Älskad eller hatad [Del 11] |
Kapitel 11...
- Vem är du kär i? läste jag på kortet.
Vi spelade spelet " Dubbeldejt " uppe i mitt rum. Klockan var 11:45. Vi hade precis börjat spela. Vad ska jag göra resten av dagen? Jag suckade. Ännu en rastlös dag. Tur att jag har Mel. Och ett spel. Annars skulle jag ha dött!
- Ska jag säga det till dig? frågade Mel med en fniss. Aldrig! Du kommer att skvallra för mamma direkt, som då när jag berättade att jag var kär i Joe!
Ja, det ja. För ungefär två år sedan, innan vi flyttade, spelade vi detta spelet - då det kom upp samma fråga. Hon berättade om hennes förälskelse i Joe. Jag kunde inte hålla mig för skratt. Jag ville bara skvallra! Jag var väldigt ond då. Jag sprang till mamma och skrek: - Upplystring! Mel är kär i Joe!
Mamma såg först chockad ut. Sen så började hon jubla, springa upp till Mel som rodnade hemskt mycket, och fråga henne om allt. Hur känns det att vara kär i Joe? Kan vi få träffa honom? Hur gammal är han? Då hade mamma gått för långt. Det var bara en förälskelse. Melissa skulle inte precis gifta sig med honom!
- Nej! Jag lovar, jag ska inte denna gång. Lita på mig!
Jag höll fast vid det jag sa.
- Jaja, okej då. Jag har en liten förälskelse i Philip. Men, sch!
Jag kunde inte hålla mig för skratt. Fast jag inte hade sett honom, var det ju hennes bästa kompis. Och vi vet ju vad det ger för konsekvenser...
- Ooo, retades jag och visslade.
Hon höjde ena ögonbrynet.
- Vänta bara tills denna frågan kommer till dig, sa hon medan hon tog upp ett kort som hon läste upp för mig efter att ha ögnat igenom det.
- Du och din kompis skulle ut till en restaurang då du plötsligt fick syn på din drömkille. Han var med en annan tjej. Vad skulle du ha gjort?:
a) sprungit hem som en dåre och inte visat mig för någon på en hel vecka. (Dessutom sagt till att jag var sjuk till skolan) b) Gått fram till honom när tjejen hade gått. Det kanske bara var ett misstag. Det var kanske en god vän till honom, eller till och med en släkting? c) Skällt ut honom inför alla i rasturangen. Dessutom slänga din dricka på hans nya skjorta, som du dock tyckte var snygg!
Jag och Melissa kollade på varandra. Sedan brast vi i skratt. Precis samma sak hade det hänt med Melissa. Hon blev ihop med Joe några månader efter att vi hade spelat spelet. Hon och hennes bästa kompis skulle till en flott restaurang för att fira att dom kom med i basketlaget i skolan. Joe var där då med sina kompisar - och en tjej! De var nära varandra och skrattade. Mel blev så arg att hon då - som förslag C - gick fram till honom och skrek ut allt möjligt. Sedan spillde hon sin coca-cola (medvetet) på hans röda skjorta som Mel tycket var gudomligt snygg.
- Ska inte du svara på den frågan, fnissade jag.
Hon slängde kortet i huvudet på mig.
- Men det är din tur, accentuerade Mel med ett leende.
- Okej. Jag tänker inte gå i dina fotspår, så jag tar helt klart B.
Hon utgav ett fejkat skratt.
– Ha, ha. Kul!
Jag tog upp ett kort och läste högt för Mel:
- Chansen!
Chansen är då jag får säga något som Mel måste göra. Hon såg vettskrämd ut.
- Gör nu inget dumt! röt hon.
- Nej, nej, ljög jag.
Jag var tvungen att göra något dumt. En gång innan när hon fick chansen, sa hon åt mig att ringa klassens tönt i den gamla skolan och fråga om han kunde hjälpa mig med min läxa om kroppen. Han bara: - Ehm.. Jo.. Ehh... Sen började han prata om allt som handlar om kroppen! Hur man får barn, vad som händer då - ja, allt! Jag bara lade på mitt i allting. Det var pinsamt! Nu är det dags för att ge igen!
- Hmm... Du ska...
Mel gjorde en grimas.
- Du ska ringa Philip och säga att du tycker väldigt mycket om honom!
Hennes ansikte var blekt.
- Nej!
Hon rodnade till.
- Joho, tvingades jag. Kommer du ihåg då du sa till mig att ringa klassens tönt? Ja, jag gjorde det. Då är det din tur att förnedras!
Jag skrattade ont.
- Ja... okej då, gav hon upp och gick raskt till telefonen.
Hon knappade in Philps telefonnummer.
- Hej, det är Mel...
Jag undrade verkligen vad Philip skulle säga. Det kanske var lite grymt? Eller, nä. Hon fick tåla det jag tålde. Rätt åt henne! Jag undrade vad Steven gjorde nu. Var han ute med sina tjejkompisar? Var han hemma och tråkade ut sig? Var han med Fontänerna? Var han i Pizza Hut? Sov han fortfarande efter en lång natt igår? Var han och Chad eller Adam i stan? Var han kanske...
- Julia? Julia!
- Va?
Jag snodde mig runt.
Mel hoppade upp och ner med telefonen i handen efter att ha pratat klart med Philip. Hon spärrade upp ögonen.
- Tack Julia!
Hon kramade om mig och skrek förfärligt mycket.
- Vad är det? Varför?
- Philip bjöd ut mig!
- Va!?
Va? Vad hade hänt? Hur? När? Jag var förvirrad.
- Hur hände det?
Hon visade upp ett stort leende. Tro mig, jag trodde nästan att munnen skulle ramla av!
- Lyssna här, började hon och hostade till. Jag sa ju till Philip att jag var kär i honom på telefonen. Då var han tyst i några sekunder. Jag trodde att han skulle skratta ut mig eller något sånt. Men han sa rakt ut: - Aha... Jag typ... gillar dig också. Och sedan var det tyst i luren i några sekunder igen, innan Philip sa: - Ehm... Har du kanske... lust... att gå ut med mig på Fredag? På ett strandparty. Alla är tvugna att ta med sig någon. Har du lust att gå med mig? Jag bara: Jaaa! Vi fnittrade till båda två och lade på sedan. Julia, du är en ängel!
- Men... Det är ju fantastiskt!
- Ja, jag vet. Alltså, jag måste börja leta efter kläder! Vi kan spela spelet en annan gång. Du förstår väl att detta är mycket viktigt för mig?
Hennes första, riktiga dejt med en kille, ensama, utan några andra som följer med. Klart att jag förstod!
- Japp.
Jag undrar när jag ska gå på min första riktiga dejt. Och med vem jag skulle gå. Jag har inte riktigt gått ut med en kille förut. Jag tycker att jag är redo att göra det nu. Allt som hände med Mel gjorde mig rätt så sugen på att gå ut. Det var nog min tur snart... Hoppas jag i alla fall...
- Åh, stönade Mel. Jag har inga fina kläder hemma! Bara några pösiga T-shirtar och byxor. Jag måste till stan på torsdag. Följer du med?
- Om jag kan och hinner, svarade jag och kollade på klockan.
Den hade redan blivit 13:38.
- Okej.
Melissa satte sig vid datan och loggade in på hennes Msn. Hon fnittrade till.
- Philip är inne!
Just snyggt. Nu skulle hon inte dra sig ifrån datan. Jo, bara om man mutade henne med pengar och choklad, men jag orkade inte göra det. Hon får väl skriva med sin drömdejt. Jag skrattade själv till. Det spelet fick alltid oss att spåra ut! Plötsligt ringde telefonen. Jag årkade inte sträcka mig dit och Mel var för upptagen med datorn så mamma eller pappa fick ta samtalet. Efter andra signalen slutade telefonen ringa.
- Julia! ropade min mamma nerifrån. Det är till dig!
Till mig? Vem ringer mig? Ingen har ringt mig sen jag flyttade hit. ( I undantag från min mormor och morfar, fast det är ju normalt om dom ringer. ) Vem kunde det vara?
- Jag tar det på andra linjen! skrek jag och min mamma skrek okej tillbaka.
Jag tog upp den sladlösa telefonen i mitt rum. Mel stirrade på mig, sedan på datan.
- Halå?
- Hej, Julia.
Mitt hjärta tog miljoner extraslag på en sekund. Jag kämpade för att få luft. Det var... det var...
- Hej, Steven.
Varför ringde han mig? Hela jag skakade. Melissa kollade intressant på mig. Jag lade pekfingret framför munnen, som ett tecken att hon skulle vara tyst. Jag stängde dörren till mitt rum och lade telefonen på örat igen.
- Eh..., började han.
Det var tyst i luren.
- Hur mår du?
Hur mår du? Ringde han för att fråga hur jag mådde? I alla fall, det är omtanken som räknas.
- Fint. Själv då?
- Ja, det är bra.
Det blev tyst igen.
- Så... Vad gör du?
- Inget särskilt. Spelade ett spel med Mel.
Åh nej! Fy, vad töntigt sagt!
- Hehe. okej.
Ännu en tystand slog till.
- Öh... Har du... Ehm... lust att kanske...
Späningen steg enda upp till pannan på mig.
- Vem snackar du med, Steven? ekade en röst i luren.
Inte vilken röst som helst. Utan Ebbas!
- Ingen speciel, svarade Steven med en hes röst.
Jag förstår varför han sa så. Om han sa att det var jag, skulle hon flippa ut.
- Ge mig luren!
Man hörde ett prassel.
- Halå? Vem är där? Vem pratar min storebror med?
Jag svarade inte. Varför ska hon förstöra allt? Varför ska hon prata med dom som Steven pratar med?
- Jaha. Om det är ingen som är där, så hejdå!
Hon lade på. Otroligt! Vad skulle Steven säga till mig? Vad? Ebba förstörde allt! Jag pep ilsket till till.
- Vad hände? Vad sa han? frågade Melissa nyfiket.
- Han var på väg att säga något när Ebba tog telefonen. Hon har förstört mitt liv! Hon förstör allt som har med mitt liv att göra! Hon förstör allt! morrade jag och bad att Melissa skulle ta med sig min bärbara data till hennes rum för att jag ville vara ensam.
Hon såg ut som ett frågetecken när hon bar ut datorn till sitt rum, men det var inget att bry sig om.
Jag kunde inte förstå det! Jag kunde inte styra mina känslor. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta! Jag visste inget. Jag visste bara att de här dagarna, månaderna, åren, skulle bli sömnlösa. Vad skulle han säga. Meningen: " Har du lust att kanske...." ekade i mitt huvud. Har du lust att kanske, vad? Vad? Jag började bli tokig! Jag orkar inte med detta. Varför kan jag inte ha ett bra förhållande med någon utan att Ebba lägger sig i allt? Varför måste Steven vara Ebbas bror? Steven är ju så snäll, gullig, omtänksam. Ebba är raka motsatsen. Varför ska detta hända mig?
Adams Dagbok!
Okej. Allt är check. Idag var jag hos frissan. Mitt nya jag:
1. Färgat håret mörkblont ( Allt för att Julia ska gilla mig. Har hört att hon gillar blonda killar?)
2. Lagt en massa ansiktskrämer. Vet ej vilka. Men mitt ansikte lyser!
3. Sluta vara en sådan bokmal! Ska nu för tiden tänka på mitt utseende när jag har tid. Inte läsa astrelogi böcker!
4. Ta upp min coola charm. Charma alla som kommer förbi.
5. Kolla på mitt utseende vartenda rast vi har i skolan.
6. Försöka att inte plugga i biblioteket varje ledig minut. Utan vara ute, mingla eller bara hänga med Chad och Steven.
7. Skippa glasögonen!
8. Prata och gå som en man. Prata som en uppspelt liten tjej och gå inte som något fyllo!
9. Sluta babbla om onödiga grejer. Aldrig mer prata om astrelogi, matematik.... Ja, om alla töntiga ämnen!
10. Försöka vara med gullig och hjälpsam. Om någon tappar några böcker. Ska jag självfallet ta upp dom. Jag ska vara en gentleman!
11. Skratta! En mans charmiga sett att flirta med en tjej.
12. Få mer självförtroende ( fast mitt självförtroende är på topp just nu! )
13. I mitt utseende, har jag aldrig sett ut som en mes. Jag har bara ägnat mig åt att läsa böcker. Jag har till och med skaffat glasögon! ( som ni nog har insett i punkt 7 ) Nu ska jag vara mer engagerad i coola grejer. Jag måste bara bli den snyggingen jag en gång var! Jag tror att jag har uppnått mitt mål. Nu återstår det att se i skolan. Vad alla kommer säga i mitt nya jag...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Rosapapper - 27 okt 07 - 18:24 | | Jätte bra :D | Ericautank - 27 okt 07 - 18:05- Betyg:  | | Skit bra, fan <3 | | -Cute - 27 okt 07 - 12:23- Betyg: | | BRAAA |
|
|
|
