Milja vs Mill [del 41-42] |
Del 41
Hennes mamma svarade inte, så Milja upprepade sin fråga.
- Tror du att jag är galen eller? För mamma, det är jag inte. Jag är schizofren, men det är bara en sjukdom. Schizofreni är lika sjukt som cancer eller astma, det är bara det att bara den drabbade ser biverkningarna. Bara för att jag är psykiskt sjuk mamma, så är jag inte galen. Jag är fortfarande den Milja som du födde för över 14 år sedan. Bara för att jag är sjuk så har inte hela Milja bytts ut mot en zombie, så det så.
Tystnaden låg kompakt över rummet. Till slut började Miljas mamma gråta. Tårarna strömmade nerför hennes kinder och grävde en kanal i det prydligt lagda pudret.
Milja drog ett djupt andetag för att fortsätta.
- Ända sedan jag hamnade här så har du betett dig som jag bar på någon smittsam sjukdom. Det är som att du tror att jag skulle vara ett lallande vrak bara för att jag är inlagd på ett mentalsjukhus. Men mamma, se dig omkring! Vi är inga galningar. Vi är bara inte lika bra som alla andra att dölja våran smärta för omgivningen.
Med de orden reste hon sig och gick. Esther bad henne inte att stanna.
Saga kom ut till henne där hon satt med en cigarett i mungipan och en tår i ögonvrån.
- Hej du, sa hon mjukt. Jag hörde om ditt tal för psykiskt sjukas rätt i samhället.
Milja var tvungen att le.
- Snarare Galningars Rätt i Samhället. G R I S, du vet.
Hon drog ett bloss på cigaretten. Saga smålog.
- Jag beundrar din glöd ibland, vet du det? Du har gått igenom lika mycket som oss alla men ändå så verkar du alltid ha kraft för att kämpa vidare. Jag menar, du hade kunnat vara som Gabrielle.
Milja ryckte till. Det var första gången sedan Gabrielles död som någon nämnt hennes namn. Till slut så sa hon med rösten full av smärta:
- Ja, jag hade kunnat vara som Gabrielle. Men Gabrielle är död och jag är det inte.
Saga la sin hand över Miljas. Hennes värme var tröstande, och Milja lutade huvudet mot Sagas axel.
- Sometimes I wish that someone there will find me, viskade hon.
Saga vände upp hennes ansikte mot och kysste henne i månens sken.
Del 42
- Saga är kääär i dig! fnissade Set när Milja steg ut ur sitt rum följande dag. Han var 16 år men kunde bete sig som tio när tillfället bjöds.
Milja rodnade. Hur kunde han vet om deras förstulna möte?
Som han läste hennes tankar fick Set fram att han sett de båda tillsammans när han gått ut för att röka tillsammans med Charlotte. Charlotte log och stammade fram att de sett jättesöta ut tillsammans. Milja mumlade ett tack och mer eller mindre rusade därifrån. Rakt in i Saga.
Saga skruvade på sig.
- Äh du, jag tror vi måste prata... Du vet igår?
Milja nickade tyst. Saga fortsatte.
- Asså det är inte du eller något, det är bara det att jag...
- Inte är lesbisk, fyllde Milja lugnt i. Jag vet, inte jag heller.
- Jaha, men då var det ju... bra.
Milja nickade och försökte hålla tillbaka det leende som spred sig över hela hennes ansikte. Saga såg det dock.
- Din slyna! Tjöt hon och kunde knappt hålla tillbaka skrattet. Här har jag gått och oroat mig och gjort ett snyggt tal det-är-inte-du-det-är-jag och så är inte du HELLER lesbisk!
Hon attackerade Milja med en tubsocka som låg i den tvättkorg Angelica gick förbi med. Angelica såg lite förvånad ut.
- Hörni tjejer, vad håller ni på med?
Eftersom varken Saga eller Milja gjorde någon ansats till att svara vände hon sig mot Set.
- Set, vet du vad som...
- Ja, avbröt Set henne med samma neutrala tonläge som någon som talar om binnikemaskar använder. De håller just på att tala om för varandra att de inte är lesbor.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | eviigheet - 3 nov 07 - 23:32- Betyg:  | | lesbor haha xD | | Ifos95 - 22 okt 07 - 16:16- Betyg: | | Håller meed! | | M-424 - 12 okt 07 - 13:47- Betyg: | Hahaha sista delen var roliig hehe :) lesboor haha knaas ord=)
<33 |
|
|
|
