Våldtäkten som förändrarde livet [ 3 ] |
- ööh jag har, jag har.
( fan va ska jag säga att jag har gjort jag kan ju inte säga va som har hänt för då kommer dom ju undersöka hela jävla mig)
- ta det lungt och berätta.
- jag har. Du kan du gå ut ett tag för jag lär prata med min kompis en gång.
- okej ? , då går jag ut och kommer om någon minut då.
- tack.
Så gick hon ut och satte sig i soffan utanför.
- vafan ska jag säga att jag har gjort?
- Linnea du ska säga som det är för dom måste ju undersöka dig gumma.
- men ne dt orkar jag inte snälla kan jag inte få komma på något.
- men är du galen eller tänk om du är gravid eller nå skit du kan ju ha fått någon sjukodom säg som det är annars kommer jag göra
det för jag vill inte att något ska hända.
- snälla Ella kan du inte bara ljuga.
- aldrig det här är alvarlig Linnea så säg som det är.
- åh nej nu kommer hon jag vill inte jag får panik.
så kände jag hur gråten satte sig i halsen.
- Nå ska du säga vad som har hänt eller ?
sa hon med en snäll och förstålig röst så att jag skulle våga berätta men jag orkar inte jag vill inte jag hittar bara på nått.
- öhh jag har . .....
- hon har blivet våldtagen
kom Ella in och jag kollade på henne med en tom blick jag ville ju inte berätta men jag vet att hon bara vill mitt bästa men just då så
ville jag inte att någon skulle veta.
- men lilla gumman då när då ?
- igår kväll
sa jag och då börja tårarna att forsa ur mig.
- ta din tid och berätta mer.
- Eee..hh det va så att jag va med en kille och han ville ha sex och det ville jag också föst men sen så ångrade jag mig men då vart han arg
och tog in några kompisar som höll i mig medans han satte sig på mig och våldtog mig. Och dom höll så hårt i mig så att i dag när jag vaknade så
kunde jag inte ens gå själv.
- men oj då. Du vet att vi måste ta prover och undersöka dig riktigt för att kolla så att inget har hänt eller så att du inte har fått någon sjukdom
eller något annat. Vet dina föräldrar om detta ?
- ne det vet dom inte. och jag vill inte berätta för dom inte just nu snälla måste jag.
- men kära barn klart att du måste, du måste få alla stöd av alla du kan för att kunna komma tillbaka. Jag kan ringa hit dina föräldar nu om du vill
så kan vi förklara tillsamans. Jag lovar att det kommer kännas mycket bättre om dom får veta.
- men jag vill inte
sa jag och så böjade tårarna att rinna igen.
- Linnea jag kommer alltid att finnas här för dig men om du inte berättar för dom så kommer du aldrig att kunna återställa dig du behöver alla stöd du
kan få och jag kan inte ge dig all den själv.
sa Ella och det värmde och det fick mig att förstå att det kanske var bäst att dom fick veta.
- okej men du kan väll ringa och säga att dom ska komma hit och när dom är här så berättar vi för dom.
- okej , kan jag få ditt hem nummer.
- 086-23589.
- okej, vad heter din mamma och pappa då ?
- Det är bara mamma som är hemma för pappa jobbar och mina syskon bor inte hemma längre så det är bara mamma som kan svara.
- okej då går jag ut och ringer nu då.
- okej.
Så gick hon ut och stängde dörren så såg jag att hon började att prata och jag vart så nervös att jag började att skaka och då tog Ella min hand.
- allt kommer att bli bra jag lovar.
- hur vet du det. Jag kan ju inte ens gå.
- jag vet inte men jag känner det på mig och jag kommer alltid att finnas här för dig jag lovar.
- tack. Tänk om jag aldrig kommer kunna gå.
- men jo det kommer ju kunna.
Så tittade jag ut igenom fönstret så såg jag att hon var påväg in hit igen och hon öppnade dörren.
- din mamma kommer direkt.
- okej men va sa du till henne ?
- jag sa att hon skulle komma hit för att jag behövde prata med henne om en sak och att du var här så sa hon att hon skulle skynda sig din mamma
kommer inte bli arg hon lät jätte orolig när jag sa att vi behöve prata så hon kommer att förstår gumma.
- okej hoppas det.
Så satt vi och väntade tills mamma skulle komma. Ylva gick ut så att mamma skulle hitta rätt och jag satt och kolla efter när mamma skulle komma
och när jag såg att mamma hade sett mig sitta i rullstolen så såg jag hennes blick den var panik slagen och jag såg hur hon började att prata
alvarligt med Ylva och tillslut så öppnade dom dörren och mamma kom framspringade till mig och gav mig en jätte lång kram.
- älskling vad har hänt varför sitter du i rullstol ?
- jag jag vet inte vad jag ska säga hjälp mig
så kännde jag ju tårarna börja spruta ur ögonen. Så såg jag hur mamma blick blev ännu panik slagnare.
- vad har hänt med dig ?
så hörde jag att mammas röst börja darra.
- din dotter har blivet våldtagen på en fest i går.
sa Ylva
- Va men du festar ju inte?
- jo mamma det gör jag.
- Varför har du inte sagt något ?
- för jag visste att ni skulle bli arg.
- nej gumman dina syskon börja festa i din ålder och jag undrarde faktiskt när du skulle börja. Men nu struntar vi i det hur kunde du bli våldtagen ?
- den va en kille som kom fram och dansa med mig sen så gick vi in i ett rum och la oss i sängen och strula sen så började han att dra av mig min
dragkejda och så ångrade jag mig jag ville inte ha sex med honom och jag sa det men då blev han arg. Och efter en stund så kom det in två killar som
börja hålla fast mig så satte sig han på mig och körde in den och jag börja skrika men en av dom höll fast min mun och sen så slutade han äntligen
trodde jag men så började dom att taffsa på mig och då spydde jag och då vart killen som höllför min mun skit arg och slog till mig sen så stack dom bara.
Så började jag att stor grina och mamma la mitt ansikte i hennes famn och jag hörde att mamma också började att grina.
- lilla gumman varför har du inte berättat tidigare ?
- för att jag var rädd att ni skulle bli arg och allt.
- nej nej aldrig att vi skulle bli det, men lilla gumman då. Varför sitter du i rullstol ?
- för att i morse när jag skulle gå på toa så ramlade jag bara ihop. jag kunde inte gå.
så såg jag hur mamma satte händrna för ansiktet och började att grina och det var jätte hemskt.
- Vi ska undersöka Linne och kolla så att allt är bra med henne om det är okej för er ?
- ja självklart
hörde jag mamma snyffta fram.
Efter en stund så kom det in en sköterska och drog in mig i ett rum sen så bärde ´dom upp mig på en sån drä säng och börja kolla på mina blåmärken och undersökte
mig och kollade så jag inte hadde fått några sjukdommar. Efter 2 timmar så var dom klar och sa att jga inte hade fått några sjukdommar.
- Varför kan hon inte?
sa mamma förvirrande.
- det vet vi faktiskt inte, men hon ska få kryckor av oss som hon kan gå på för det är ingen ideé att hon sitter i rullstol för då kan det bara bli sämmre.
- okej, kan hon komma hem nu ?.
- ja du kan ta med henne hem.
Dom gav mig ett par kryckor som jag skulle gå med i 3 veckor sen så skulle jag komma tillbaka så skulle dom undersöka mig igen.
Jag hoppade ut till mammas bil och det va jätte svårt men jag måste ju lära mig.
- Linnea ska jagta moppen hem till dig eller vill du vara ensam ?
- nej gör så du.
- okej då syns vi snart.
Mamma hjälpte mig in i bilen och sen så åkte vi raka vägen hem mamma och jag satt och prata och det var skönt att jag hade berättat för mamma förstod mig bättre
än jag trodde. När vi kom hem så hjälpte mamma mig ut ur bilen och så gick jag in och satte på tvn och väntade tills Ella skulle komma.
- hej nu är jag här.
- hej kom och sätt dig jag kollar på tv.
- okej.
- vill ni ha lite fika
ropade mamma ifrån kökt.
- ja tack.
Ella kom och satte sig brevid mig.
- du vet att jag alltid kommer finans här för dig.
- tack jag kommer alltid finnas för dig också.
så kom mamma in med en stor bricka med en massa olika fikabröd.
- tack så mycket mamma.
- varesegod. Men gumman känner du dom där killarna ?
- ne, men Ella du visste väll vad killen hette ?
- ja han heter Jonathan.
- hur vet du vad han heter ?
- jo, för att han går i min brors klass.
Ellas bror går i 3:e ring och jag går i 9:an.
- okej.
- ja och det är inte nog han är kompis med min bror.
- vaaa ?.
- ja jag vet jagb blir så jävla irriterad.
- Mamma måste jag polisänmäla ?
- men gumman klart att du måste.
- men jag vill inte kan jag inte bara låta det vara snälla snälla.
- gumman det får vi prata mer om sen. Visst ska du till skolan i morgon va ?
- ja, jag måste kan inte missa så mycket.
- Okej va bra, du jag har bokat tid till dig till skolkuratorn så du får någon att prata med.
- men jag vill inte.
- du kommer må mycket bättre om du pratar med henne jag lovar.
- okej då.
Den mesta tiden satt vi och kollade på tv sen så gick vi och lade oss och Ella sov hos mig det ska hon göra ett tag för att hjälpa mig till skolan. Och mamma har berättat
för pappa och jag har pratat lite med honom, fast han är inte hemma för han jobbar i Kina och han ska vara där i 2 månader till och han mådde jätyte dåligt när han fick höra vad
som hade hänt och tänkte nästan åka hem men jag stoppade honom och sa att jag skulle klara mig men han tänkte ändå åka hem men jag tvingade honom att stanna kvar.
När vi vaknade så gjorde vi oss i ordning och åt frukost. Sen så tog vi Ellas moppe till skolan och jag satt och höll i kryckorna på sidan. Och när vi kom till skolan så stod alla vid
sina moppar och glodde på mig när jag hoppade fram på mina kryckor. Och när jag kom in i skolan så glodde alla på mig.
- vad har du gjort
fårgade nästan varenda person. Och vafan ska jag säga iallafall inte saningen.
Sen så kom Freddy fram till mig när vi stod och väntade på att vi skulle börja, fast han går i en annan 9:a men dom har klassrum nästan brevid oss.
- hej hur mår du?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sweet-92 - 19 okt 07 - 14:54- Betyg:  | jättebra!
Vad bra du skriver=) | | Horse_Power - 18 okt 07 - 18:31- Betyg: | | Jääääättebraaaa! <3 | | maurine - 17 okt 07 - 22:39- Betyg: | | bra ! :) | | Wizy - 17 okt 07 - 19:47 | | fortsätt!!!!!!! |
|
|
|
