det d inte såå xD haha, tack iaf :'D

Nona: hah, tack så mkt :)
nona - 12 nov 07 - 23:52- Betyg:
gud va bra!! mer nu!! du skriver så sjuktbra! :D
loppan24 - 12 nov 07 - 23:07- Betyg:
GAAHHHH!!!! Gutt bra!!! MERA MERA MERA!! Haha jaa vad mer kan man säga?? Jag tvingar dig inte att skriva mer jag säger bara att du måste :P (eller är det smma sak) =P Ne men,, mer snart helt enkelt!! :D
ThisIsJustMe - 12 nov 07 - 20:04
taskigt!!!!! fy vad jag e sur nu!!!! asåå jo jag ahr en novell men du har juh slutat med den :P !!!!!!! Taskiga unge!!!
chulia - 12 nov 07 - 20:02
ÄGGIG SÄGER JAG BARA! :D ÄGGIGARE ÄN NÅGON ANNAN xD haha Jenny, kung humor eller vad? x)
GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH ÄLSKAR DETTA MADDE OCH JAG GÖR SOM JENNY! Tvingar dig att skriva mer alltså :) Men ... inte för tillfället, nu ska min översmarta hjärna vila genom att räkna matte, så enkelt som det är för mig x) *host* Men jaja, skriv lite så länge va? <3<3

Kramar <3 Julia Gås
Maadelen3 - 12 nov 07 - 19:50
Naaaw, kajsa, I'm sorry ;) men du har ju EN HEL NOVELL tillägnad åt dig xD hahahha ;> tack iaf :) <3
ThisIsJustMe - 12 nov 07 - 19:47- Betyg:
Asså okej jag tog det inte sååååå hårt men men :P
ThisIsJustMe - 12 nov 07 - 19:46- Betyg:
gaaah såå bra!!! :D men jag blev lite besviken på dej madde!!!! tillängnad åt julia och jenny men inte åt mej!!!! Fattar du vad sårad jag blev nu???? Neej nu sk ajga inte fara på skolan i morrn jag ska ligga hemma i sängen och gråta!!!!! OJojoj såå hämskt asåå!!!!!! :'( Såå besviken jag e !!!! Men novellen var ändå ÄGIG!!!!!!!
Maadelen3 - 12 nov 07 - 19:40
JennnyJ: jaamen nått måste man väll ta? xD ahah, fattar , men plugga franska revolutionen du, det är säkert tråkigt :D hah ;D fortsätter... snart kanske :) tack iaf <3

Dottedsocks: Iiiih, jag är ju typ knarklangare åt dig ;) haha :D tack iaf <3:)
Dottedsocks - 12 nov 07 - 19:31- Betyg:
JAG GLÖMDE RÖSTA BTW :O
SÅ :D
Dottedsocks - 12 nov 07 - 19:30
WOSH!! DU ÄR SDÅ BRA :'D
DETTA ÄR SÅ BRA :'D
JAG MÅSTE FÅ MER !! KNAAAARK <3<3<3<3<<3<3
JennnyJ - 12 nov 07 - 19:29- Betyg:
MEEEEEEER NUUUUU!!! :|
Haha, snuttefilt ^^ ... mohahahahhahaahhaahha känner igen det jag ^^ x)
Älskar den här o nu tvingar jag dig att fortsätta =/
Men aja, får tyvär inte bli längre kommentar, pappa mördar mig annars x) /JvJ <3

Skriven av
Maadelen3
12 nov 07 - 19:19
(Har blivit läst 190 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord