Omöjlig kärlek, kaptiel 1 |
Omöjlig kärlek, kapitel 1
(Lucia)
- Ja må hon leva, ja må hon leva…
Rösterna av mamma och min styvpappa fyllde mitt mellanstora rum. Min styvpappa tog verkligen inte i, han höll bara i ett kuvert, och rörde bara smått på läpparna. Som vanligt bar Hans sina bruna byxor och den vita skjortan instoppad innanför byxorna, med ett svart bälte som kontrast. Hans bruna hår började bli smått fett. Mamma skiljde sig verkligen ifrån honom. Simones svarta, vågiga hår var detsamma som mitt, bara det att mitt var rakt. Hennes bruna ögon glänste med de stora, runda öronhängena, silverhalsbandet och pärlorna på den gröna klänningen. Mamma hade samma hy som min, solbränd året om. Hon kom från Spanien som utbytesstudent till Tyskland, men hon hade valt att stanna i Tyskland. Så, nu bodde vi här. Med pappa kvar i Spanien, och vi här med en ny make/styvpappa.
- Grattis, älskling! avslutade mamma sången.
Hon räckte mig ett kuvert. Det var allt. Min födelsedagspresent. Ett svart, slitet kuvert. Inte förrän jag bestämde mig för att vända på kuvertet vaknade jag till liv. En Tokio Hotel-logo! Pulsen ökade när jag försiktigt öppnade upp kuvertet. Jag stoppade in handen, drog ut de tunna papperslapparna, blundade, och öppnade återigen ögonen… TVÅ BILJETTER TILL EN KONSERT!
(Bill)
Ja! Äntligen! Konsert hemma i Tyskland. Jag och Tom log mot varandra när turnébussen stannade upp utanför vårt barndomshem. Tom klev ut först, lät de slitna gympaskorna landa mjukt på de svarta stenplattorna. Jag log stort när mina svarta skor dunsade emot stenplattorna efter Tom. Tom började gå med stora, klumpiga steg mot husdörren. Jag vände mig om och vinkade hej då till Gustav och Georg innan jag satte av efter Tom. På tomten bredvid oss hade några tjejer i 12-årsåldern slutat hoppat på sin studsmatta, och nu gått ihop i en fnissig klunga. Jag fick syn på mamma, Simone, genom köksfönstret och log bredare än jag redan gjorde. Plötsligt hördes rop från tjejerna;
- Bill! Tom!
Jag vände mig om mot tjejerna, fortfarande med ett leende fastklistrat på läpparna, och vinkade. Tjejerna i klungan började skrika, hoppa runt och krama varandra i lycka. Tom flinade menande åt mig innan han drog upp ytterdörren.
- Mamma, vi är hemma!
Så, vad tycks..?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | stenhjaerta - 14 mar 08 - 16:32 | | tack, <3 | | stenhjaerta - 18 nov 07 - 13:35 | | tack, antar jag :)<3 | sooofffiiieee - 17 nov 07 - 17:31- Betyg:  | | jag får damp! fan vad bra!!!! <333 | | stenhjaerta - 8 nov 07 - 21:17 | FortessOfTears: haha, fick jag gå på deras konsert skulle jag också dö x) okej, tack :)
zoey94: tack :D<3
raspberriies: tack. :D<3 | | zoey94 - 8 nov 07 - 17:22- Betyg: | GAAAAH! xD
Älska, älska! :D <3 | | FortessOfTears - 7 nov 07 - 22:34 | | Oh shit , jag skulle då om ja fick gå på deras konsert , men den verkar jättebra ju, ska lästa kapitel 2 nu ;D | | stenhjaerta - 7 nov 07 - 21:47 | tjoh: har du läst prologen? :D tack :D
ThisIsJustMe: Tack :D
SilverAndCold: Hahah, hade faktiskt redan en forsättning jag sitter och skriver nu x') | | SilverAndCold - 7 nov 07 - 21:33 | | Fortsätt! | | ThisIsJustMe - 7 nov 07 - 21:30- Betyg: | | jätte bra! | | tjoh - 7 nov 07 - 21:26- Betyg: | | verkar jättebra, så fortsätt !:D :D:D |
|
|
|
