\'Såg du henne\' |
Såg du henne?
Såg du henne ligga blodig i sanden?
Såg du henne?
I så fall, såg du blodet som låg i handen?
I så fall såg du djävulens dotter, hatad av alla.
I så fall, såg du djävulens dotter, från lycka falla.
Då såg du henne olycklig,
Gud vad du borde vara lycklig!
Men om inte, så måste du veta, att jag såg henne olycklig i sanden.
jag såg henne, med blod i handen.
Men jag var inte lycklig.
Även jag var olycklig.
Vet du, varför jag, grät vid denna blick?
Jo, för med sig in i döden, hon mitt hjärta med sig fick...
Jag står kall och frusen, på stranden,
har livet nertryckt i handen.
Gryningen kommer, natten går.
Jag står och kikar, på djävulens dotters sår.
Blodig.
Jag måste fan vara modig.
Hennes vidöppna ögon, är fyllda av blod.
Att hon stuckit kniven i ögonen, jag tidigt förstod.
Måste gå fram och skrika nej.
Måste ta det lungt, får ej skynda mej..
Hennes svarta hår,
är också, fyllda av sår.
Hennes vita ansikte, är skrapat, och lika stelt som is.
Jag tycker hennes blod är vackert, på något sätt och vis.
Jag tar ett steg fram mot henne, och känner olyckan som framför mig står...
Men jag måste komma henne nära, ja, jag vet fan att det går!
Hennes svarta klänning, och hennes svarta vingar, är gjorda av sot.
Tar ett halvt steg, stannar upp, vågar jag sätta ner min fot?
Hennes svans, glorian, och hornen är söndriga, men vackra trotsallt.
Hennes händer är kritvita, usch, vad det måste vara kallt!
Hennes naglar är långa, och svarta, såna där som kan klösa igenom sitt hår.
Såna där naglar, som gör egna djupa sår.
Tar några steg fram, och blåser ut all luft.
Jag vet att det låter fånigt, men det är alldeles för tufft.
Hennes läppar är röda av blod.
Måste samla upp allt mod...
Så ser jag mitt hjärta, inklämt i hennes långa naglar, jag trodde aldrig att mitt hjärta var jättelitet...
Försöker få ur det ur hennes grepp, men hon vägrar ge mig det. Varför inte? Är hennes hjärta slitet?
Jag sätter mig ner och gråter bredvid ondskans dotters kropp.
Ser rakbladet bredvid henne, var den hennes enda hopp??
Jag stoppar ner den i fikan och går sakta hem igen.
Känner tyngden från det stulna i min fika, den kommer bli min vän.
Det vet jag.
Och jag kommer skära mig varje jävla dag.
Och jag kommer lida.
Det kommer svida.
Men det struntar jag i, för mitt hjärta är stulet, utav djävulens dotter, och hon äger den nu.
Och bara så du vet det,
djävulens dotter, det är du.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | Archangel_Mikael - 6 okt 07 - 16:24- Betyg:  | denna kan klassas som sorgsen till max.
begåvad hehe nja men väldigt duktig:P.
håller med trulls. ''grymt bra'' | | trulls - 6 okt 07 - 15:41 | | grymt bra!! |
|
|
|
