Vikariera som flickvän [ del 7 ] |
När två läppar möts, är det för att dem vill det, och inget annat.
Han gav mig en blick som fick mig att stanna, tänka på vad jag gjorde i den här bilden egentligen? Han tog ett steg in i köket och log från öra till öra.
- Fan vad najs! sa han och vände sig mot sin pappa.
han vände på blicken och kollade upp på mig med ett öga rött. Han log, jag log. Nej styvmamma var nog fel ord. Vi åt en fika och skrattade ihop. kanelbullar var inte fel även om det var väldigt lätt, och jag ville inte annat än att få dem att känna sig speciella. Hans son, (som hette Edvin) gav mig flera leenden. Vi pratade, vi drack te och skrattade ännu mer. När dem skulle gå kramade Edvin om mig. Jag kramade hårt tillbaka.
- Du kommer bli den bästa styvmamman. Viskade han i mitt öra. Jag blev nästan tårögd och vinkade hejdå till dem i dörren.
Han kramade om mig och gav mig en kyss.
- Så farligt var det inte va? Sa han lungt och kollade mig rakt in i ögonen.
- nej, inte alls! Sa jag och log, drog mig loss ur hans grepp och slog mig ner i soffan.
Jag satt där i flera timmar, det gick flera såpor som jag faktiskt gillade att kolla på, så varför inte? Även om det alltid handlade om att två personer diskuterade, eller var hjälplöst kära. jag skrattade vissa gånger då det blev så urtöntigt. men egentligen skrattade jag för att jag var lycklig, så lycklig. Edvin hade gillat mig. Han hade viskat en sak i mitt öra. Det skulle stanna mellan oss två, för det var väl det som var meningen?
Dagarna jag spenderade tillsammans med honom var otroligt underbara, vi gjorde saker som bara nykära kunde. Jag funderade på att när man var nykär gjorde man saker som man inte gjorde sen när man lärde sig älska personen, då var han en del av sitt liv. På söndagskvällen när han jobbade kom Edvin och hälsade på. han grät när han stod där i dörren. Jag drog in honom i köket, av honom en kopp te och bad honom föklara.
- Jag hade en flickvän, jag älskade henne. Men hon strulade med en annan. Hon.. han hulkade så hårt. Jag ville bara lägga handen på hans hulkande rygg och krama om honom, men jag var inte hans mamma.
- Hon sa att han var mycket bättre, och att hon hellre satsade på honom.
Jag blev iskall, det var väl precis så det hade hänt med hans pappa. Jag hade tagit honom ifrån hans fru. En människa som älskade honom, men det gjorde ju jag med?. Han satt där i flera timmar och grät. Tillslut orkade jag inte, så jag reste mig upp och kramade om honom, hårt. Han lade sina armar om mig och grät mot min axel. Aldrig att jag fått känna känslan av att ha en son. Men någonting i mig, kände något annat. Efter en stund reste han sig och lämnade köket.
- Vilket rum är mitt? Sa han och blinkade åt mig.
- Hmm, vilket vill du ha? sa jag och lade en hand runt hans axel.
- Det blir väl bra, sa han och pekade på mitt kontor.
Jag log åt honom, han ville ha det rummet jag tänkte åt honom, eller om jag nu hade tänkt nått? han steg in i rummet.
- Fan vad stort?! Sa han och skrattade. Jag skattade jag med och lutade ena armen mot dörrkarmen.
När han några minuter senare sa att han var tvungen att gå så tackade han mig så, jag vet inte.
- tack! Du var underbar Lisa! Du kommer bli den bästa styvmamman. Han log åt mig och gav mig en blick så glädje fylld att jag inte kunde låta bli att skratta.
- Tack! Du, sa jag innan han vände sig om. jag är ledsen att det tog slut mellan din mamma och pappa? Jag hoppas att inte allt är för jävligt. Sa jag och kollade ner i marken.
- Allt är inte för jävligt, och det var bara bra att du kom. Pappa har aldrig sett sådär glad ut. Och du är inte så dum som du ser ut.
Vi skrattade. han lämnade lägenheten, jag var ensam... igen.
När han kom hem berättade jag allt för honom, han fick tårar i ögonen. Jag blev rätt förvånad, blev han glad för att hans son kom till mig?
- Lisa, sa han tyst och satte sig bredvid mig. Edvin har ingen flickvän? Och har aldrig haft? Sa han och kollade på mig.
Dem närmaste dagarna var bra, men jag förstod inte varför han kom till mig och verkligen grät om det inte var så att han inte hade flickvän?. Jag brukade alltid säga, att: "En älskad själ, är en lycklig själ". Men hur kommer det sig om man inte är lycklig och man är älskad? Han måste vart expert på att låtsas gråta isf. Men inuti kände jag något som var något helt annat..
Att han kom för att träffa mig?
Edvin flyttade in hos oss, varannan vecka. Han skickades som ett brev mellan sina föräldrar. Men annat än att jag älskade när han var här kunde jag inte säga. han var underbar på alla sätt, glad, hjälpsam, snäll, gullig, söt. Allt på samma gång. Jag skrattade åt mig själv när jag sneare duschade, tanken att han den gången kanske kom för min skull hade inte lämnat mitt huvud. När jag sen fick chansen att prata med honom, fick det förklarat, var det minst sagt pinsamt.
Han satt själv i köket en morgon. jag steg in i köket och kollade klockan, sju. Jag slog mig ner mittemot honom.
- Godmorgon. sa jag lung och hällde upp flingor i en skål.
- Tja. sa han bara och fortsatte äta.
jag kom och tänka på det där. Som jag gått och tänkt på så länge.
- Du.. sa jag tyst.
han kollade upp på mig med en blick full av nyfikenhet.
- Japp!
- Du hade aldrig någon flickvän, så varför kom du hit? Frågade jag lungt.
Han blev tyst...
Ska jag fortsätta?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | -Cute - 10 okt 07 - 15:17- Betyg:  | | ojoj xD BRAAAA | | DeathCrisis - 9 okt 07 - 22:42 | | förtsätt ! :D | | prickigthallon - 9 okt 07 - 18:54- Betyg: | HAHA xD
FORTSÄTT!!! <3333333333333333 | | nohappy - 9 okt 07 - 15:50 | | fortsätt.. as bra.... | | JennnyJ - 9 okt 07 - 15:21- Betyg: | | GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!!! :| MEEEER NUUUU!!! :| Du kan juh inte sluta sådär! =/ <3 //JvJ | | SUiCiDEPiLLS - 9 okt 07 - 15:19 | | hah jag blev föörst :3 xD | | SUiCiDEPiLLS - 9 okt 07 - 15:18- Betyg: | | jah :3 den är enormt bra, som jag kanske inte sagt innan? (A) Men ..skriiiv nu jag blir nyfikten på vad ahn ska säga xD |
|
|
|
