Älskad eller hatad [Del 18] |
Jag rullade mig runt i sängen nästa morgon. Klockan var bara 06:15. Mamma brukade stiga upp 06:30 för att göra frukost till oss så inga är vakna i huset - bortsätt från mig. Hela natten fick jag nog bara 1 timmes sömn, eftersom jag hade druckit ett glas mjölk för att få lite energi för att då orka sova. Jag hade suttit och tänkt på Strandpartyt. Detta var den sista dagen att bli tillfrågad. Egentligen var den sista dagen igår men Melissa uttryckte sig noga att det var idag. Jag tror knappast det. Vem har ingen att gå med nu - förutom jag? Strandpartyt är idag, idag! Idag! Det känns som om min hjärna har kommit ut ur en mixer. Jag kunde inte tänka på något annat än Strandpartyt. Plötsligt hörde jag att min mamma steg upp. Hon gick in i badrummet och man hörde hur hon stängde dörren. Jag steg sakta upp. Det kändes som om min kropp var förlamad. Efter några minuters tvingande mot min kropp att stiga upp steg jag faktiskt upp. Varje steg jag tog kändes lättare tills jag nådde Melissas rum. Hela rummet var stökigt med kläder och matrester över allt. Det luktade sopor, svett och gamla rester på samma gång. Själva Mel sov med öppen mun och med täcket på golvet. Vad gör hon egentligen om nätterna? Brottas med hennes täcke? Inte omöjligt - det är ju Melissa vi snackar om. Plötsligt fick mamma syn på mig när hon kom ut ur badrummet. Hela hennes hår var rufsigt och hennes ögon var smala som linjer. Hon hukade sig fram som om hon skulle ramla. Hon såg mycket trött ut.
- Julia? sa hon och nästan fick hålla sig mot väggen för att inte kolapsa. Vad gör du uppe så tidigt?
- Kunde inte sova, svarade jag rakt på sak. Du ser trött ut.
- Ja, jag har haft samma problem. Jag har varit sömnlös hela natten.
Hon hukade sig fram ännu en gång. Jag hade inget hjärta att låta henne göra frukost när jag inte hade något att göra.
- Men mamma, jag kan göra frukost, erbjöd jag mig. Jag lovar att inget ska vara bränt, på hedersord!
Hon såg stolt på mig medan hon tog ett djupt andetag.
- Klarar du det?
- Så klart.
- Tack, snälla du, sa hon medan hon gav mig en kram.
- Det var så lite så, sa jag och kollade på när hon sakta gick in i sovrummet igen.
Hmm, mumlade jag. Vad ska jag göra till frukost? Jag tänkte en stund innan jag rusade ner och öppnade kylskåpet för att ta fram ägg. Omelett! Jag lade en stekpanna på spisen medan jag hällde i lite matfett och olja. Sedan kläckte jag in äggen. Det fick bli två var. Jag rörde om lite då och då medan jag kom på en grej. Jag hade helt glömt bort att ta fram något att ta på mig! Men det gör jag snabbt. Den första portionen blev klar så jag lade den på en tallrik. Sedan tillsatte jag lite mer olja. Efterät kom äggen in. Så länge de höll på att stekas lite sprang jag snabbt upp för att hitta något att ta på mig. Idag såg det ut att vara rekordvarmt. Så jag tog på mig mina svarta kapribyxor som var ända till knäna och en vit T-shirt med massor av glitter på. Jag satte upp mitt hår i små klämmor. Plötsligt luktade det något. Det luktade, det luktade... Bränt! Jag lade ifrån mig mitt smink medan jag nästan flög nerför trapporna. Där stod några hjälplösa ägg mellan allt rök. Svarta var dom också. Jag bestämd mig för att sminka mig och komma tillbaka senare. När jag kom upp såg jag Mel halta förbi. Hon sniffade med näsan.
- Vad är det som luktar? Luktar det...
- Min nya parfym, avbröt jag henne. Den är jätte äcklig, jag provade bara på lite. Men jag har slängt den nu, så allt är okej.
Hon såg lite misstänksamt på mig men skakade senare på huvudet och gick in i badrummet.
När jag var helt färdig gick jag ner för att fortsätta med frukosten. Mamma var redan där.
- Hej gumman, sa hon. Tack för att du gjorde en portion ägg. Det gör inget att du inte hann mer, men jag tackar för ditt erbjudande.
- Varsegod, sa jag milt.
När mamma hade gjort tre portioner ägg var allt färdigt. Mamma var inte hungrig och pappa sov fortfarande så det var bara jag och Melissa som åt. Hon sneglade på mig.
- Vaddå? utbrast jag barskt. Varför kollar du på mig sådär?
Hon bet sig i läppen.
- Ehm...
Jag gav henne en fånig grimas.
- Vad?
- Jag är bara orolig att du inte kommer ha någon att gå med, bekänte hon medan hon pillade på sina ägg.
Vad hade hänt med henne? Tyckte hon synd om mig?
Vi sa inget medan vi åt. För att muntra upp mig visade Mel upp ett leende.
- Men jag är säker på att någon frågar, sa hon.
Hon drack en klunk av sin morotsjuice. Det är egentligen bara hon som dricker det eftersom hon själv påstår att min blir stark och smart av morötter. Man såg att hon tänkte så det knakrade. Hon ville säga något som lättade upp stämningen och som gjorde mig på gott humör. Men tyvärr, inget kan göra mig på gott humör nu.
- Förresten, pep hon. Vad hette den där parfymen som du använde, sa du?
Jag höll utkik efter Amelia på luncrasten. Hela förmiddagen hade vi haft gympa där vi var tvunga till att springa några sådär 3 kilometer. Jag fick stanna i duschen i en halvtimme för att få bort lukten av vår gympalärare, Rainleys andeträkt. Urk! Jag sprang ifrån omklädningsrummet för att jag skulle slippa snacka med honom. Plötsligt fick jag syn på Amelia. Hon gick med Jodi.
- Hej, hälsade jag.
Amelia och Jodi stannade upp med ett leende på läpparna.
- Hej, sa de i kör.
Vi gick längst korridorerna med killarnas blickar bakom nacken. De verkade iakta oss. Jag vet inte riktigt varför.
- Så, Jodi, sa Amelia lite fröken - aktigt. Vem ska du gå med på Strandpartyt?
Åh, nej. Strandpartyt! Idag var den sista dagen. Alltså jag hade då 2 och en halv timme kvar tills jag skulle ge upp allt. 2 och en halv timme...
- Jag ska... vänta lite, avbröt hon sig själv. Kan vi inte sitta ner och äta så berättar jag då?, eftersom det är bara 20 minuter kvar innan det ringer in.
- Ja, okej då. Hänger du med och äter med oss? frågade Amelia.
Var inte det självklart?
- Visst.
Vi gick till cafeterian och ställde oss i kön. Dagens rätt var lasange. När vi var framme tog jag en bit varm lasange och lade den i min tallrik. Lite sallad lade jag också på min tallrik. När alla hade tagit mat satte vi oss på ett ledigt bord.
- Jo, fortsätte Jodi. Jag ska ut med Jordan.
- Jaha. Vem är han då? undrade Amelia medan hon tog en tugga av lasangen.
- Han går sista året, svarade Jodi stolt.
Värst vad alla killar är populära i sista året!
- Ska vi gå och kolla på schemat sen? föreslog Amelia. Schemat för strandpartyt?
- Visst, svarade Jodi.
Nej, det här gick inte! Jag kunde inte gå på en jätte rolig fest eftersom ingen vill bjuda ut mig. Jag kan inte klandra dom. Jag lever inte bara upp till deras krav och förväntningar. Jag hade inte långt till tårarna. Vad var det för fel på mig?
Vi åt under tystnad. Bra det, eftersom jag hade då tid för mig själv. Undrar vem Steven ska gå med. Kanske den tjejen med rött hår i Fontänerna? Steven var snygg, han kunde få vem som helst, så han hade inga problem. Inga problem alls. Han var så olik mig. Vi kanske ändå inte kommer att passa ihop... Liksom, jag gillar honom, det kan jag erkänna. Sen första gången jag såg honom har jag gillat honom. Inget snack om saken. Men jag tror inte att han är ett dugg intresserad av mig. Han visar den inte i alla fall, den saken är säker. Han kanske försöker. Han kanske... Äh, vem bryr sig egentligen! Om han inte gillar mig ska jag inte försöka gilla honom heller!
- Nu går vi, sa Amelia och Jodi i kör.
Jag vaknade till ur mina drömmar. Amelia och Jodi hade redan ätit färdigt. Jag hade inte ens pillat på min lasagne. Jodi kollade ner på min tallrik.
- Ska vi vänta på dig så du får äta klart? frågade hon medan hon ställde ner sin bricka.
Jag hejdade brickan innan den hann dunsa ner till matbordet igen.
- Nej, jag kommer, försäkrade jag henne.
Hon nickade. Jag tog upp min bricka medan jag slängde min mat och lade tallriken, besticken och brickan i disken. Sedan bar vi av till schemat till Strandpartyt. När vi kom fram till anslagstavlan, ögnade vi igenom hela schemat.
Strandpartyt ( schemat för aktiviteterna )
18:00: Då börjar strandpartyt och då börjar vi släppa in paren. Vi intervjuar varje par som kommer in, med en fråga. ”Vad är det som är så bra med din partner”.
Vi beräknar med att sätta ut stolar och bord när dom kommer in så de som väntar får sätta sig ner
18:30: Då startar vi igång musiken och sätter ut snackas och läsk på borden. Den tiden använder vi till att alla får känna varandra. Mingla lite och sådär. Dansa, (fridans) kan man få kunna göra också, för de som vill.
19:00 : Då ska vi ha en danstävling. Hiphop sensationen ”Back in track" ska lära alla en liten hiphop dans som alla ska lära sig. Sedan visar alla upp danserna. "Back in track" väljer ut det paret som klarade av dansen bäst och det paret kommer få välja, antingen att gå med varandra
eller gå med andra, till en hemlig plats, som avslöjas då.
19:40: Då ska vi äta. Man får välja mellan pizza med pizzasallad eller hamburgare med pommes frites. Alla ska dricka Coca - Cola eller Sprite. För de som är allergiska finns det speciella drycker. Det är bara att välja. Lugn musik spelas så länge vi äter.
20:15: Då tänkte vi ha en speciel stund för paren. Vi ska göra det lite romantiskt för alla. Man kan gå på en strandpromenad eller bara sitta och prata lite. Vi sätter ut bord nära havet och tänder ljus för att det ska bli mysigt. Man kan få göra både och.
20:45: Då meddelar vi vem som vann hela par - tävlingen. Det paret kommer att få ett hemligt pris och kommer koras till strand - paret.
21:00: Då beräknar vi vara färdiga.
Hoppas ni får det roligt. Tack för alla som har hjälpt till med att arrangera det hela. En jätte stor kram till dom! /Boston High skolteam!
- Det kommer bli jätte kul, medgav Amelia med ett glädjetjut. Jag längtar.
– Jag med! instämde Jodi med ett leende.
- Mm, mumlade jag.
Hur mycket jag än ville vara glad inför Amme och Jodis skull, så kunde jag inte. Med tanke på att jag missar allt det roliga, vill jag bara spy. Amelia märkte av min ledsna min.
- Men Julia, sa hon så barmhärtigt som hon kunde. Du kan ändå gå till strandpartyt utan någon kille.
– Men dom kommer inte att släppa in mig, envisades jag.
- Du kan gå med oss, försökte hon.
Jag rynkade på näsan.
- Du behöver inte vara med oss om du inte vill. Du ska bara komma in med oss. Sen kan du göra vad du vill, insköt hon.
Ett litet leende visades fram på mina läppar.
- Så, vad säger du?
Jag ville ju gå, och om detta var min ända chans, så fick jag vill ta den då.
- Ja, okej, då. Tack, Amelia, tack så mycket!
- Äh, sa hon och viftade med handen. Det var väl inget.
Jag gav henne en kram. Klockan ringde in. Jodi lade handen på min och Amelias axlar.
- Vi ses på Strandpartyt då! sa hon och sprang iväg.
- Japp, så vi ses på Strandpartyt, sa Amelia och klappade till mig på axeln. Allt kommer gå bra. Tro mig. Hejdå!
Jag vinkade. Jag var så glad att jag hade mina kompisar som stöd. Amelia, Crystal och Jodi. Dom ställde alltid upp för mig. Men mest Amelia. Om det inte vor för hon - skulle jag suttit hemma med mamma och pappa och spelat monopol. Komiskt! Ja, nu är det bara att gå hem och fixa till sig - ordentligt!
Chat mellan Steven och Philip:
Steeveen10: Hejsan Philip!
Philip333: Tja Steven! Hur är läget?
Steeveen10: Läget är dödsdåligt!
Philip333: Varför?
Steeveen10: En grej bara... Inget viktigt.
Philip333: Berätta nu för Phil - grabben. Vad har hänt? Säg till mig...
Steeveen10: Jaja, okej då. Det är bara en grej med strandpartyt…
Philip333: Vilken grej med Strandpartyt?
Steeveen10: Jag skulle be Julia att följa med mig
Philip333: Va? Skulle du?
Steeveen10: Men jag vågar inte
Steeveen10: fråga henne.
Philip333: En fråga till dig - är du en man eller kvinna?
Steeveen10: Man, logiskt.
Philip333: Men åh, det var bara ett talessätt. En kvinna är den som alltid är blyg. ( Passar in hos dig ) och
Steeveen10: Så du påstår att jag är en kvinna?
Philip333: en man är den som alltid går först ( nästan ) som alltid tar
Steeveen10: Så du säger att jag fortfarande är en kvinna?
Philip333: det första steget.
Steeveen10: Jaha, då...
Philip333: Nej! Det påstår jag
Steeveen10: OK
Philip333: inte alls.
Steeveen10: Så vad ska jag göra då?
Philip333: Fråga henne - nu, innan det är för sent! Du kommer krossa hennes hjärta. Hon kanske trodde att hon skulle bli tillfrågad av dig. Du är ju en av hennes närmaste kompisar.
Hoppas bara att du inte sårar henne. Men skulle inte du gå med Hanna?
Steeveen10: Alltså, jag vet inte. Jag har inte ens sagt det till Julia ännu. Om Hanna då. Hon kommer tro att jag är hemsk om jag säger det nu. Eftersom jag har haft fleeera veckor på mig. Philie, vad ska
jag göra?
Steeveen10: Phil?
Steeveen10: Philip!
Steeveen10: Philip?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Mydreams_ - 4 nov 07 - 14:51- Betyg:  | | SKIT BRA! | | tjoh - 3 nov 07 - 22:17- Betyg: | | maaahhhhahaa jag älskar det här ;) mera :D | | -Cute - 3 nov 07 - 17:49- Betyg: | | underbart <3 | | M-424 - 3 nov 07 - 17:37- Betyg: | Jääättteebraaaaaaaa:):)
<333 | | Ericautank - 3 nov 07 - 14:52- Betyg: | | Jätte bra | | Rosapapper - 3 nov 07 - 14:40- Betyg: | | Bra :D |
|
|
|
