På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Våldtäkten som förändrarde livet [ 13 ]

- jag längtar så tills dom kommer.
- jag med.
Vi satte och prata ett tag, sen så gick vi och lade oss. När vi vaknade så gick vi upp och gjorde oss i ordning
sen så åkte vi till skolan, med móppen. På vägen till skolan så var det halt på vägen för det hade regnat.
- Teddy ta det lungt det är halt.
- ja, men vi kommer försent annars.
- men ta det lung.
Så slirade moppen och vi flög iväg. Jag kännde hur allt bara blev svart och att jag inte kunde röra mig. Jag vaknade av att jag låg på
sjukhuset mamma, elle och pappa satt gråtande brevid mig.
- vad har hänt. vart är Teddy ?
- gumman Teddy klarade sig inte.
- va ne du ljuger. Vart är han och vad hände.
- gumman ta det lungt. Teddy hamnade på nacken och han klarade sig inte.
- nej nej nej.
jag kände hur paniken steg, jag vill dö. Jag måste drömma han kan inte vara död.
- NEJ NEJ.
- gumma
så kramade mamma om mig.
- du ljuer vart är han
och tårarna sprutade.
- mamma vart är han jag vill träffa han nu han kan inte vara DÖD.
Så kom ella fram till mig och tog tag i min han.
- gumman , han klarade sig inte
så kom tårarna forsande ur henne.
- nej du ljuer alla ni ljuer. jag vill dööö.
Så kom en läkare in i rummet.
- hej, jag ville bara säga att dina barn
- vad är det med mina barn är dom DÖDA
avbröt jag honom paniksalget.
- nej, dom klarade sig.
- varför klarade sig jag och inte han VARFÖR. Varför kunde inte jag dö istället han måste leva.
- jag beklagar sorgen.
Tårarna bara sprutar och jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Så kom Teddys föräldrar och syster in i rummet med ögonen helt rödspräckta. Och så kom dom fram och kramade mig.
- klarade sig bäbisarna ?
- mmh.
- ååh gud vilken tur jag trodde jag hade förlorat heal min Teddy
så föll hon ner på golvet.
- mmh men jag vill ha tillbaka honom.
- jag också gumman
sa Teddys pappa.
- Vi ska hjälpa till med bäbisarna så mycket vi kan för vi vill inte förlora det enda som finns kvar av vår sån.
- vi vet vi är jätte ledssan för det som har hänt.
sa mamma med tårarna som spruta ur hennes ögon.
- jag vill ha min Teddy tillbaka nu.
skrek jag.
Så kom mamma och kramade om mig.
- mamma varför måste allt hända mig ? , är det meningen att jag ska leva ett olyckligt liv ?
- gumman ,du har bara lite otur.
SÅ såg jag rakt in i hennes ögon hur hon led med mig.

Tre månade senare :
Detta har hänt under tre månader :
Att missta Teddy va det jobbigaste som har hänt mig. Den första tiden var en plåga utan honom jag tänkte på honom varenda sekund jag var
vaken och jag drömde om honom hela tiden. Dagen då han skulle begravas så kunde jag knappt stå jag ville bara att allt skulle vara som förut
eller ligga där med honom. För jag vill vara med honom han är ju mitt allt. Men min familj, hans familj och Ella är dom som har fått mig att förstå
att jag måste finnas kvar. Den 14:onde juni var den lyckligaste dagen i mitt liv det var då Teddy och Sally kom till världen. Det är dom som får mig
att förstå varför jag ska leva. Jag är så glad att dom finns dom är mitt liv. Nu är dom 1 månad och jag älskar dom som tusan. Lägenheten som vi skulle
bo i ska jag flytta till när dom blir större och då ska Ella flytta med mig, hon är den underbaraste människan i världen. Just nu så bor jag hemma med
tvillingarna och mamma och pappa. Teddys föräldrar kommer hit nästan varenda dag och hanns syrra lite då och då. Jag har ett hör i mitt rum fullt med
bilder på Teddy och på oss två. Jag saknar honom värkligen. Men livet går vidare. Men jag kommer aldrig att sluta tänka på honom eller glömma honom. Han
var mitt livs kärlek. Och varje månad just den dagen det hände så går jag med vagnen till graven och lägger nya blommor.

Tre månader senare :
- gumman du har fått ett brev från sjukhuset.
Jag öppnade brevet och där låg ett brev, när jag öppnade brevet så stod det :
Hej vi beklagar sorgen över era barns far. Och vi skulle vilja betalaigen för de misstag vi gjorde med dina barn. Vi har öppnat ett konto åt dina barn
där vi har satt in 10.000 var för misstaget och för din förlust. Och det är de minsta vi kan göra. Med hälsningar alla på sjukhuset.
- mamma kolla vad det står.
mamma skyndade sig och kollade på brevet.
- ojdå gumman . DEt var ju värkligen snällt.
- jag kan ju inte ta emot så mycket.
- gumman det är du värld.
- nej mamma jag är inte värld det, det är Teddy som skulle vara värld det.
- gumman du är så snäll men någon gång måste du tänka på dig själv.
- jo men endå.
- gumman du har ett jätte bra liv du har världens sötaste barn.
- jo jag vet jag vet inte vad jag skulle göra utan dom.
Så hörde jag att någon av dom hade vaknat.
- mamma kan du hjälpa mig med dom ?
- självklart.
Så gick vi upp och tog med dom ner. Jag satte mig i soffan med båda i famnen.
- ni är mina älsklingar och ingen kommer kunna ta er ifrån mig, jag älskar er så.
Så kramade jag om dom.
- gumman ska vi gå up på en promenad med dom ?
- jo.
Vi satte på dom lite kläder och gick ut med vagnen. Vi gick runt i nästan tre timmar och det var jätte härligt att få prata ut. Jag är så glad att mamma är
min mamma för hon förstår allt.
När vi kom hem så hade Ella ringt så jag ringe upp.
- hej du hade ringt.
- hej, jo jag undrade om du ville gå på bio ?
- jag vet inte om jag kan, du vet.
- jo, men jag tänkte att det var ett tag sen vi gjorde något.
- jo, jag vet och jag är ledssen.
- gumman klart att du ska göra något med Ella, jag sköter små skitarna.
ropade mamma i bakgrunden.
- okejdå mamma kunde ta hant om dom
- toppen. Men du vill göra något med mig va ?
- självklart jag saknar att bara kunna hitta på något.
- jag med. Ska vi träffas på stan 6 så kan vi äta och sånt om det är okej ?
- jo. vänta.
- mamma kan inte jag få sova hos Ella snälla.
- självklart gumman pappa och jag tar hant om dom.
- tack.
- hejigen du kan jag sova hos dig ?
- självklart gud va kul.
- mmh men vi syns på stan snart då hejdå
- hejdå.
Så gick jag upp och gjorde mig i ordning. När jag kollade på mig själv i spegeln så, såg det inte ut som mig längre. Jag såg mycket älder ut och jag har
inte använt smink på åratal. Jag måste börja med det och göra mer saker jag kan inte sitta hemma hela tiden bara för att dom finns även om dom är det bästa
som finns så, måste jag få komma ifårn mamma rollen lite då och då. Jag gick ner och lekte lite med Teddy och Sally innan jag skulle gå till stan.
- vad fin du är gumman.
- tack.
- har inte sett dig så här fin på länge. Du är alltid fin med du vet vad jag menar.
- jo jag vet. Jag måste börja komma ut mer och sånt.
- jo gumman, har försökt att säga det länge men jag tyckte att det var bättre för dig att få förstå det själv eftersom du inte lyssnade på oss.
- jag vet men det har varit så jobbigt.
- jag vet gumman, jag vet.
så kramade hon om mig länge, och jag kännde mig så trygg.
- jag ska nog gå nu.
- mmh.
Innan jag gick så gav jag Teddy och Sally en stor kram och en puss. Jag har aldrig varit borta från mer än några timmar så det kommer kännas konstigt.
- gumman det kommer gå bra gå nu och ha kul.
Jag gick upp på mitt rum och hämtade väskan sen så tog jag cyklen in till stan. När jag kom fram till stället vi skulle äta på så stod Ella och väntade på mig.
- va fin du är.
- desamma.
- ska vi gå in.
- mmmh.
När vi kom in så satte vi oss vid ett bord och beställde mat.
- det var länge sen vi var.
- mmh förlåt.
- men det gör inget jag förstår mig gumman.
- det vet jag och tack för att du finns här.
- jag kommer alltid att finnas här för dig.
- och jag för dig vad som en händer.
Så satt vi och prata tills maten kom och det var jätte kul för jag börja känna mig som gammla ja igen.

kommentera :)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

sorgsenflicca - 15 apr 08 - 15:36- Betyg: