Du och Jag (del 21) |
Del 21 - Ett glömt förflutet
"Hur går det, Hailie?" sa Melanie som stod vid kassan och log retsamt.
"Du hänger väl med i tempot?" "Haha, jättekul" sa Hailie som kom bärande på
en serveringsbricka och räckte ut tungan innan hon kastade en snabb blick
på klockan. Den stod på tio, vilket betydde att hon precis hade slutat.
"Så, Hailie, hur gick det med den där lägenheten du hittade?" sa Melanie och
började att torka av borden. "Fick du den?" Hailie nickade och släppte ut sitt
uppsatta hår innan hon drog på sig sin jacka. "Jo, jag fick den" sa hon leende
och försvann sen in i det lilla personalrummet där rottweilerblandrasen som
hon döpt till Isaak väntade. Hunden, som blivit otroligt fäst vid sin adoptiv-
matte, viftade på svansen och Hailie skrattade innan hon rufsade om Isaak
i den tjocka pälsen och kopplade honom och gick ut till Mellanie igen.
"Ska du dra?" sa Melanie som börjat ställa upp alla stolar. Hailie nickade och
hyssjade samtidigt åt Isaak som börjat morra vid åsynen av den andra flickan.
"Jag kan inte fatta att du tog hand om den där byrackan" sa Mellanie med
avsmak och såg på Isaak. "Han räddade mig faktiskt" sa Hailie och strök
hunden över huvudet innan hon gick mot utgången. "Men vi ses imorgon."
"Visst" sa Melanie och nickade, och när Hailie gått ut från Cafeét så följde
Melanie henne med blicken tills hon och hunden försvann ur sikte.
Egentligen, så var det ingen här på Cafeét som visste något om Hailie.
Visst så var hon trevlig, pratade med kunderna och skrattade åt deras chefs
usla skämt, men det var bara något som inte stämde. Sen så ruskade
Melanie på sig och fortsatte att gro bort intorkade matrester från borden.
Om hon inte blev färdig så skulle hon fortfarande vara kvar här nästa dag när
resten av tjejerna började sina arbetspass.
"Sådär, Isaak, hemma igen" sa Hailie och låste upp dörren. Isaak gläfste och
for sen som vanligt in och rusade runt i den lilla ettan för att kontrollera att allt
var som vanligt innan han lade sig ner mitt på Hailies säng och rullade runt.
Hailie log och skrattade åt hunden innan hon såg sig omkring i lägenheten.
Trots att hon bara bott där i lite drygt två veckor, så kändes den redan som
hennes hem och nu kunde hon inte tänka sig att hon hade haft ett annat liv
innan detta.
Hailie kom ihåg att samma dag som hon fått jobbet på cafeet och Isaak hade
räddat henne från Jack, så hade hon återigen gått runt på stan i timmar med
hunden i hälarna och frågat runt för att hitta någonstans att bo. Tillsist så hade
hon gått tillbaka till motellet hon försökt få rum på, och mannen som satt där
hade tipsat henne om ett kvarter med hyreslägenheter där det alltid brukade
finnas något ledigt. Efter vad som verkade vara timmar så hade Hailie tillsist
hittat rätt, och även om gubben som ägde lägenheterna var ett kryp så hade
han hyrt ut den här ettan till henne, och även om det fanns sprickor här och
var i väggarna och en stor fuktfläck i taket så älskade Hailie stället, eftersom
det var hennes. Att hon skulle ta hand om Isaak också föll sig som självklart,
och hon hade förälskat sig i hunden efter att den hoppat på Jack.
I samma ögonblick så skällde Isaak och avbröt hennes funderingar.
"Vad säger du, grabben? Ska vi ta en promenad?" sa Hailie leende och
skrattade när Isaak ivrigt sprang fram till dörren, och efter att ha kopplat
honom så bestämde hon sig för att sluta undra över vem hon varit tidigare och
vad hon gjort i sitt liv. Det här var hennes liv nu, och hon var fullkomligt nöjd
med det.
"Fan alltså!" stönade David och dunkade huvudet mot bordet. Sebbe såg
medlidsamt på sin kompis och halsade sen i sig från sin colaflaska.
"Äh, lägg av nu, Dave" sa han. "Vi hittar henne. Jag menar, vi har typ bara
letat i..." "Två veckor" sa David surt. "Två veckor, Seb. Inse fakta, vi kommer
aldrig att hitta Hailie bland alla människor därute."
Sebbe suckade och såg ut genom fönstret. Trots att han inte ville erkänna det,
så visste han innerst inne att David hade rätt. I mer än två veckor så hade
dom gått runt hela stan, visat upp bilder och frågat efter Hailie, men ingen
hade sett henne. Hon kanske inte ens var kvar i Montreal, vilket skulle
försvåra sökandet ytterliggare. "Ska vi dra?" sa David, och när Sebbe nickade
så reste dom sig upp och lämnade hamburgerresturangen där dom suttit.
Dom började gå i tystnad längs gatorna, och så fort Sebbe hörde en röst
som påminde om Hailies så ljusnade han, för att lika fort sucka sorgset när
han förstod att det inte var hon. Fan vad han saknade henne. Han skulle göra
vad som helst för att få hålla henne i sin famn eller höra henne skratta just nu.
Men det var bara önsketänkande, och var det något Sebbe hade fått lära sig
här i livet så var det att önskningar inte slog in.
"Hörru, Seb, kommer du ihåg för två veckor sen då den där hunden rusade
fram och skällde på mig?" sa David plötsligt och stannade. "Jodå, jag kommer
ihåg" svarade Sebbe lätt irriterat. "Hurså?" "Är inte det den där hunden?"
sa David och pekade på en tjej med långt brunt hår som stod intill en husvägg
och letade efter något i sin väska. Bredvid henne så satt en storvuxen hund
och morrade åt alla som gick förbi. "Jo, det är den" sa Sebbe ointresserat.
"Jag ska allt ta och säga den där tjejen några sanningens ord" sa David och
såg på sin kompis. "Jag menar, inte för att det var någon större grej, men om
man har hund så får man ju faktiskt se till att uppfostra den."
"Det kanske inte är hennes" sa Sebbe och suckade. "Kom igen nu, David, låt
det vara. Vi sticker hem istället och fortsätter leta efter Hailie imorgon."
Men David lyssnade inte utan styrde stegen bort mot flickan och hunden, och
efter några sekunder så suckade Sebbe igen och följde efter. Fan, vad David
kunde vara barnslig ibland. "Ursäkta" sa David och ställde sig framför tjejen,
"Men du kanske borde uppfostra din hund bättre så att den inte morrar åt alla
som passerar?" "Stör det dig, eller?" sa flickan som tittade upp, och när Sebbe
hörde rösten så ryckte han till och såg på hennes ansikte. Hennes gröna ögon
glittrade och trots att hon lät irriterad så märktes det att hon hade ganska
roligt. "Hailie?" sa Sebbe i samma ögonblick och tog några steg närmare.
Hans hjärta slog i 180, och när hon fäste blicken på honom så flämtade han
till av glädje. "Hur vet du vad jag heter?" sa hon osäkert, men Sebbe svarade
inte utan drog istället in henne i sin famn och kramade henne hårt. Men till
hans förvåning så verkade inte Hailie det minsta glad, utan knuffade honom
istället ifrån sig och backade. "Vad fan håller du på med?!" sa hon chockat,
och i samma ögonblick så kom Sebbe ihåg doktorns ord. Hailie hade minnes-
förlust. Hon kom inte ihåg vem han var, och det kändes som att få en hård
spark i magen. Han stod och såg på henne, oförmögen att säga något, men
då tog David som också verkade glad, till orda istället. "Jag vet att det verkar
konstigt, men vi vet vem du är" sa han. "Du är Hailie Collins, eller hur?"
"Jag vet inte vad du pratar om" sa hon och tänkte gå därifrån, men då tog
Sebbe tag i hennes arm och tvingade henne att stanna. "Hailie, det är ju vi!
Fan, jag vet att du har minnesförlust, men känner du inte ens igen oss?"
Hailie såg skrämt på den blonda killen som stod framför henne och tog sen
ett fastare tag om Isaaks koppel med sin fria hand. "Lämna mig bara ifred!"
sa hon och försökte få honom att släppa, men killen höll fast henne och i
nästa ögonblick så dök hans kompis upp på andra sidan. "Hailie, vi vet vem
du är!" sa den blonda. "Vi har letat efter dig ända sen du lämnade sjukhuset!
Gud, vi har varit jätteoroliga!" "Släpp!" skrek hon, och i nästa sekund så
flög Isaak fram med blottade tänder vilket skrämde killen som släppte taget
och backade. "Vad är det för fel på er?!" sa Hailie gråtfärdigt.
Sebbe drog djupt efter andan medans tankarna desperat rasslade runt i hans
hjärna. Han var tvungen att komma på något, fort, innan hon försvann med
den där galna hunden. "Hailie, du kommer inte ihåg något av ditt liv, eller hur?"
sa han till sist. "Du minns inte din familj, alla fester du varit på, när du och jag
träffades och vad som fick dig att hamna på sjukhuset?"
Killen såg ihärdigt på henne, och med ens så kände Hailie sig osäker. Hon visste
ju faktiskt inte något om sig själv, och egentligen så borde hon väl vara glad
över att träffa någon som uppenbarligen stått henne nära, men hon ville inte.
Allt det där var lagt bakom henne, och det hon hade nu var hennes liv.
"Jag vet visst vem jag är" sa hon. "Jag är Caféflickan. Hon som tar upp
beställningar och torkar bord. Och jag vill bara bli lämnad ifred."
Sen snurrade hon runt och sprang så fort hon kunde och knuffade sig fram
på gatorna med Isaak efter sig.
"Hailie!" skrek Sebbe och rusade efter med David i hälarna, men
inom loppet av några sekunder så var hon som uppslukad och till sist så
stannade David och såg sig förtvivlat omkring. Hon var borta. Igen.
"Seb, vi kan inte klandra henne" sa David som verkade ganska tagen själv.
"Jag vet inte vad vi trodde, men... Vi är främlingar, Seb. Jag fattar inte hur vi
kunde tro att hon bara skulle följa med." "Du hjälper inte till, David!" skrek
Sebbe och såg på honom med tårar i ögonen. "Jag menar, vad fan ska vi göra
nu?!" David stod och funderade lite, och sen ljusnade han. "Hon sa att hon
jobbade på ett Café sa han. "Vi tar bara och går runt till alla caféer i närheten
och frågar tills vi hittar rätt. Jag menar, dom som anställt henne måste ju ha
hennes adress. Sen får vi väl kidnappa henne eller något." Det sista var menat
som ett skämt, men Sebbe verkade ta honom på fullt allvar. "Det var fan en
bra ide" sa han och såg åt det håll dit Hailie hade försvunnit. "Vi letar upp stället
där hon jobbar, vi väntar, och sen tar vi med henne och hjälper henne att komma
ihåg. Tack, David!" Sen snodde Sebbe runt och gick mot en telefonhytt för att
leta upp adresser till olika caféer, men David skakade på huvudet och undrade
för sig själv hur Sebbes galna plan egentligen skulle sluta.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | nanna_limpan - 10 apr 08 - 19:14- Betyg:  | | Bra!! | | Mp3 - 22 nov 07 - 17:24 | | Riktigt underbart bra, du är verkligen bra på att skriva. forstätt så här, absolut ingen behöver ändras.. :P <3 | | madelenis - 9 nov 07 - 19:09- Betyg: | | Åhh! Mera Mera Mera! Jag döör annars! Du e såå bra! | | edenel - 9 nov 07 - 08:23- Betyg: | Men det är ju skiiiitsorgligt ju. du bara måste rätta till det här !!
Jag tål ju fan inte såna här berättelser :'( *Gråter* | | nona - 9 nov 07 - 00:14- Betyg: | | snälla när kommer nästa del.. snäälla meeer du e underbar på att skriva! | | eviigheet - 8 nov 07 - 22:30- Betyg: | | jätte bra :D fortsätt :D | | xTiNGELiNG - 8 nov 07 - 22:08 | | ellan_7 - dom vart ju överlyckliga och glömde allt när dom såg henne, dom hade ju inte en tanke på bilden då såklart. det säger ju sig självt ^^ | | SilverAndCold - 8 nov 07 - 21:19- Betyg: | Jättebra! :D
Mer tack. :) | | mikaelanystrom - 8 nov 07 - 21:11- Betyg: | | Åh vad bra denna är!:D | | nona - 8 nov 07 - 21:03- Betyg: | | meeeeeeeeeeeeeeeeeeer! | | LillaSabiina - 8 nov 07 - 21:00- Betyg: | Shiiiit , så jävla bra :) Du är jäääääätte duktig på att skriva
har inte sett nån som skriver så bra :P gud hon måste komma ihåg
dom jag får panik när hon inte gör de XD | | ellan_7 - 8 nov 07 - 20:56- Betyg: | | jätte bra:D:D men borde inte sebbe och david visat bilden på henne som dom hade med?:PMER NU!! | | tjoh - 8 nov 07 - 20:45- Betyg: | | åååh, jätte, jätte, jättebra :D ! love it all ;) | | empalove - 8 nov 07 - 20:41- Betyg: | | skit bra!! MER NU!! | | HandBollsFreak - 8 nov 07 - 20:26- Betyg: | | Åh jag vet inte vad jag ska säga? ^^ Du är.. så underbar på det här, alltså jag tyckte förut att jag var ganska duktig på at skriva noveller och sånt, men det var innan jag såg dina verk. Usch vad bra dem är! Jag har inte bara fastnat för den här underbara novell jag har fastnat för ditt sätt att skriva också, usch vad bra den är. Jag blir ju förbannad för att hon inte minns honom, snälla det måste sluta bra annars kommer jag inte kunna somna, då kommer jag ligga vaken hela jävla natten! Skrivskrivskriv älskah den här novelleeen <3333333333 så jävla bra! 5+++++++++++++ | | Problemoja - 8 nov 07 - 20:25- Betyg: | | jätte bra! nästa nu =D | | Rosapapper - 8 nov 07 - 20:16- Betyg: | | Skynda dig att skriva nästa :D Skitbra!:D |
|
|
|
