Milja vs Mill [del 33-34] |
Del 33
Gabrielle tyckte genuint illa om Saga. Gång på gång påpekade hon hennes alla fel och brister för Milja. Till slut hörde Milja knappt vad hon sa längre.
Miljas uppfattning om Gabrielle hade sänkts. Den andra flickan var lite väl teaterlisk för hennes smak, det var nästan som att hon hela tiden spelade ett spel med de andra.
Erland, vilket var namnet på den vårdare som spelat boll med de, gav sin förklaring till det.
- Gabrielle har en personlighetsstörning som heter Borderline. Ibland ter den sig sådär.
När Set hörde det kunde han inte låta bli att tillägga:
- Tro mig, det som Gabrielle inte har är medicinskt omöjligt. Hon är ju för fan...
- Hon har inte ätstörningar, påminde Saga honom glatt. Ännu, i alla fall.
Med en känsla av illojalitet var Milja tvungen att hålla med deras resonemang.
Det var natt. Nätter har den nackdelen att det är tyst om de, och i tystnad frodas de röster som vissa har i huvudet. Däribland Milja.
Det var anledningen till att hon kopplade in hörlurarna i stereon och satte på skivan som Nicklas hade gett henne. Att det blev just den var av anledningen att den var den enda som hon hade.
Hon kände inte till artisten. Eller, vid närmare eftertanke så gjorde hon nog det. Hon hade hört deras låt på radion en gång. Hon hade inte gillat den speciellt mycket.
Men nu så var det annorlunda.
- Are you locked up in a world thats been planned for you? sjöng sångaren med sin underbara röst. Are you feeling like a social tool without a use?
Milja for upp. Snabbt bytte hon spår. Bandet började med en ny låt. Killens röst var lugnande, nästan vyssjade hennes huvud. Mill sa inte ett knäpp.
- Did it bring you so down that you though you lost your mind?
Milja brast i gråt.
Del 34
Det första hon gjorde nästa morgon var att använda telefonen. Hon ringde till Nicklas.
- Du måste ge mig mera! nästan skrek hon in i luren. Snälla Nicklas, jag ber!
Han lovade att komma efter lunch och ta med sig några skivor.
Klockan 12.36 dök han upp. Han hade med sig en på från den närbelägna skivaffären. Inuti den låg två skivor.
- De hade bara de här två, sa han andfått. Men de har lovat att beställa in de andra åt dig med.
Milja grät av glädje. Hon såg själv det märkliga i hon blev så berörd över ett par cd-skivor, men på något vis hade musiken kommit i exakt rätt tidpunkt.
Hon kramade Nicklas och gick iväg för att lyssna på sina två nya skivor.
- Green Day är bara bögar... muttrade Gabrielle surt. Du får inte lyssna på de!
- Vem skall hindra henne? anmärkte Saga sockersött. Set flinade.
- Ja, man undrar ju. Kanske lilla prinsessan Gabrielle?
Gabrielle gnydde något, reste sig och gick. Tårarna strömmade nerför hennes kinder och Milja kände sig för en gångs skull lite skyldig. Snabbt slog hon tillbaka tanken. Det var ju ändå bara Gabrielle.
Bara Gabrielle.
Följande dag kom Martina på besök. Hennes lugg var lika blå som förut och hennes kläder lika ungdomliga, men Milja kände ändå hur något förändrats. Nu kunde hon se bakom masken, kunde se önskad att vara mer eller mindre dyrkad av de sjuka ungdomarna.
Martina var bara en statist i livets drama, och hon hade försökt ändra på det genom att ändra på ytan.
|
| Kommentarer | | Ifos95 - 22 okt 07 - 15:36 | | Underbart bra skrivet! |
|
|
|
