Milja vs Mill [Del 7] |
Del Sju
Det var tisdag och Milja skolkade från skolan. Istället för att uppehålla sig där så joggade hon längs med en grusväg i kanten på den stora skogen i närheten utav gallerian.
Hon hade upptäckt vägen när hon promenerat runt gallerian. Den var perfekt, eftersom den alltid var folktom och galet bra att jogga på. Hon älskade den. Det var bara så otroligt fridfullt att få jogga här helt själv.
Hon drog ett djupt andetag och spurtade iväg några meter.
Det här var livet, eller det skulle i alla fall bli det när hon blivit kvitt allt sitt äckel.
Ett rop några meter bakom henne fick henne att inse att hon inte var ensam. Hon vände sig om och fick se en mycket åtgången Nicklas Abrahamsson kliva ut ur en buske.
- Mill, vad fan gör du här? Sa han lite småförvirrat och satte handen mot pannan.
Milja förmådde inte att svara. Chocken och löjan var för stora för att hon skulle få fram det minsta ord.
Nicklas tände en cigarett. Sedan sjönk han ner på marken och satte sig bekvämt tillrätta.
- Vill du ha? frågade han och räckte cigarettpaketet mot henne.
Milja sjönk lite tveksamt ner bredvid honom och drog en av cigaretterna ur paketet. Den var lite tyngre än vad hon väntat sig.
Nicklas tände den åt henne, med hjälp av en silvrig tändare. En dyr tändare, en sådan som hon aldrig kunnat föreställa sig att Nicklas Abrahamsson skulle inneha.
Milja lutade sitt huvud mot hans kantiga axel. Fyfan vad vidrigt cigaretten smakade, men gud vad hon älskade den känsla av lugn som infann sig vid tredje eller fjärde blosset.
Nicklas flinade mot henne.
- Jag trodde fröken Milja Dahlgård var en skötsam dam? Vad är nu det här? Har du blivit rebellisk eller?
Milja kastade en blick på hans ansikte som var lugnt och oskyldigt. Han hade menat det som ett skämt.
Hon berättade för honom. Allt. Precis allt.
Nicklas såg skakad ut när hon var klar. Han drog ett djupt bloss på sin numera nästan helt nedbrunna cigarett, såsom för att stärka sig själv.
Sedan tog han hennes hand och sa det mest självklara, men ändå mest fruktansvärda.
- Milja, jag tror att du är sjuk. Väldigt sjuk.
|
|
|
|
