Du och Jag (del 11-12) |
okej, jag vet att den här novellen inte är lika uppskattad som dom tidigare, men ni som faktsikt läser, ni kan väl iallafall kommentera mer än bara "bra, fortsätt"? snälla? (a) tack för att några orkar läsa iallafall ^^
Del 11 - Världens bästa överraskning
Becky krafsade på den stängda sovrumsdörren med tassen och gnydde.
Det här var inte rättvist. Först hade hon blivit lämnad flera timmar dagen
före, utlåst i hallen under natten och sen hade mattes kille smitit iväg på
morgonen utan att ge henne mat. Beckys klor raspade mot träet, och sen
lade hon huvudet på sned och lyssnade. Inte ett ljud hördes, Becky skällde
två gånger innan hon hoppade upp och lade tassarna på dörrhandtaget.
Det hördes ett klick, och sen gled dörren till hundens förvåning upp.
Becky kunde för allt i världen inte klura ut hur hon hade öppnat den, men var
inte sen att rusa in, hoppa upp i sängen och börja slicka sin matte i ansiktet.
Klockan var mycket och Becky ville gå ut.
"Sluta, Becky!" sa Hailie irriterat och försökte värja sig utan resultat.
Hon hade drömt en sån härlig dröm, och att bli väckt av en stor bordercollie
på det mest brutala sätt ingick inte precis i hennes fantasier. "Ta det lugnt,
gumman" sa hon, satte sig upp och kastade en blick på klockan.
Visarna stod på tio, och med ens så skämdes hon lite. Becky brukade alltid
få komma ut redan vid åtta när dom var hemma, men nu hade Hailie i princip
sovit bort halva dan. Hon drog fingrarna genom håret och gäspade, men sen
blev hon plötsligt medveten om att Sebbe var borta. Hailie såg sig förvånat
omkring, men i nästa ögonblick så hördes ljudet av ytterdörren som
öppnades, Beckys glada välkomstskall, steg i trappan och några sekunder
senare så kom Sebbe in genom dörren med en stor, röd kartong under
armen. "Godmorgon" sa han leende och satte sig ner på sängkanten.
"Har du sovit gott?" Hailie nickade och puttade samtidigt ner Becky som
försökte hoppa upp och lägga sig i sängen. Sebbe skrattade och satte sen
ner den röda kartongen framför Hailie. "Här, det är till dig" sa han.
Hailie höjde förvånat på ögonbrynet. "Har jag missat min egen födelsedag?"
sa hon och tyckte plötsligt att kartongen verkade röra sig. Sebbe skakade på
huvudet. "Nej, det är bara en present."
Hailie log, drog loss några snören från lådan och öppnade sen locket.
Ungefär samtidigt som ljuset rörde vid kartongens botten så hördes ett
ynkligt gnäll, och i nästa ögonblick så stack en liten valp på kanske åtta
veckor upp huvudet och såg sig omkring. Hailies hjärta hoppade över ett slag,
och Sebbe såg spänt på hennes ansiktsuttryck. "Åh, gud, Sebbe" sa hon och
lyfte upp valpen som försökte vifta på sin lilla svans. "Tycker du inte om
henne?" sa han oroligt. "Jag menar, jag tänkte bara..." "Jag älskar henne"
sa Hailie leende, och Sebbe andades ut. "Det här är nog den finaste
överraskning jag någonsin fått. Vad heter hon?" "Du får döpa henne" sa
Sebbe och strök den lilla hunden över ryggen som nu tultade runt på
överkastet. Becky, som blivit alldeles tokig, hoppade snabbt upp och nosade
på, i hennes ögon, den varma lilla pälsbollen som knappt kunde stå på sina
rosa knubbiga tassar. Hailie skrattade, och sen kramade hon Sebbe som
verkade väldigt nöjd med sig själv. "Jag känner mig nästan som jultomten"
skojade han. "Så bra som jag är på att göra dig glad så kan han slänga sig
i väggen." Hailie skrattade och pussade Sebbe på näsan.
"Du har rätt" sa hon sen. "Fast du glömde att du är bra mycket snyggare
också." Sebbe skrattade och såg sen på dom två hundarna som lekte och
busade på golvet, och kände sig gladare än någonsin över att ha fått Hailie
med sig till Montreal.
Del 12 - En lysande stjärna
Sebbe muttrade lite småsurt för sig själv där han satt och knäppte på gitarren.
Det lät inte alls bra, trots att instrumentet var ganska nystämt och han hade
spelat gitarr i massor av år. Han tog upp papperet med den senaste låten
han hade börjat skriva på, provsjöng några av orden och lade sen irriterat ifrån
sig alltihopa. Av någon konstig anledning så verkade han inte kunna komma
på något nytt till låtarna, och det retade honom.
Sebbe suckade och tänkte sen att han lika gärna kunde städa lite som att
sitta här och glo, så han reste på sig och började samla ihop högarna med
papper som låg spridda över golvet. Personligen så tyckte Sebbe egentligen
att städning var tjejgöra, men eftersom Hailie inte var inne och hon alltid hade
retat sig på hans gammalmodiga uppfattning så fick han göra det själv.
För någon halvtimme sen så hade Hailie gått ut med hundarna, och Sebbe
som tänkt sitta och skriva hade intygat att han absolut inte skulle få tråkigt.
Gud vad dum han var ibland. Sebbe suckade igen och ryckte tag i överkastet
på sängen för att släta ut det, men då ramlade Hailies väska som stått
ovanpå ner på golvet. Sebbe svor tyst för sig själv och gick runt på andra
sidan för att plocka upp sakerna som ramlat ut, men efter att ha slängt ner
diverse hårborstar, halsband och läppglans så tog han upp en bunt papper
som var hopsatta med några gem. Han trodde först att det var dagboks-
anteckningar och tänkte lägga ifrån sig dom, men efter att ha läst några rader
så förstod han att det var sångtexter. Sångtexter som Hailie hade skrivit.
Sebbe satte sig på sängen och läste, och för varje mening så blev hans leende
bredare. Det här var riktigt bra grejer, och plötsligt så kunde han knappt vänta
tills han skulle kunna få provspela någon av dom.
Men i nästa ögonblick så kom Becky infarande genom dörren, och kort
därefter så kom Hailie in bärandes på valpen som hittills inte hade fått något
namn. "Hej" sa hon och satte ner pälsbollen på marken. "Vad gör d...."
Hailie tystnade och stirrade på papperena som Sebbe hade i sin hand, och
sen såg hon nästan ut som om hon skulle svimma. "Åh, gud" sa hon.
"Är det där... Hur hittade du dom där?"
"Jag råkade välta ner din väska, och då trillade dom här ut" sa Sebbe med
blicken fäst på textraderna. "Hailie, är det verkligen du som har skrivit det här?"
"Ja" sa Hailie med blossande kinder och gick runt sängen för att lyfta upp
väskan igen. "Men det är skitdåligt, jag skrev bara för att..." Sen visste inte
Hailie riktigt vad hon skulle säga, men att Sebbe hittat det där skräpet som hon
skrivit var bland det värsta som kunnat hända. Hon borde ha bränt upp det eller
något, så hon hade sluppit att höra folk skratta åt det.
"Hailie, dom här texterna är ju för fan asbra!" utropade Sebbe och såg ivrigt på
sin flickvän som ryckte till och såg tvivlande ut. "Seriöst, dom är toppen! Har du
satt melodi till dom än?" "Sebbe, dom är skitdåliga!" sa Hailie och reste sig
upp. "Det är bara skit, okej? Jag var förbannad och skrev så att jag skulle må
lite bättre. Släpp det där nu." Sen vände hon ryggen åt honom och skulle just
gå ut i sovrummet, men då studsade Sebbe upp och tog tag i hennes arm.
"Hailie, dom är texterna är så långt ifrån skit man kan komma" sa han
allvarligt. "Jag vet, för jag och grabbarna har skrivit så mycket skräp så att det
inte är klokt. Jag känner igen bra texter när jag ser dom, och det här är riktiga
guldkorn. Så om du inte har något emot det, så skulle jag väldigt gärna vilja att
vi drog till inspelningsstudion och satte musik till dom. Det är ditt material och
du bestämmer, Hailie, men jag vet att det här är något. Snälla?"
Sebbe såg på henne med bedjande ögon, och till sist så suckade hon och såg
på Becky som lekte med sin nya kompis ute i hallen. Valpen, som inte hade
fått något namn ännu, morrade lekfullt och slog efter Becky med sina knubbiga
tassar. Valpen var det finaste som Sebbe kunnat ge henne, och trots att Hailie
fortfarande var övertygad om att hennes texter var skräp så borde Sebbe få
dom, ifall han så gärna ville. Det fick bli hennes present till honom.
"Okej då" sa Hailie tillsist, och Sebbe som lyste upp gav henne en hård kram
och drog sen med henne nerför trappan. Han bubblade av iver och kastade fram
den ena iden galnare än den andra, och Hailie kunde inte låta bli att skratta åt
honom. Han var för tokig, hennes Sebbe.
"David, kom igen nu!" suckade Sebbe och såg på sin kompis som stod inne i
själva studion med hörlurar för öronen och försökte sig på att sjunga. I vanliga
fall så hade David inga som helst problem med rösten, men av någon dum
anledning så hade han just idag dragit på sig en förkylning och lät värre än en
hes kråka. "Jag försöker, Seb" sa David irriterat. "Men jag kan inte ta såna ljusa
toner idag, hur gärna jag än vill. Hur kan du föresten ha skrivit så många låtar
sen igår?" Sebbe såg på David genom glaset, flyttade runt några av
knapparna för att få bättre ljud och lät sen blicken svepa igenom kontrollrummet
innan han svarade. "Det är Hailie som har skrivit dom" svarade han. Pete, som
satt bakom trummorna, visslade och även Johnny och Patrick såg imponerade
ut. David såg på Hailie som satt på golvet och försökte lära sin hund vacker
tass inne i kontrollrummet, och sen fick han en lysande ide.
"Kan inte Hailie sjunga låtarna då?" sa han och tog av sig hörlurarna.
"Om hon har skrivit dom så vet hon ju hur det ska låta." Sebbe rynkade pannan
och såg på Hailie. Han hade aldrig ens tänkt tanken på att hon skulle sjunga,
kanske främst för att han aldrig, så länge han känt henne, hört henne ta en
enda ton. Fast nu när David nämnde det så... "Vad tror du, Hailie? Har du lust
att provsjunga några?" sa Sebbe. Hailie såg förskräckt upp. "Aldrig i livet" sa hon
sen. "Jag gick med på att ni kunde ta texterna, men jag tänker inte sjunga
någon av dom." "Men kom igen nu, Hailie" sa Pete och dom andra killarna
stämde in. "Du känner ju oss, du kan väl sjunga? Du kan i vilket fall som helst
inte låta värre än David gör just nu!" David satte upp långfingret åt sina
kompisar som fortsatte att tjata, och till sist så ruskade Hailie på huvudet.
"Okej!" skrek hon. "Men skyll inte på mig ifall ni blir tondöva sen." Dom andra
i bandet skrattade, och Sebbe lät henne byta plats med David och fixade sen
med diverse sladdar innan han gick tillbaka in i kontrollrummet där David nu
satt bekvämt tillbakalutad i en stol och drack ur Sebbes vattenflaska.
Sebbe gjorde tummen upp, och plötsligt så ångrade Hailie att hon gett efter för
deras tjat. Men nu var det för sent att dra sig ur.
Sebbe såg spänt på Hailie som verkade nervös och när Pete började slå på
trummorna och Johnny och Patrick drog sina första ackord så verkade det nästan
som om hon tänkte backa ur. Men sen såg Sebbe hur Hailie drog ett djupt
andetag och började sjunga. David, som suttit och snurrat på sin stol, stannade
upp och gav Sebbe en blick. "Vad var det för skitsnack om att hon inte kunde ta
en ton?" sa han. "Hon är ju för fan skitbra!" "Det är Hailie själv som sagt att hon
inte kan sjunga, inte jag" väste Sebbe tillbaka. "Håll käften nu!"
Sen lyssnade båda två, och några minuter senare så började alla killarna att
vissla och applådera. Hailie såg sig generat omkring, men kunde inte låta bli
att känna sig glad. Det hade faktiskt inte låtit riktigt så hemskt som hon hade
trott. "You’re fucking amazing!" sa Pete och slog en trumvirvel, och Sebbe som
kommit fram till henne skrattade. "Du underskattar dig själv, gumman" sa han
och rufsade om henne i håret. "Du är jätteduktig, Hailie, och du ska sjunga dina
låtar själv. Ingen, inte ens David, framför dom så bra som du."
Hailie hörde vad Sebbe sa, men samtidigt så visste hon med sig att hon aldrig
skulle ha tillräckligt med mod för att sjunga inför främmande människor.
Både Sebbe och David var såna som gillade att stå i centrum och showa,
medans Hailie hellre drog sig undan i något hörn. Hon skulle aldrig, någonsin,
våga gå upp på en scen och sjunga inför tusentals människors blickar, men
frågan var bara hur hon skulle kunna säga det till Sebbe som gett henne så
mycket utan att göra honom ledsen.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Mp3 - 22 nov 07 - 16:42 | | älskar det hära novellen, opps lite konstig mening men men, jag älskar iaf denna novell och den förra .) <3 ÄLSKA! | madelenis - 9 nov 07 - 18:19- Betyg:  | Va var d för trams om att dom här inte var lika bra som dom förra?
Du rockar fett! Oh, nu ska jag läsa dom andra delarna :) | | tjoh - 7 nov 07 - 20:41 | | jättebra :D | | mikaelanystrom - 7 nov 07 - 18:58- Betyg: | det känns som om du byter perpektiv hela tiden men jag vet inte, kanske bara misstolkar allting.
Du har grym fantasi, det här är en JÄTTE bra berättelse.. skriv lite mer och gör en bok av den:D!? | | eviigheet - 7 nov 07 - 17:46- Betyg: | | skit bra :D | | ellan_7 - 7 nov 07 - 16:55- Betyg: | | ny del idag?? | | ellan_7 - 7 nov 07 - 16:55- Betyg: | | klart att man orkar läsa den är super;) jag tror att väldiigt många orkar läsa men få kommentera.. och jag är en av dom sämstaste när det gäller att kommentera:P | | M-424 - 7 nov 07 - 16:13- Betyg: | myckeeeeeeeet braaaaaaaaaaa:D:D
<33 |
|
|
|
