En I Mängden (del 15 - SISTA DELEN) |
Så, vad tycker ni? Här var sista delen.
Vilken var eran favoritkaraktär? Vad tycker ni om handlingen? Vad var bra/dåligt? Vad kan jag förbättra? Massa med konstruktiv kritik så blir jag glad! :D
Och jag vill tacka alla mina trogna läsare för att ni orkar med att läsa allt jag skickar in hela tiden :3
Och kom igen folks -> dumlaah@hotmail.com, adda på msn ^^
Del 15
- GET UP FOR FUCK SAKE! Skrek Marcus och bankade ljudligt på Daves dörr så att både Ylva och Dave hastigt satte sig upp i sängen. Ylva slog i huvudet i sänglampan för andra gången.
- We’re on our fucking way, take it easy man… sa Dave tröttsamt och drog täcket över huvudet.
Efter kanske en halv minut satte han sig upp och lät fötterna möta hotellrummets kalla golv. Långsamt gnuggade han ögonen och gäspade stort. Sakta började han vandra runt i rummet och plocka åt sig diverse kläder, efter ett tag stannade han upp och tittade bort mot Ylva.
- Can you give me my shirt?
Ylva tittade ner på sin tröja, det var fortfarande den där stora T-shirten med ett Jimi Hendrix-tryck som hölls ihop av ett nitbälte. Hon log lite och knäppte upp skärpet och drog av sig tröjan och kastade den åt honom.
Han lät blicken snabbt vandra över henne innan han drog på sig tröjan. Plötsligt kändes det obekvämt att sitta där öga mot öga med Dave utan någonting på överkroppen, trots att han sett henne utan några som kläder alls under natten, det var en annan blick nu, en blick som avgjorde om hon verkligen dög eller inte.
Hon virade täcket runt omkring sig.
Dave gick fram till spegeln bredvid den gigantiska garderoben och drog fram en eyeliner ur sina byxor och drog två snabba streck under ögonen. Hans ord kom så snabbt och oväntat.
- When are you going home? Sa han och tog en spraydeodorant och sprayade in under tröjan.
- When you think I shall go home… svarade Ylva och letade med blicken efter sin tröja på det ostädade golvet, hon kände sig så smutsig.
- Well, after the concert tonight we’re going straight to the airport, and before that we have to do some PR for the new CD, so…
Hon förstod, de skulle inte hinna ses någonting mer. Hon blev alldeles kall inombords. Hon lät täcket falla ner och gick bort mot garderoben där hennes gula tröja låg.
Hon stod mittemot honom, vid spegeln. Spegelbilden var så perfekt, hon och Dave, om det ändå bara kunde vara så för evigt.
Varför kunde det inte vara så för evigt?
Hon sträckte sig efter hans hand och tog den.
- I’m going to miss you Dave… vad mer skulle hon säga? Det var det som behövdes sägas.
Han såg ner på henne, gav henne ett ansträngt leende.
- Forget about it Ylva. You were just one in the bunch, orden slog henne som en slägga i huvudet, en slägga i hjärtat.
Han drog handen till sig, gick in på toaletten och låste om sig.
One in the bunch, en i mängden.
Hon hade bara varit en i mängden.
Hon kunde inte stanna hos honom en minut till! I raseri skrek hon rakt ut innan hon snabbt samlade ihop alla sina saker hon hade i rummet och la ner dem i sin väska som legat under Daves säng. Den hade legat där från början, det hade aldrig varit tal om att hon skulle sova någon annanstans än i Daves säng.
Tårarna rann.
Hon slet upp dörren ut till korridoren och smällde upp den rakt på Marcus som tydligen precis varit på väg att knacka på Daves dörr. Ylva brydde sig inte, hon bara sprang längs med korridoren för att komma ut. Bort, bort från allt det här.
Tårarna rann.
Hon hörde hur någon stönade av smärta bakom henne men sen slog dörren till korridoren igen bakom henne och det blev tyst, ensamt. Inget farväl hade det blivit, men det gjorde inget.
Hissen kom nästan direkt. Där inne stod en äldre man med en antagligen svindyr kostym och en ännu dyrare portfölj i handen. Han tittade stramt mot henne och när han såg hennes tårar höjde han förbryllat på ena ögonbrynet, men gjorde inget mer.
Tårarna rann.
Mannen brydde sig inte. Hon var ensammast i hela världen.
Den marmorprydda lobbyn var fylld av folk. Glasdörrarna och de stora glasfönstrena ut mot vägen gjorde att man kunde se alla paparazzis som så desperat ville få bilder av bandet, bilder av henne, hon som var Oliver O’Brians flickvän.
Julia stod i receptionen, tittade frågande på hennes rödsvullna, söndergråtna ansikte, log brett med en skadeglad blick.
Det brast, det kändes som att hon skulle gå sönder. Hon satte sig rakt upp och ner på det kalla marmorgolvet och lät tårarna flöda i en ännu stridare ström. Allas blickar var på henne, kamerornas blixtar fyrades av i ett extremt tempo där utanför hotellet, tog bilder på Olivers flickvän som satt och storgrät mitt på hotellgolvet.
Alla tittade på henne. Och ändå var hon ensammast i hela världen.
Plötsligt kände hon någons hand på sin axel.
Hon öppnade ögonen och vände på huvudet mot handen. Lät blicken gå från handen upp mot Olivers blåa ögon och svarta hår.
Tårarna rann. Någon brydde sig. Hon var inte ensammast i hela världen.
Hans ögon genomborrade henne. Han flyttade handen från hennes axel upp till hennes kind, torkade bort tårarna.
- He broke your heart, didn’t he?
Hon kunde inte göra annat än nicka svagt, låta några fler tårar falla.
Ylva kände två armar runt sig. Två armar som fanns för att trösta. Två armar hon behövde. Kamerablixtarna fyrades av så tätt inpå varandra att hela lobbyn lös upp av ett jämnt ljus.
- What do you want to do? Sa han mjukt, så tyst att ingen annan hörde.
- I want to go home… det var svårt att få fram orden, men det gick.
Aldrig hade en tågresa känts så ensam.
Hon hade aldrig känt sig så tom, så sviken, så smutsig.
Olivers och Reds tröstande ord hade inte hjälpt. De hade sagt att han alltig raggade upp någon tjej när de kom till ett nytt ställe, hade henne som sällskap de dagar de var där och sen dumpade henne. Det brukade alltid vara någon blåst blondin med stora pattar som visste att hon skulle agera groupie i några dagar, men båda sa, att med Ylva hade det varit annorlunda.
Ja, det kändes ju bra, omedvetet utnyttjad, och alla runt omkring henne visste om det, men ingen hade sagt något. Och nej, hon var ingen blondin med stora pattar, utan en svarthårig planka, men det förändrade inte saken. Hon kände sig så utnyttjad.
Genom fönstret såg hon ängarna susa förbi, då och då såg hon någon bil, traktor eller ett flygplan. Människorna i fordonen visste ingenting om det som hänt, men hon ville så gärna berätta för dem, vilket svin Dave varit, vad han gjort mot henne, men John hade sagt det, att för de andra i bandets skull skulle hon hålla tyst om allt det här i den mån det gick, eller som Trevor så milt uttryckt det: ”Shut the fuck up about this or die”.
Olivers sista ord innan hon for var fortfarande kristallklara, de enda ord som kunde ge henne lite tröst:
- I know that you wasn’t nobody at all to him, Ylva. He liked you, I know it. We all liked you Ylva, it hurts to see you like this… Både Red och John som varit i rummet med dem hade nickat medhållande, de skulle minnas henne i alla fall.
Hennes mobil ringer. På displayen ser hon att det är Sandra, som tillsammans med resten av svenska folket antagligen har sett bilderna i Aftonbladet.
Hon klickar på den gröna luren, hör hur Sandra börjar babbla på.
Hon lägger telefonen mot örat.
- Du vet va?
- Hörde du inte vad jag sa innan eller? Sandras röst är gäll, irriterande, hon får plötsligt lust att bara lägga på, men hindrar sig själv i sista sekunden.
- Nej, tydligen inte…
- JAG SÅG DIG I AFTONBLADET IDAG!!! Skriker hon så att det gör ont i öronen.
- Grattis…
- Är du nere? Vart är du någonstans? Har du knullat med Oliver O’Brien? Hur blev det med Dave Simon?
- Jag är lite nere, jag sitter på tåget hem…
- Har du knullat då? Ylva kan höra hur någon fnissar i bakgrunden.
- Varför bryr du dig?
- FÖR ATT BÅDA TVÅ ÄR MEDLEMMAR I VÄRLDENS STÖRSTA OCH BÄSTA ROCKBAND KANSKE?! Sandras skrik blir för mycket. Hon lägger på.
Det ringer igen. Det är Sandra som inte vill ge sig.
- Ja?
- Men kan du svara då?
- Vill du höra en grej?
- JA!
- En i mängden, jag var en i mängden! HÖR DU DET?! EN I MÄNGDEN!!! Hon börjar skrika, kan inte kontrollera sig själv längre, kärringen som sitter bredvid henne på tåget bara stirrar. Kan du fatta det Sandra? Fortsätter hon. Kan du förstå att jag bara var en i mängden, blev utnyttjad, han brydde sig inte ens, han orkade inte ens säga det på ett bra sätt. Han sårade mig Sandra. Berätta det för dina jävla fjortispolare, berätta exakt vad som hände för dem så ni har lite att skratta åt, så kan ni göra mig till åtlöje när jag kommer hem sen så jag har en jävligt bra anledning att ta livet av mig, för just nu så känns det som om jag inte vill leva en sekund till!
Det blir tyst i andra sidan luren. Ylva börjar ångra det hon har sagt, det är ju ändå hennes bästa vän hon pratar med. Tårarna rinner igen. Kärringen stirrar fortfarande.
Tystnaden håller i sig, hon hör Sandras andetag på andra sidan luren, det hörs fortfarande några spridda fniss i bakgrunden. När hon tar till orda är hennes röst seriösare och mer allvarlig än vad den någonsin varit. Hon menar allvar.
- Jag väntar på stationen när du kommer hem Ylva. Ensam. Jag ska inte berätta för någon.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Dalvana - 9 sep 08 - 20:08- Betyg:  | | åååååh den var så bra. precis som dina andra noveller :3 | | Ifos95 - 14 dec 07 - 19:38- Betyg: | Älska, men hatar att du inte skriver mer, superbra sklut btw.
<33333 | | eviigheet - 1 nov 07 - 13:07- Betyg: | | OMG FORTÄSTTNINGEN :O | | mikaelanystrom - 1 nov 07 - 03:28- Betyg: | ooomg! du skriver helt sjukt bra! jag vill ha fortsättning;(
ååååååh! | | tjoh - 31 okt 07 - 11:43- Betyg: | jättebra ! :D men kan du inte skriva en lite prolog eller ngt?
bara den inte tar slut liksom..... ? (A) :D | | idontloveyou - 31 okt 07 - 00:12 | | Hm, just nu är jag jättetrött och orkar inte ge någon konstruktiv kritik, gör det kanske någon annan gång. Måste bara säga att det här var hur jävla bra som helst! :D <3 | | xTiNGELiNG - 30 okt 07 - 19:45 | | åh, tack alla :D jag är jätteglad att ni gillade den :3 | | svikmejinte - 30 okt 07 - 18:38- Betyg: | | så jävla underbar :D Älskade detta :D | | anchii - 29 okt 07 - 23:35- Betyg: | herregud, det finns inga ord..
innan jag hade läst den här trodde jag att jag redan hade
läst några av dom bästa novellerna här, men den här slår fan
dom. helt sjukt bra! shit jag vet inte vad jag ska säga,
men ooootroligt bra! och oliver blev min favorit, så
himla snäll och sådär :')
hoppas du skriver något mer snart! | | SilverAndCold - 29 okt 07 - 23:12- Betyg: | Lässte precis alla delar - och den ÄGDE! x)
Seriöst, kunde inte sluta läsa! :D
Har sträckläst i jag vet inte hur länge! :D
Synd att den är slut bara!
Min favoritkaraktär blev nog Oliver som de flesta andra - han verkade vara så snäll liksom. ^^
Hade bäst! <33
/MK | | xTiNGELiNG - 29 okt 07 - 22:55 | Sockervaddsmoln - okej :) ja, Oliver är en av mina favoriter också ^^
Josephine - tack :D | | jOSEPHINE - 29 okt 07 - 22:55- Betyg: | | ´Shit va du är duktigt på att skriva :) | | xTiNGELiNG - 29 okt 07 - 22:55 | | Ciitronvatten__ - åh, taack :D | | sockervaddsmoln - 29 okt 07 - 22:54- Betyg: | oj. jag älskade den. hmm...kritik? jag kommer inte på något. allt var perfa.
min favorit blev oliver, han verkar vara en sån man vill bli kompis med | | ciitronvatten__ - 29 okt 07 - 22:41- Betyg: | Jag håller med AngelXMadd äkta vänskap när det gäller.
Sandra vart också helt och hållet min favorit i sista meningen.
jag tror verkligen inte att jag har läst någon bättre novell
på dikta än din. Du skriver fantastiskt, det finns inget att
ändra på i dina noveller. så sjukt duktig på att skriva:)
Du har talang tjejen.
Kommer det ingen fortsättning på den här? jag vill verkligen
ha en fortsättning:)
Om inte så läängtar jag tills en ny novell kommer ut:D
SOLKLAR 5A. | | xTiNGELiNG - 29 okt 07 - 22:06 | Tyvärr folks, den är slut och så är de ^^ Som jag sagt till en del redan så lägger jag inte upp en novell någon stanns om den inte är klar och renskriven, det gällde även här. Inga ändringar kommer att ske, tyvärr :*
Det kommer inte någon fortsättning heller, Dave är en skit, jag hatar honom :D
AngelXMadd - Okei ^^ Jo, så är det. I början verkade väl Sandra ganska(väldigt) konstig, men jodå, visst är det äkta vänskap när det gäller ^^
Tack :D
Tack alla andra också, det är jättekul att ni gillade den här ^^ | | Tantor - 29 okt 07 - 22:00- Betyg: | | Håller medd JennyJ GAAAAAAAAAH>< Det kan inte sluta FORSÄTT FFS | | AngelXMadd - 29 okt 07 - 21:56- Betyg: | Åååh, äkta vänskap när det gäller? Sandra blev min favorit
nu i sista delen, den sisa meningen.
Bäst<3 :D
Vet inte annars vad jag ska säga.
Du skriver så bra, så det finns inget dåligt. (Är det dåligt?)
Nej, tummen upp för dig! (Y) :D | | JennnyJ - 29 okt 07 - 21:49- Betyg: | | GAAAAAAAH!!! =/ ... meh, hur kan det sluta så? Ioför sig så var det ett bra slut ändå... det lixom hörde ihop med allt... men jag skulle så otroligt gärna vilja ha en fortsättning!! :|.... har nog aldrig läst en sådan bra berättelse förut... seriöst, älskar hur du skriver!! :| ... GAAAH! ... finns knappt ord för allt... men gaah, jag skulle vilja höra om hur Dave känner sig... lixom.... ifall han ångrar sig o så xD ... men gaaaaaaaah IGEN!! Jag vill höra mer, du får inte sluta häär... =/ ... Love it!! :P <3 /JvJ | | Ewe_ - 29 okt 07 - 21:49- Betyg: | | nej mer :) du skriver så bra .. :) kan de komma en fortsättning ? |
|
|
|
