Vår härskarinnas fall |
Slingrande
Som ormen kring din hals
Ömmande
Likt den åtråfyllda vals
Som fördomar splittrar
Tusen bitar glittrar.
När orden störtade
Från himmelen
då hon lade
sig ner
för att begrunda
sin skapelses
möda.
Ingen kunde mäta
Raseriet
som hon fick erfara
då tusen kroppar
ruttnar
i sina kistor,
stanken,
en odör sänd från den onde,
var utan möda.
Och marken krossas
Och hon faller
Utan att repen lossas
Neråt
I sin avgrund.
|
|
|
|
