Älskad eller hatad [Del 6] |
Jag hade en klump i magen hela vägen till skolan. Var jag med i dansgruppen? Jag tog in mina böcker och tog ut mina gympa saker för att på schemat stod det gympa. Jag släntrade igenom korridoren till anslagstavlan. Där hade många elever samlats. Några skrek: - Jag kom med! Några blev nästan tårögda och sa: - (snyft) Jag kom inte med. Andra skrek: - Va? Varför! Och de som var kvar: - Jaja, vem bryr sig egentligen?
Jag trängde mig fram och ögnade igenom listan.
Jessica Hunter
David Kinkel
Julia Walker
Amelia Heller
Tom Wang
Ebba Ross
Steven Ross
Chad Stephen
Det var otroligt. Jag kom med! Steven kom med! Jag var så himla glad. Steven var med i dansgruppen. Nu skulle jag kanske få spendera mer tid med honom, och... Vänta lite. Jag ska inte gå för fort fram. Jag vet inte ens om han gillar mig. Plötsligt såg jag en annan person med efternamnet Ross. Jag kollade noga och såg att det var... Ebba Ross! Det var Ebba! Elände! Nu skulle helvetet sprida sig loss. Plötsligt såg jag just Ebba. Hon var med den tjejen med rött hår och utbrast:
- Haha! Jessie, vi kom med!
De utbrast i skrik och tjut. Vänta nu lite. Första dagen i skolan, när Ebba och jag var vänner, hade hon sagt att en Jessica var så nere i William. Var det kanske den Jessica hon menade? Jessica var äldre än mig. Ett år faktiskt. Hon måste gå i Stevens klass. Men varför var Ebba med henne. Den dagen hade hon sagt att Jessica gick henne på nerverna, men nu plötsligt är dom bästa vänner. Underligt. Plötsligt kom Steven fram till listan. Han hade på sig ett par mörkblå stuprörs jeans och en vit skjorta med blå ränder på längden. Super snyggt! Håret var rufsigt som vanligt och i ögonen fanns en glimt när han fick se listan. Hon visade upp ett leende och la händerna i de främre byxfickorna när han fick syn på mig.
– Julia, startade han upphetsat. Hejsan!
– Hej, hej.
– Så..., började han och tittade på listan igen. Vi har kommit med!
Han såg jätte glatt på mig. Hans käkar hoppade nästan ut.
– Ja, jag vet!
Han kom närmare mig. En massa av andra elever forsade in och puttade Steven ännu närmare. Jag svettades som en löpande springare.
– Ehm... Kanske en kram från min blivande partner. Ah, en av dom, menar jag!
Jag skrattade. Vi kramades. Jag ville inte släppa taget, men gjorde det ändå. Det var fantastiskt! Det kändes så varmt. Jag sa hejdå till Steven och han sprang iväg. Plötsligt såg jag Ebba. Hon hade iakttagit oss hela tiden.
– Vad vill du mig och min familj? undrade hon spydigt och lade armarna i kors.
Jag rynkade på näsan.
– Inget alls, svarade jag nonchalant.
Man såg en liten rynka i hennes panna.
– Om det är så. Så sluta hänga med Steven, befallde hon och puttade med munnen.
– Jag får väl vara med vem jag vill! utbrast jag och fnös. Ska du bestämma över mitt liv nu också?
– Nej. Vem vill vara en del av ditt liv? Ha! De som är det skulle inte överleva länge!
Jag försökte ignorera henne. Om jag kanske gjorde det skulle hon sluta och gå därifrån. Jag brann inombords av ilska.
– Du sa själv att du inte vill min familj något. Så håll dig borta från min bror!
Hon vände med klacken, slängde med håret så att jag fick några hårstrån i ögonen, och gick därifrån.
Åh nej. Ännu ett problem. Tänk så ville Steven lära känna mig bättre men kunde inte eftersom han hade Ebbas blickar bakom ryggen. Åh, den tjejen kan inte hålla sig borta. Plötsligt slog en annan tanke mig! Jag kollade på klockan som var 08:15. Jag skulle ha varit på gympan, ombytt och allting klockan 08:10. Jag travade iväg till gympasalen, in i omklädningsrummet och tog på mig. Jag hörde hur någon (sannerligen gympaläraren) visslade i visselpipan. Jag tog på mig mina gympaskor som var det sista jag var tvungen att ta på mig och gick sakta iväg till gympasalen.
– Julia? ropade en lång, rätt så gammal, mörk man och kollade på sin lista. Har vi någon Julia här?
– Ja, svarade jag lågmält och liksom gömde mig bakom dörren.
– Är du försenad, för om du är det kommer du få kvarsittning? rapporterade han och strök över något på sin lista.
Nej, nej, nej, tänkte jag för mig själv. Ingen kvarsittning för mig. Jag fick hitta på något annat.
- Öh... Jag var på toaletten, ljög jag och han kollade på mig, sedan på klockan och sedan på mig igen.
- I sju minuter? sa han och gav mig en sarkastisk blick.
- Jag vet nog varför! utbrast en kille som jag knappt kände. Hon är nog inne i målbrottet, fattar ni?
Några småskrattade men andra bara ignorerade honom. Jag himlade med ögonen.
– Eh, jag hade mina skäl, försvarade jag mig själv och han nickade.
– Jaja, sätt dig bara ner, sa han och pekade på en bänk där jag satte mig. Eftersom du var för upptagen med... Eh... Toaletten, så har du missat några grejer. Jag heter Rainley och är skolans gymnastiklärare. Jag sattsar hårt med det här och vill att alla ska vara lika bra i gymnastik. Därför har jag startat en gymnastikklass. De som jag antyder inte sköter sig eller klagar eller överghuvutaget inte klarar av de saker vi gör får stanna efter skolan och repetera allt vi har gjort. Jag skriver upp de namnen som kommer in i gymnastikklassen, och det är faktiskt inte bra. För att poäng dras ifrån ert betyg i alla ämnen när slutbetygen kommer. Inga andra skolor tar gymnastik så effektivt som Boston och...
Jaja, snyggt det också! Jag var urkass på gymnastik. Och så klart så måste jag gå i en skola där man måste kunna gymnastik. Som en gyllene regel! Och så dras poäng bort också. Jag kommer ju att dra bort alla poäng jag kommer få på slut betygen. Allt var bara så orättvist!
– Fattar du, Toaletten?
Den killen som hade antydit att jag var inne i målbrottet kallade mig toaletten!
Alla skrattade nu. Några höll sig för magen och sa:
- Ha! Toaletten.
Vad fint. Jag skulle få ett öknamn också!
– Nu lägger ni av! skrek Rainley och la ifrån sig listan. Vi ska börja nu!
Han tog fram några mattor som han la på golvet och släppte ner några ringar. Sedan släppte han också ner några rep.
– Ja, började han och ställde sig framför oss medan han gnuggade handflatorna mot varandra. I dag ska vi ha lite redskap och styrka...
Alla suckade.
– Här, sa han och pekade på mattorna. Ska ni göra armhävningar.
Alla suckade.
– Här, ska ni göra volter, förklarade han och pekade på ringarna.
Alla suckade.
– Och här ska ni klättra på repen.
Alla suckade ännu en gång.
– Om någon inte sköter sig skriver jag upp dom, och de får då dessutom springa ett helt varv runt gympasalen!
Herregud. Den var ju enorm!
– Ni ska vara två och två, och jag bestämmer med vilka ni får vara.
Jag skulle nog få någon som Adam. Den personen babblade kanske inte som Adam. Utan var en megatönt! Eller kanske också en...
– Amelia, du får vara med Julia, sa Rainley och förde henne till mig.
Jag begranskade Amelia i profil. Hon var rätt så brun. Hon hade solat säkert. Hennes hår var kolsvart och hennes ögon var ljusgröna. Hennes småleende log mot mig.
– Hej. Jag heter Amelia.
– Julia.
Vi skakade hand och kollade på varandra.
– Hmm, mumlade hon och la handen på haken. Varför kommer det sig att jag inte har träffat dig förut?
– Jag är ny, meddelade jag och hon lyste upp.
– Aha, just det. Du är hon som spred det där ryktet...
Hon såg förtvivlad ut.
– Nej! utbrast jag. Det är Ebba som gjorde allt. Jag har inte spridit ett ända rykte. Jag lovar!
Hennes tvekande ansikte blev mildare.
– Ja. Men om du hade gjort det, vad gör det. Man lever bara sitt liv.
Jag kände mig så alert! Äntligen en person som förstod mig.
– Du har helt rätt!
– Tjejer! skrek Rainley. Ni ska börja på ringarna.
Vi nickade och släntrade dit.
Gympan gick då snabbt. Vi ringade hit och dit, gjorde några armövningar, och... Jag kom inte med på listan! Ni vet, den där gymnastikklassen! Rainley hade sagt att jag skötte mig jätte bra! Vi slutade gympan, och gick till omklädningsrummet.
– Julia? sa Amelia medan hon tog på sig sin blå T-shirt. Hur gamal är du?
– 16. Du då?
– 17.
– Så du är ett år äldre, sa jag intressant och hon skrattade till.
– Japp.
Vi tog snabbt på oss när det ringde in. Dags för lunch!
– Julia? sa Amelia och tog med sig sina gympa grejer. Vill du kanske äta lunch med mina vänner idag?
Hallelulijah, Hallelulijah, Hallelulijah!
– Javisst!
Hela jag sprutade av glädje. Hade jag kanske fått en ny kompis? På gympan!
Kunde detta vara en ny start för mig eller skulle allt sluta upp med att vara ett rent helvete?
Det återstår att se!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | dreamstreet - 9 okt 07 - 11:30- Betyg:  | det är jätte bra
bäst än så länge, det blir faktiskt bara bättre och bättre :) | | Ericautank - 8 okt 07 - 18:17- Betyg: | | Den är skit bra <3333 |
|
|
|
