Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Älskad eller hatad [Del 1]

– Var försiktig med rouget, Julia. Du ser ut som en clown, retades min stora syster Melissa.
Hon satt tillbakadragen i mitt rum på min rosa säng med en modetidning i handen. Den behöver hon - tro mig! Hennes slitna tröjor och avskurade jeans började gå mig på nerverna. Hon hade permanentat håret och färgat det till nötbrunt. Det passade henne, men egentligen hade hon blont hår som jag. Jag har fortfarande kvar mitt midjelånga, blonda hår. Som jag inte har permanentat, utan lockat i stora lockar. Mina havsblå ögon som var omringade av mina långa fransar var pricken över i: et. Jag sög in mina kinder och lade på lite rosa rouge till. Jag hade äppelformade kinder och små söta skrattgropar som jag var väldigt stolt över. Något annat som jag var stolt över var mina långa ben. I min gamla skola kallade de mig för "modellen", eftersom jag hade så många fördelar till att vara just modell. Ja, där har vi det ordet, i min gamla skola. I dag skulle jag börja på en ny skola, Boston High. Eftersom min pappa har fått ett nytt jobb här. Vi har förflyttats mellan olika städer bara för att pappa inte kunde hitta jobb, och ännu en gång blev vi förflyttade, till Boston. Min faster och hennes nyblivna man bor här. Min fasters man jobbar på bokhandeln och pappa fick jobb där. Inte så lyxigt, men bättre än inget. Just därför var det min första skoldag i dag, i Boston High. Hur ska en 15-årig tjej klara sig på egen hand? Visserligen kommer Melissa vara där eftersom hon är 18 år, men jag tror knappast att hon kommer vara med mig. Hon vill vara med mig så mycket som jag vill vara med henne, alltså inte alls! Hon var inte alls nervös. Hon drog på sig ett par slitna jeans och en stor, svart tröja med texten:
I am hot, so what? Ingen vacker syn, det vill jag påpeka. Jag var lite mer trendig och modeaktig. Ett par svarta stuprörs jeans och ett rosa linne med ett svart, långt pärlhalsband satt snyggt på mig tyckte jag. Det luktade våfflor. Mamma hade säkert gjort sina berömda våfflor. Dom är jätte goda! Jag väntade på att mamma skulle kalla ner oss när det var färdigt så att vi kunde äta. Solen sken extra mycket i dag. Den varma känslan pirrade i hela kroppen. Det var sommar! Klockan var 07:00. Jag hade vaknat klockan sex för att göra mig i ordning. Ju mer det närmar sig att gå iväg till den nya skolan, ju mer nervösare och räddare blir jag. Melissa gick osminkad och oborstad i håret ner till köket. Jag himlade med ögonen. Den tjejen behöver hjälp! Hon har lite kris i kläder nu. Ju äldre hon blir, ju mer konstigare hon är. Men det var inte rätt tillfälle att tänka på min omodevetande syrra. Det närmar sig med tickande sekunder! Jag fick en klump i magen. Jag var jätte rädd. Skulle jag få vänner med en gång och kanske till och med bli klassens populäraste eller kanske vara ensam och bli kallad öknamn? Jag skulle helst vilja vara val ett, så klart! Jag och Melissa besökte skolan förra veckan. Skolan var trevlig och stor. Lärarna var helt okej. Omgivningen var stillsam. Det var inget jag oroade mig för. Det jag var osäker på var om mina klasskamrater var snälla och om skolmaten var god. Okej, vissa krav har jag. Jag hatade maten i min förra skola. Där allt var vegetariskt. Ingen visste varför. Men i alla fall, det var så äckligt! Men jag tror att dom är köttätare här, hoppas jag.
– Julia! ropade mamma. Kom ner och ät frukost!
Jag stormade nerför trapporna och satte mig vid köksbordet. Pappa hade redan gått på jobbet och mamma höll fortfarande på att göra våfflor. Vi fick äta de som var färdiga för tillfället. Melissa hade lagt en våffla på tallriken som hon la mängder med sylt och grädde på. Hon rullade ihop den och tog ett bet. Jag lade också upp en våffla som jag la sylt på. Jag gillade inte grädde. Det var bara onödigt fett. Jag rullade också ihop den och reste mig för att hälla upp ett glas med apelsinjuice. Jag öppnade kylskåpet och tog ut juicen.
– Är du nervös? frågade mamma och hällde upp smeten på våffeljärnet. För det är helt okej att vara nervös första dagen. Men du kommer att vänja dig, jag lovar.
– Mm, mumlade jag förbryllat och hällde upp juicen i ett glas.
Vad trodde hon? Klart jag var nervös! Och vad visste hon om att vara ny i skolan, hon har ju aldrig varit det! Jag stannade. Bromsade mina tankar. Höll jag på att bli galen? Jag tog ett djupt andetag. Pressen och nervositeten tog kol på mig! Jag satte mig vid bordet och tog en bit av min våffla. Melissa stirrade på mig.
– Varför är du så nervös? undrade hon medan hon lade upp en till våffla på sin tallrik. Lugna ner dig. Kolla på mig. Tror du jag bryr mig? Det du är rädd för är att vad andra ska tycka och tro om dig. Var bara dig själv!
Orden lät kloka från att komma ifrån Melissas mun. Det var nog det som var problemet. Att jag var rädd för vad andra skulle tycka om mig. Jag åt upp min våffla och drack upp min juice. Vanligtvis brukade jag äta tre våfflor, men just nu är jag för deppig. Jag tackad artigt för maten och la tallriken i disken medan jag sprang upp på mitt rum och satte mig framför spegeln. Jag tog på lite mascara på mina fransar, men bara lite för att dom var redan långa som dom var. Sedan tog jag upp mitt rosa läppglans som jag köpte i båten på vägen hit. Den var jätte snygg. Jag tog på läppglansen på mina stora, fylliga läppar. Eye-liner fick jag inte glömma! Jag slängde på lite eye-liner också och betraktade mig noga. Jag kunde inte fixa mig bättre än vad jag var nu. Jag tog på mig de långa, rosa öronhängena och slängde en blick på klockan som var 07:35. Jag blev jätte nervös och trodde att jag skulle svimma. Jag blundade och försökte lugna mitt inre jag och sprang nerför trapporna.
– Jag ska gå nu! skrek jag och tog på mig mina skor.
– Vänta, jag kommer också, sa Melissa och åt upp den sista biten av våfflan.
Hon tog på sig skorna och öppnade dörren.
– Hej då! Ha det så bra! ropade mamma efter oss och vi skrek hej då tillbaka.
Nu var det dags. Det var verkligen dags!
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8)
Moizz - 3 nov 07 - 17:06- Betyg:
Jag läste inte hela, men såå bra! de e ju asbra!
Miss_Sweetheart - 28 okt 07 - 14:44- Betyg:
Tacccckkkk :)
dreamstreet - 7 okt 07 - 12:32- Betyg:
den var jätte bra, något stavfel här och där men det gör inget, märktes knappt :)
jullan95 - 6 okt 07 - 18:43- Betyg:
bra , lite ego! XD :P:D
Emmsan_ - 6 okt 07 - 12:40
Värkligen bar , du skriver skiiit bra jhuu :) :D
Mandaan - 6 okt 07 - 09:21- Betyg:
Värkar jätte bra ! Fortsätt snälla !
miijha - 6 okt 07 - 08:42- Betyg:
Vad bra :D
Horse_Power - 6 okt 07 - 08:20- Betyg:
Jättebra!! :D Likes!
_sarisen_ - 5 okt 07 - 23:44- Betyg:
jätte bra vill läsa mer :D

Skriven av
Miss_Sweetheart
5 okt 07 - 20:56
(Har blivit läst 172 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord