Blondie (del 24-25) |
Som ni säkert märker så blir delarna sämre och sämre nu, hoppas ni ändå orkar läsa.
Kapitel Tjugofyra
Jimmy och de två andra killarna höll på med att stämma sina instrument. En bas, en gitarr och ett trumset. När Jimmy hörde de tittade han upp och log.
- Hej! ropade han över dånet från en förstärkare. Kul att du kom! Är du Jessys mamma eller?
Susanne nickade. Jimmy sträckte fram handen.
- Jimmy Strandberg, gitarrist i vårat band, The Fucked Ups. Jag träffade Jessy i musikaffären, och hon var ju värsta talangen plus att vi behöver en till röst till vårt band så...
Han tystnade förläget och såg ner i marken. En av de andra killarna fortsatte.
- Men skall vi lira då? Jessy, vi visar dig ackorden sedan. Här har du texten.
Han räckte fram ett tummat papper med något som såg ut som utspillt te över. Jessica läste snabbt. Jimmy log mot henne.
- Det gör inget om du sjunger fel, försök bara hänga med i texten så skall du se att det går fint.
Jessica log svagt tillbaka och studerade texten. Killarna drog igång introt. Jimmy gav henne tecken när hon skulle börja, och hon sjöng.
Susanne fick tårar i ögonen när hon hörde sin dotter sjunga. Hennes röst var klar och vacker, och lyfte låten till oanade proportioner. Vackert, det var det bästa sättet att beskriva det på. Hon hade aldrig förut hört Jessica sjunga, men vackert var ordet.
Även killarna tyckte nog att det lät ganska bra, även fast de ansträngde sig starkt för att inte visa det allt för tydligt. Det kunde ju hända att tjejen inte ville vara med i deras band, och då skulle det bara vara pinsamt om de talade om hur jävla bra det lät. Hon kanske inte gillade deras texter eller deras sätt att spela. Hon såg inte ut som den sortens tjej med de där säckiga kläderna och det osminkade ansiktet. Tjejerna som brukade föredra deras musik var oftast iklädda lack eller tyll och hade ordentligt med smink i ansiktet.
Jimmy bet sig i läppen när de var klara. De hade spelat tre av sina egna låtar, och även om hon inte alltid sjöng rätt så lät det jävligt mycket bättre än när bara han sjöng. Om de kunde lära henne spela så skulle det bli dubbelt så bra.
- Ja, vad tycker du? Vill du vara med?
Jessica tänkte inte. Hon nickade bara kort och plockade åt sig sin jacka som hennes mamma stod och höll i.
- Vi ses, ring när vi skall öva.
Kapitel Tjugofem
Hon satt och plinkade på sin egen, högst begagnade, gitarr. Ansiktet var ihopdraget av koncentration och hon mumlade gång på gång olika bokstäver så som E, H, G eller A, varierat med lite siffror. Hon skulle lära sig spela om det så tog år. Killarna kunde spela, men de hade också hållit på sedan mellanstadiet och även de varit helt usla en gång i tiden. Om man skulle tro vad de sa, vilket hon inte gjorde för fem öre. De var för bra för det.
I ena handen så höll hon ett häfte med deras låtar, hittills runt femton stycken. Jimmy hade skrivit ner ackorden åt henne, och hon höll på att lära sig de. När hon var klar med det så skulle hon försöka tonsätta någon av sina egna låtar. Killarna hade erbjudit sig att göra det åt henne, men de var hennes och kunde inte bara överlåta de lättvindigt åt någon annan. Hon hade kämpat med texterna som ett djur. I de låg en bit av hennes själ, och hon visste att det hon skrev var tvunget att bli helt rätt.
Annars skulle en bit av hennes själ bara försvinna.
Jimmy suckade och tog cigaretten ifrån sin tjej Yailie. Han drog ett bloss på den och lutade sig lätt mot henne.
- Yai, jag gillar inte när du röker de där, det vet du. Du är ju fan bara sexton, du kommer få muncancer innan du fyller trettio!
Yailie flinade.
- Skall komma från rätt käft! Du började ju när du var tretton!
Jimmy höjde ett ögonbryn.
- Ja, och jag har aldrig sagt att det är bra heller. Jag håller ju på att sluta.
- Det har du gjort i två och ett halvt år Jim, varför skulle du verkligen göra det?
Han lutade sig mot henne och kysste henne passionerat.
- Eftersom jag säger så gumman. Eftersom jag säger det.
Yailie kom inte med några invändningar. Hon lät sig bara svepas med.
Några dagar senare så satt basisten Alex och övade med Jessica. Han var tålmodig och visade gång på gång hur hon skulle göra. Efter ett tag föreslog han att hon skulle spela någon av sina låtar för honom.
Jessica plockade upp sitt notblad till Make such a smile. Sakta och koncentrerat började hon dra ackorden. Alex rättade henne när hon tog ackorden fel, i övrigt så lät han henne spela.
När hon var klar så log han mot henne.
- Du är svinduktig, vet du det?
Jessica log försiktigt mot honom. Han la ena armen om henne, och sedan så började de om igen.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | eviigheet - 1 nov 07 - 15:25 | | Jag kan heller inte sluta läsa svin bra asså | | gbg-girl - 27 okt 07 - 13:20 | | Asså jag kan inte sluta läsa dem !!!!!!! | Mangasagan - 25 okt 07 - 19:02- Betyg:  | Den blir inte alls sämre!!!
tvärtom!!
Den är jätebra!! | | Ewe_ - 22 okt 07 - 20:53- Betyg: | | så jävla bra :) meeer :) | | SUiCiDEPiLLS - 22 okt 07 - 20:17- Betyg: | | jätte braigt^^, sorry om jag inte ger konstruktiv text ^^' har bara inget att klaga över. och nej. det bliur inte alls sämre ju .__. tvärt om ..mkt bra även om jag inte förväntade mig det xD | | Ericautank - 22 okt 07 - 20:13- Betyg: | Du har fett mycket talan gumman! <3 ÄLSKAHHH <3 Värd en
10a men de finns ju inte. |
|
|
|
