Vikariera som flickvän [ del 2 ] |
En såndär kall känsla tog tag i mig, drog mig baklänges och häll mig fast.
Jag vaknade med ett ryck, det kändes precis som om jag sovit i dagar, nätter, veckor, månader. Missat allt som det här året hade att erbjuda mig. Jag vände huvudet bort mot fönstret, insåg att klockan inte var mer än sex och att jag skulle gå till skolan och lära ut om bara ynka en och en halv timme. Jag log lite för mig själv, allt hade egentligen en fördel, både att gå i skolan och att jobba i skolan. Jag reste mig sakta upp ur sängen och satte på mig mina vanliga kläder, som jag alltid haft. Svart tröja, jeans. Jag lade på lite mascara, som vanligt, och satte upp mitt bruna hår i en toffs, som vanligt. Vilket tråkigt liv. Att man egentligen vet vad man ser framför sig och inte vill göra nnågot åt det? Jag funderade en stund med lämnade dem tankarna bakom mig och satte mig ner för att äta.Frukosten slank ner jag borstade mina tänder och lämnade min lägenhet, min lägenhet, kunde inte få nog av att säga det. Jag log lite till.
Skolan såg likadan ut som den gjorde igår, vilket egentligen var en väldig tur. Vissa av lärarna stod utanför och tog en cigg, medens andra satt vid sina skrivbord och planerade sina lektioner. Jag har alltid tyckt att planering inte är min grej, men människan behöver rutiner har jag hört. En vanlig vardag är ju egentligen så tråkig som man gör den till. När jag öppnade dörren till det tysta personal rummet stank det instäng och perfym. Jag klev in och gick till min plats slog mig ner och sammlade ihop mina papper till min lektion. han satt där på sin plats, men huvudet i ena handen och skrev på ett papper. Jag log lite för mig själv, och kollade igenom mina egna papper. Papper är egetnligen bara träd, men det är så jävla tråkigt. Jag suckade och längtade nästan tills lektionen skulle börja.
8:orna slank in i klassrummet, lade ner sin böcker på sin bänk med en hård smäll, jag vände mig om mot dem med ett leende och började skriva upp på tavlan vad dem skulle jobba med dem närmaste minutrarna.
Glosor, texten på sid 18 & Självbeografin.
Jag ansträngde mig för att få det så snyggt som möjligt, och det blev rätt snyggt. Jag log lite till och satte mig ner på min plats. Jag började rätta proven som niorna fått igår. Och jag fick till min förvåning se att dem flesta hade alla rätt. Det var med glädje jag senare berättade det för dem. Dem klppade i händerna av glädje, skrattade och var glada, jag fick flera såna glädjeskratt den lektionen, vilket gör att en lärare vill fortsätta med lektionen, med livet eller snarare med allt faktiskt.
På lunchen var jag totalt utmattad. Jag slängde mig ner i soffan och suckade så djupt att jag trodde magen skulle följa med.
- jobbig dag?
Jag vände mig såg rakt in i dem vackraste ögon jag sett.
- Japp, eller ja, den är ju inte färdig än, sa jag lungt och lade händerna runt magen.
- Nej det är klart. Sa han tyst och satte sig ner bredvid. Du jag tänkte att.. du verkar såhär, trevlig du kanske ville följa med ut någon kväll eller så? han rodnade vid minsta blick från mig.
Jag skrattade lite inombrods, klart jag ville det. Men jag kan ju inte skrika, inte hoppa, inte vara överdriven. Jag funderade en stund.
- Ja, sa jag bara.
Det ända jag fick fram ur min matta kropp var ett ja?! Jag blev själv förvånad. Han log åt mig och gav mig en blick full av glädje, bättre än alla glädjeskratt i hela världen. han reste sig upp.
- Okej, hmm, han kliade sig lamt på huvudet. öh.. thepiratebay? sa han sen och lade fram handen som ett tecken på "säg ja!". Klockan sju?
- Perfekt! sa jag bara och lutade huvudet mot soffkanten.
Dagen gick bra, den flöt på. Alla lektioner, elever och allt gick som smör i solsken. Jag var glad när jag tog mina steg hemåt. Det var bara tre dagar kvar tills jag skulle med honom till "thepiratebay". Det skulle bli fantastiskt roligt.
- Vänta!
Jag vände mig om och såg pojken från igår komma springande mot mig.
- Ja? Vad är det? sa jag lungt och stannade upp i mina rörelser.
- Jag behöver liksom hjälp.
- Hjälp? sa jag och såg ut som ett frågetecken.
- ja i skolan.
- Aha, det är du. Men jag sa ju till dig i går att jag bara är vikarie och inte kan hjälpa dig.
- Men..
- Ha det bra! Sa jag och började gå bortåt.
Den första kärleken var inte så långt ifrån. Tönkte jag och log
Ska jag fortsätta? Långa kommentarer hur det var osv, mycket roligt! :D
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | JennnyJ - 8 okt 07 - 16:49- Betyg:  | | MEEERR!! Hmmm.. kan hon inte lyssna på eleven?? ^^ :P haha :P MEER IAF! :D | | Ericautank - 7 okt 07 - 15:55- Betyg: | | jätte bra | | prickigthallon - 6 okt 07 - 12:17- Betyg: | | Jättebra! Verkligen :):):) | | Lora - 6 okt 07 - 11:49 | den är jättebra!^^
älskar hur du "hoppar" i tiden.. som att hon satt och rättade proven och så hoppade du till att hon lämnade tillbaka dem.. underbart!
hm.. man kan ju undra vad som kommer hända med den där killen som vill ha hjälp jämt.. han är viktig på ngt vis..^^ | | Mp3 - 5 okt 07 - 20:14 | | väldigt bra, men jag tycker att hon verkar ganska snobbig när det gäller den där eleven som vill ha hjälp :P.. denna novell är verkligen bra. bra skrivet och trotts att det är ganska mycket känslor så är det lätt läst :) <3 .. hoppas att nästa del kommer sanart :) <3 | | empalove - 5 okt 07 - 19:39- Betyg: | | skit bra!! MER NU!! | | missing - 5 okt 07 - 16:47 | | Verkar vara en bra berättelse, klart att du ska fortsätta! Men jag håller med "Joo", tänk lite på stavningen =) . Annars bra! | | Joo - 5 okt 07 - 16:37 | | Jag tycker att du ska fortsätta och att den är en bra novell men tänk på stavningen :) och att försöka få in lite mer miljöbeskrivningar. Annars e det super! =) |
|
|
|
