Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Älskad eller hatad [Del 7]

– Vad har du för gott med dig? undrade Amelia där vi satt i cafeterian med hennes två bästa vänner, Crystal och Jodi.
Crystal hade långt, rött hår och gröna ögon. Jodi hade svart, axelkort hår som var permanentat och gröna ögon hon också.
– Inget speciellt, svarade jag helt ointressant. Eller jo, min mammas berömda kycklingsmörgås!
Alla skrattade. Jag trivdes faktiskt bra med dom. Och jag tror att dom trivdes bra med mig. De var inga sådana taskiga typer. Utan öppna, som jag.
– Vad har ni med er då?
– Jo, jag har med mig mina favorit kex och någon macka med... något, svarade Crystal med ett fniss.
– Jag har med mig mina bantningsprodukter, kvittrade Jodi. En vanlig mörk macka med bantnings pålägg, nyttiga kex, massor av frukt och en hel flaska vatten så klart!
– Tar inte du det för hårt? undrade Crystal med ett ljust skratt.
– Nä, envisades Jodi. Det är bara bra för hälsan!
– I alla fall, avbröt Amelia. Jag har också med mig en kyklingmacka!
Vi började äta när Crystal plötsligt slog upp en bok.
– Jag vet inte med er, men jag har ett engelskprov idag, suckade hon och himlade med ögonen. Vi hade ett i förra veckan!
– Det är hårt, medgav Amelia. Jag är inte precis lärarnas gullegris. Jodi är!
– Jaja, skrattade Jodi. Jag fick igår 23 av 35 på geografiprovet. Snacka om en pinsam händelse!
Alla skrattade.
– Hur är det med ditt skolliv då? undrade Crystal och tog ett kex.
– Nja... Både bra och dåligt. Alla människor har sina bra och dåliga sidor. Som till exempel igår. Jag sa att Bulgariens huvudstad är Soria! Och det var en dålig sida. Sedan finns det en bra också. Och det hände igår. Nä, idag faktiskt. Jag kom med i dansgruppen!
Jag tänkte en liten stund medan han fingrade på min macka.
– Du är väl också med i dansgruppen, sa jag och pekade på Amelia. Amelia Heller, var det va?
- Japp!
- Då kommer vi nog att spendera mycket tid tillsammans.
Det borde jag inte ha sagt! Crystal och Jodi blängde konstigt på mig medan Amelia log.
– Ja..., sa hon medan Crystal och Jodi kollade sarkastiskt på henne.
– Sa inte du att vi bara skulle äta lunch med henne och vara trevliga och sedan strunta i henne? frågade Jodi och gjorde en grimas.
Jag öppnade chockat med munnen.
– Sch! schyssade Amelia mot dom och de blev tysta. Det är nog bara ett misstag.
Jag sneglade lite misstänksamt på henne.
– Öh... Nu måste vi dra.
Hon tog Crystal och Jodi under armen, samlade ihop allt som var deras och gick iväg.
Vad hade tagit åt dom? undrade jag och åt upp det sista av min macka. I alla fall, jag vill inte ta reda på det.
Plötsligt kom Sienna fram till mig från ingenstans. Hennes blonda hår hade hon uppsatt i en hög hästsvans och hon hade ett tungt lager av smink.
- Hejsan, Julia, hälsade hon snällt och drog bak sin hästsvans.
– Hej.
– Efter lunchen ska vi ha ett möte. Vi i dansgruppen. Så att ni ska få lära känna er lite och jag ska informera er om lite saker. Jag har sagt till Isadora, och du fick komma.
– Okej då.
– Du ska gå in i danssalen, okej?
– Visst.
– Okej. Här får du en liten bricka som du sätter fast på din tröja. Det står ditt namn på den, så att alla kan veta vem du är. Alla får namnbrickor. Men då ses vi snart?
– Japp.
Hon visade upp ett leende och sprang lite barnsligt därifrån.
Minuterna gick och jag satt rastlös kvar. Plötsligt ringde det in. Jag for upp, samlade ihop mina grejer (som bara var folien av min macka) som jag stoppade i väskan, och sprang iväg till danssalen. Jag var först dit.
– Hej igen, Julia.
– Hej.
Sienna plockade fram några papper som hon lade på ett litet bord. Plötsligt kom en kille. På hans namnbricka stod det David. Han hälsade.
– Hej...
Han läste på min namnbricka medan han skakade min hand.
- …Julia!
– Hejsan, David.
David hade ett ljusbrunt hår med blonda slingor i och bruna ögon. Han ställde sig bakom mig för att kunna hälsa på de andra som kom. In genom dörren kom Ebba och Jessica. De höll varandra i handen och skrattade. De gick förbi mig med himlande ögon och skakade glatt hand med David. Otroligt! De gick förbi mig! Som om jag inte fanns! Idioter! Jag hatade dom! I det ögonblicket kom Steven inspringande. Hon fick syn på mig log.
– Hej... Vad du nu heter. Måste kontrollera på din namnbricka, skojade han och betraktade den.
– Aha, Julia!
Jag skrattade.
– Din dummer, flinade jag medan han tog av sig sin väska och la den på en stol.
– Hehe. Tack för den du!
Efter Steven kom Amelia. Hon såg lite blyg ut.
– Hej Julia. Förlåt för det där med Crystal och Jodi. De ber också om förlåtelse. Jag hade sagt till dom att jag var med dig på grund av ett skäl, annars skulle inte de vilja vara med andra. Men när dom insåg hur snäll du var. Ville dom umgås mer med dig, berättade hon.
Jag log snällt.
– Okej. Det är lugnt.
Bättre att ha kompisar än att inte ha det, tänkte jag stolt. Det var nu sant. De var mina riktiga tjejkompisar!
Hon gick därifrån med en nick och hälsade på David. I sin tur, Ebba och Jessica som fortfarande stod och fnittrade. I det ögonblicket kom Chad och Tom in. De båda hälsade. Chad hade blont hår och marinblå ögon. Tom å andra sidan hade svart hår och mockabruna ögon. När alla var samlade satte vi oss i en ring runt Sienna som var otroligt stolt.
– Jag är så glad att ha alla er här, konstaterade hon och sköt upp ett leende. Jag vill att ni alla ska komma i en god form. Därför har jag tryckt upp några papper om kostcirkeln. Jag tänkte berätta lite om den nu...
Bla, bla, bla, tänkte jag när hon satt där och pratade om mat innehållet i kostcirkeln. Jag menar, hallå? Det lärde vi oss i ettan! Men hon tänkte nog bara väl. Men hon får nog göra så att det blir lite intressantare att vara med i dansgruppen. Alla somnade nästan eller dog av uttråkning. Vi satt i femton minuter när Sienna stannade att prata om kostcirkeln.
– Nu till lite viktigare saker. Sömn...
Åh nej! Vad var detta för förhör? Ska vi sitta här och snacka om sömn? Steven tittade på mig med himlande ögon. Jag besvarade dom. Chad och Tom fingrade på sin grön, lila skateboard. Amelia och David kommenterade hur det var med skolmaten i skolan. (Inga bra kommentarer vill jag påstå!) Ebba och Jessica småfnissade fortfarande och kommenterade de också. Inte om skolmaten, utan om andras klädsel och utseende. Dålig stil!
– Men jag vill inte att ni skadar er på träningarna, alarmerade hon och for upp pekfingret. Därför ska vi bara träna tre gånger i veckan. Ni får gärna komma hit alla dagar. Men måndag, onsdag och fredag måste alla vara här.
Hon betonade alla väldigt tydligt. Alla verkade förstå. Hoppades jag. Det skulle vara roligt om vi vann. Men det skulle vara dåligt om vi förlorade bara för att folk inte kan uppföra sig. De andra verkar sköta sig, men Ebba och Jessica är ett levande exempel.
– Tyst nu, Ebba och Jessica! väste Sienna och spände blicken i dom.
– Nej, protesterade Ebba. Man får väl snacka?
– Ja. Men inte under mina lektioner och inte under tiden jag pratar!
De blev tysta. Deras glada miner tog ett skutt ner. Sienna skrek verkligen mycket! Jag fick nästan lock för öronen. Hon spände blicken i alla oss.
– Tro inte att jag är ett litet lamm som väntar så tyst för att alla ni ska få prata färdigt! Som om ni var lärarna och jag var er elev. Men ni vet att det är tvärtom så uppför er! Jag kan kasta ut de som jag vill ur dansgruppen för det finns 8 andra som också var intresserade. Ni ska vara glada att ni kom med! Så visa respekt!
Alla blev knäppt tysta. Ingen sa att litet knyst. Ingen andades! (Nästan)
– Jag strävar för att vi ska vara dom bästa, sa hon lite lugnare.
Alla nickade.
– De bästa, upprepade hon med en betoning i rösten.
Hon började le igen. Hon ställde sig upp och knöt det långa håret i en lång hästsvans.
Det kan man kalla humörsvängningar. I det ögonblicket, var jag faktiskt livrädd.
– Då så, sa hon dröjande och hoppade upp. Nu när ni vet reglerna så kan vi börja!






Jessicas Dagbok! 4 Augusti.
Ja, sanningens ögonblick. Jag är galen! Nä, allvarligt. Detta är inget skämt. Vet du varför? (Åh, herregud. Jag pratar med en dagbok!) Eftersom jag skriver i en löjlig dagbok! Jag vet inte vad som for i mig. Jag hade bara en sådan tanke. Tänk så skulle någon få höra att jag skriver i en dagbok och sprida det ryktet i skolan. Där skulle min popularitet ryka för livet! Inte minst min plats i dansgruppen. Eller det behövs inget dagboksrykte för det. Sienna (vår danslärare) fick ett utbrott på mig och Ebba. Eftersom hon sa att vi snackade för mycket. Jag menar - alltså hallå? Får man inte prata? Hon är världens konstigaste. Varför ska vi ha just henne som vår danslärare? Jag är faktiskt bra på att dansa. Och jag vill inte kastas ut på grund av henne. Egentligen var det Ebba som började. Alltså varför är jag med henne egentligen? Ah, just det. Cornelia (min bästis) är på semester. Hon ska vara där i några dagar till tror jag. När Cornelia kommer, så rycker Ebba. Haha, hon trodde vi verkligen var kompisar. Jag utnyttjar henne bara för att jag inte har någon att vara med. Jo, killarna skulle dö av glädje om jag frågade om jag fick vara med dom. Men vem vill spela fotboll? Eller hänga i korridorerna? Kul? Jag såg då Ebba i toaletten. Hon hade påstått att någon Julia hade sagt något om henne... Och bla, bla, bla. Vem bryr sig? Så jag såg henne som ett enkelt byte. Jag frågade om hon bara ville hänga lite och i skolan och så, och hennes ansikte lyste upp. Så lättlurad hon är! Jag har inte berättat att jag utnyttjar henne, men det behövs inte. Vem bryr sig om henne? I alla fall. Efter att Sienna totalt skämde ut oss började vi på en ny dans. Hon kanske är fullkomligt galen men de stegen hon gjorde på dansen var ganska bra. Mycket bra. Vi dansar en hip hop dans. Det var jätte kul då. Mycket kul. Jag fick faktiskt mina första fjärliar i magen! Jag blev faktiskt kär idag. I... Vänta nu lite. Tänk så läser någon min dagbok! Bäst att inte skriva ner namnet då. Har faktiskt inget lås på min dagbok. Så det är farligt. Särskilt om min lillebror ”råkar” besöka mitt rum varje dag. Men det var en fantastisk känsla. Det bara sa stopp när jag såg de marinblå ögonen och... Åh, inget mer! Inga mer beskrivningar! Jag tror att jag är farligt kär. Ingen får komma i min väg! Han är min. BARA min! (Besatt?)
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
-Cute - 15 okt 07 - 15:42- Betyg:
jättebra :P
Ericautank - 9 okt 07 - 18:20- Betyg:
Den är bra
Mp3 - 9 okt 07 - 16:56- Betyg:
Riktigt riktigt bra, su skriver på ett sådan fantastiskt sätt :) <3<3 hoppas på nästa del snart .) <3<3

Skriven av
Miss_Sweetheart
9 okt 07 - 16:05
(Har blivit läst 83 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord