På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Du och Jag, forts på Inte utan dig (del 1)

Fortsättningen på Inte utan dig är nog inte lika uppskattad, skulle jag tro, men ändå ^^ nån som orkar läsa? ^^

Del 1 - Vad hände sen?
"Nå, vad tycks?" Sa Hailie och snurrade runt ett par varv. Aimee, som satt på
Hailies säng, studerade sin kompis och nickade gillande.
"Det blev jättesnyggt" sa hon och drog fingrarna genom sitt egna långa,
brunblonda hår. "Jag trodde faktiskt inte att hemmablekning skulle funka,
men du kanske hade tur eftersom håret inte blev rött." Aimee log ilmarigt
och Hailie räckte ut tungan åt henne innan hon gick fram till spegeln och
studerade sig själv. Det hade varit Aimees ide att hon skulle bleka och färga
sitt hår, och det hade gått från att vara ganska jämnblont till att gå i en
massa olika blonda nyanser, och om man tittade noga så gick det även att
urskilja rödaktiga slingor.
"Så, ska du med ut ikväll?" sa Aimee och stoppade in ett tuggummi i
munnen. Sarah och Jill sa att dom kunde fixa in oss på Robroy, du vet den
där baren som det är 20-årsgräns på? Sarah kände visst vakten."
Hailie skulle just till att svara, men i samma ögonblick så hördes ett skrik
och en kort stund senare så kom hennes 15-åriga lillasyster Jennie in i
rummet med familjens senaste tillskott Emily på armen. "Hailie, du får ta
ungen nu" sa Jennie irriterat och slängde med håret. "Dave väntar på mig,
och jag har inte ens bytt kläder." Hailie skrattade och tog sen den knubbiga
babyn ur sin systers famn. "Hur träffades du och Dave egentligen?" sa hon
och strök en hårslinga ur ögonen. Jennie som varit påväg ut från rummet
stannade till. "På skolbalen" sa hon sen. "Vi dansade en dans och bytte
telefonnummer. Vi ska på bio idag." Hailie nickade. "Ha det så roligt" sa
hon innan Jennie försvann ur sikte. Sen vände hon sig om och såg att
Aimee gjorde en av sina världsberömda grimaser. "Vad är det?" sa Hailie
och stoppade nappen i Emilys mun. Aimee log sarkastiskt och skakade på
huvudet. "Nej, jag bara tänkte på Jennie." sa hon. "Jag kan sätta en miljon
på att hon inte träffade den där Dave på någon skolbal."
Hailie stirrade på sin kompis i några ögonblick innan hon svarade.
"Vad skulle Jennie ha för anledning att ljuga?" Aimee skrattade och reste sig
sen upp från sängen. "Men gud, Hailie, kom igen. Jennie är ute och springer
varje kväll, och på helgerna när du sitter hemma och matar babyn och leker
med hundarna så är hon ute och super på krogen. Ibland är du bara så naiv.
Sarah såg föresten Jennie med Daves gäng häromkvällen, och förutom att
cigarettröken stod som moln omkring dom så verkade flera ganska borta."
Aimee log mot Hailie och kastade sen en snabb blick på klockan.
"Shit, vad mycket den är!" utbrast hon och plockade snabbt ihop sina saker.
"Men du, jag ringer ikväll så bestämmer vi vart vi ska träffas. Okej?" Sen
skyndade sig Aimee iväg och en halv minut senare så hördes ljudet av
ytterdörren som smällde igen.

Hailie suckade och såg sen ner på Emily som somnat. Långsamt så gick
hon ut ur sitt rum, genom hallen och sen in till sina föräldrars sovrum där
hon la ner Emily i vaggan. Sen gick hon in i sitt rum och började röja undan
drivorna av kläder som låg överallt, men när hon lyfte upp en grå munk-
jacka så trillade ett slitet fotografi ut ur fickan. Nyfiket så tog Hailie upp det,
men när hon såg vad bilden föreställde så sjönk hon ner på sängen och
stirrade som förhäxad på bilden. Sebbes ansikte log glatt tillbaka mot henne.
Hailie kom såväl ihåg dagen som dom hade tagit det här fotot. Sebbe hade
tagit med henne ner till hamnen, och sen hade dom betalat en man med
en kamera för att han skulle ta en bild. Dom hade suttit på ett picknickbord
precis vid kajen, Sebbe hade haft armen runt hennes midja och Hailie hade
lutat huvudet mot hans axel. Hailie kände tårarna tränga upp i ögonvrårna,
och hon torkade snabbt bort dom och såg ut genom fönstret. Det var så
fånigt att börja gråta över en gammal bild, men att se Sebbes ansikte
framför sig påminde henne allt för mycket om hur fruktansvärt mycket hon
saknade honom. Och på att han uppenbarligen inte längtade lika mycket
efter henne. Dom senaste breven hade varit kortfattade, och hon hade inte
heller velat ringa och tjata, ifall det var så att han inte ville höra av henne mer.
I grund och botten så förstod hon, för att hålla liv i ett förhållande när man
befann sig mer än 500 mil ifrån varandra var dömt att misslyckas. Men hon
kände sig ändå sviken, för ända sen hon kommit tillbaka till USA så hade hon
inte ens dejtat en annan kille. Och bara tanken på att Sebbe kanske strulade
runt hemma i Sverige gjorde henne illamående. Tårarna började rinna igen,
och sen tänkte hon på Emily. Alla hennes kompisar trodde att dom adopterat
henne från Kina eller något, och det var bara Jennie som visste att Emily var
Hailies unge. Hailies och Sebbes. Minnet av hur rädd hon blivit när ultraljudet
på sjukhuset visat positivt fick Hailie att le nu, men då hade det inte varit
något roligt. Då hade hon gråtit, skrikit och diskuterat med sig själv dagarna
i ända om hon skulle behålla barnet eller inte. Men i slutändan så kunde hon
inte med att ta bort det, och nio månader senare hade Emily fötts. Egentligen
så hade hon ingen rätt att vara sur på Sebbe som inte skrev, när hon inte ens
vågade berätta att han hade en dotter. Hon, Hailie, var bara 18 år och hade
ett barn. Det var helt sjukt egentligen. Och att Emily tog upp så mycket av
hennes tid så att hon inte kunde leva ett normalt tonårsliv..
Hailie satt på sängen i nästan en kvart, men sen så reste hon sig beslutsamt
upp, kastade en snabb blick på klockan och började sen rota runt i byrån efter
något att ta på sig till kvällen. Okej, hennes liv var skit ibland, men ikväll så
tänkte hon åtminstone ha roligt. Hon skulle ut med Aimee och dom andra
tjejerna, sluta tänka på Sebbe och kanske försöka återuppta sitt förhållande
med Jack.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

Ifos95 - 15 dec 07 - 12:55- Betyg: