Vikariera som flickvän [ del 11 ] |
Att få barn är ett otroligt äventyr.
När jag kollade på mig själv i spegeln, såg jag ut som en mamma, ett stort runt klot på magen, där i fanns mitt barn. Jag blev nästan tårögd. Mitt barn, som jag skulle få hålla, älska och ta hand om. Värmen steg sig från tårna upp till huvudet. Isaac hade köpt en barnsäng, Edvin ville att barnet skulle sova hos honom. Jag blev rätt glad att han var så kär i sitt syskon, redan nu.
Det var två veckor tills födseln, eller i varje fall var det sagt så. kan det inte komma nu, jag satt i min gungstol och gungade fram och tillbaka som klockan slog. Allt var tyst, Isaac jobbade, Edvin var i skolan. Jag hade ju såklart tagit mammaledigt från jobbet, vilket fick mig att känna mig ensam och mindre aktiv. När isaac vid fem klev in genom dörren kramade han om mig, frågade hur det var, precis som vanligt. Jag svarade och gick in på mitt rum, lade mig på sängen. Jag var väldigt trött, säkert graviditeten. När edvin kom hem vid sju hade Isaac suttit i köket och lagat mat, Edvin slänge sin väska i ett hörn och sprang in i köket. Han pratade högt och vilt om en dejt han skulle på, Isaac svarade vänligt "mm". Men fortsatte med sin mat. Jag lämnade sovrummet och gick in i köket. Ryggen känndes konstig, den var liksom böjd, usch vad magen vägde mycket. Jag trevade mig fram efter väggen till som sagt köket, och slog mig ner på en stol, jag var riktigt andfådd när jag kom fram. Han log åt mig.
- Är den tung? Skrattade han.
Jag skrattade till lite men inte mer.
- Ja, det kan man ju säga. Sa jag och tog tag i en tidning.
Edvin kollade på min mage med hopp i ögonen. Han tog ett steg närmare och lade örat på magen, jag log åt honom.
- jag vet att det är en pojke, sa han lungt. Jag bara vet det, sen gick han, lämnade köket och gick in på sitt rum.
Jag gav Isaac en frågande blick. Han nickade ett nej och fortsatte hacka grönsaker. Bredvid honom stod det en öl. Vad jag längtade efter ett glas vin på kvällarna. Med isaacs arm okring mina axlar.
När vi ätit upp middagen reste jag mig upp. Det känndes konstigt i både magen och trosorna. Jag kände vid min rumpa och runt där ungefär. Jag blev iskall. Isaac gav mig en kontig blick.
- Vattnet har gått! Skrek jag nästan.
Han reste sig upp fort, stolen välte, Edvin kom utrrusande och skrattade. Jag log inte åt honom, efter ungefär tio minuter satt vi i bilen, då kom den första värken. jag kan knappt förklara den känslan, den gjorde ont. Jag försökte tänka att det jag gjorde nu var rätt. Jag gav ifrån mig ett ljud, ett krystande ljud. Det gjorde så jävla ont. Vi kom fram till sjukhuset, då hade den första värken redan gått över, men en ny var på väg. Sjuksköterskorna kom fram till mig, förde mig in i ett rum lade mig i en säng. Jag kollade upp i taket. Det gjorde ont. jag kollade på Isaac. Han hade glädjetårar. Jag log lite åt honom, men kom på att jag hade ont i magen, överallt. Men nu skulle det ske. Mitt barn var på väg ut. Jag kunde inte låta bli att dra bak huvudet och känna lyckan där bakom all smärta.
Jag låg i sängen och höll barnet i famnen, det sov. Jag blev varm i kroppen, han var underbar. Jag pussade på honom, drog honom tätare och luktade på honom, bebis lukt. Jag älskade det.
Edvin kom inspringade och skrattade, han höll caffe och frallor i famnen, Isaac kom efter och log åt mig. Edvin sprang fram och klappade först mig på kinden, sen bebisen.
- Vill du hålla? Fick jag fram.
Edvin blev tyst.
- Får jag det?
jag log åt honom, han var så underbar, Jag älskade Edvin.
- Det är din bror du vet. Sa jag och stötte till honom på axeln med handen som var fri från bebisen. han gav mig en blick lite glansig. Jag log åt honom det rann en tår nerför min kind. Han kollade upp på mig. han grät han med.
- Pojke eller flicka? frågade han.
Jag kunde inte låta bli. Det lilla knytet i hans famn var en... flicka.
- Flicka. Sa jag och kramade om Edvin. Han lade en arm bakom min rygg.
- Mirabell, sa jag sen.. En söt liten Mirabell.
- Men.. Vi kom ju på.. började isaac.
- Mirabell. Sa jag bestämmt och gav honom en blick.
När vi lämnade sjukhuset, var vi som en familj som fått ett syskon, men jag tänkte att det var mer än så. Det var det också.. vi var en "plast-familj."
Mirabell Edvin Isaac och Lisa.
Vad tycker ni? Ska jag fortsätta? Eller är den slut? :P
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Eliiina_ - 4 nov 07 - 14:27- Betyg:  | | Jättebra :D:D | | SUiCiDEPiLLS - 17 okt 07 - 17:14- Betyg: | | jätte bra :) älskar ditt fina sätt att ksriva på ^^, jag å andra sidab tycker den tog slut, Hon fick sitt barn och ..tja det värkar som om dena novellen är slut helt enkelt | | JennnyJ - 15 okt 07 - 20:32- Betyg: | | FORSTÄTT!!! :| MEER!:D | | M-424 - 13 okt 07 - 12:09- Betyg: | Sluuuut? Höööru? tänk inte ens på tanken! En fortsättning blir det, punkt slut ! :)
<33 | | nohappy - 13 okt 07 - 11:33 | | ne forsätt man vill ju veta hur det ska gå för dom.. | | Ciissii - 13 okt 07 - 11:28- Betyg: | | skitbra, fortsätt! :) | | Ericautank - 13 okt 07 - 11:09- Betyg: | | Skit bra <333 *ÄLSKAAHHH* | | empalove - 13 okt 07 - 11:03- Betyg: | | skit bra!! MER NU!! | | -Cute - 13 okt 07 - 11:03- Betyg: | | det bestämmer du men den är sjukligt bra och jag vill gärna ha mer |
|
|
|
