Aldrig mer 9 |
När man älskar någon, så riskerar man allt för den, vad det än är? i alla fall var det så jag hade lärt mig, men vad visste jag om kärlek? Jag hade bara vart kär en gång. jag suckade och skrev klart min uppsats i svenska. Jag hade hoppats på ett MVG. Mina betyg hade sjönkt så mycket dem senaste veckorna. Men nu börjde jag ta mig in igen. Jag blev arg på mig själv en stund, att vara en annan är ett stort äventyr och ibland också en bergochdahlbana. Jag både hatade svängarna och älskade dem.
Jag öppnade skåpet, då dess innehöll föll ut. jag plcokade snabbt in allt igen och låste vände mig om och krockade såklart med någon. Jag bad snabbt om ursäkt och gick vidare. Alla korridorer var tomma, eftersom min klass var den enda på skolan som hade lunch nu satt alla inne på lektion och lyssnade på läraren som pratade på om något som antagligen skulle påverka våran framtid, men själv trodde jag att den enda som kunde påverka var en själv. men jag försökte så gott jag kunde. Maten smakade piss som vanligt så jag lämnade matsalen tidigt. Satte mig i caféterian, kollade på den plats jag suttit på när han flåsade mig i örat, och våldtog mig på toaletten. jag släppte en tår, men var fort där med handen och torkade bort den. Jag satte mig på det bordet jag alltid satt, det fylldes snabbt med elever tun om mig som pratade om allt. Jag svarade tunt och intressant "mm". jag tröttnade och ursäktade mig, gick in på handikapp och satte mig på toalettstolen. Grät tills klockan ringde in för lektion. Svenska var typ världens tråkigaste ämne, jag blev arg för att jag var så dålig på det. men som sagt, jag kunde bara påverka det själv.
När du älskar någon, gör du det bara för den, utan att tänka två gånger Det var så det var. Jag log lite. Tänk när jag träffar den som jag skulle känna så för. men då jag kom på att jag kunde det för honom, blev jag ledsen igen. Tårarna brände bakom ögonlocken, jag tog ett djupt andetag och fortsatte gå. Lektionen gick ovanligt snabbt och det blev tjugominuters rast. Då såg jag honom, stå där utanför toalett dörren. Jag blev glad, lyckan hoppade till i mig. men hugget kom lika snabbt när jag kom på att det faktiskt var slut mellan oss så det kunde inte vara mig han väntade på. Jag fortsatte gå med blicken i marken. han tog tag i min arm och drog in mig på toaletten.
- Jag klarar inte det här. Viskade han.
Det sved till i hjärtat. Jag fick inte fram något, han bara stod där som ett litet barn, kollade på mig. Jag blev rädd.
- Jag har redan sagt det, det funkar inte! Du, det är för svårt. Mamma hatar dig, dem kommer väcka åtal och du, nej jag vill inte orkar inte släppa mer tårar nu, du. Du är fantastisk, men det funkar inte.
Jag kollade på honom med glansiga ögon. Allt blev svart inuti. Nu var det verkligen slut.
- Kolla mig rakt in i ögonen, och säg att du inte älskar mig, och du får gå. Jag låter dig gå. Det är slut.
Det blev tyst ett tag. Jag kollade upp på honom.
- Jag kan inte. Sa jag tyst och gled ner på golvet.
Han gick ut ur rummat smällde igen dörren och gick iväg. Jag grät igen. Ville inget hellre än skrika ur all äcklig känsla i min kropp. Jag mådde illa. Jo jag älskade honom. Det visste jag ju. Han var ju honom. Som jag legat i min säng och drömmt om, som jag grät över. Som jag älskade.
Jag gick ut ur toaletten, ropade hans namn. Hans kaluffs syntes bakom väggen. Jag log åt honom. Drog in han på toaletten igen. Vi kollade inte ens på varann, slängde oss bara i varanndras armar, kramade om varann. Tyckte om varann.
- Jag bryr mig inte längre. Viskade jag i hans öra.
Han tog hårdare tag runt mig och kyste mig i pannan. Han lade sin panna mot min.
- Är du säker? Sa han tyst.
- Ja. sa jag bara och drog iväg från honom.
Jag satte mig ner på toalettstolen och korsade armarna över magen som om jag frös.
- Man måste inte älska någon, viskade jag tyst. men man kan om man vill. Och jag älskar dig mer än vad mitt hjärta rymmet. Min kropp rör sig och mer än min mammas äckliga skrik. att en hammare slår i en bänk och du hammlar i fängelse förändrar inte det faktum att jag älskar dig.
Han log mot mig, böjde sig ner och lade handen om mn nacke. Jag kysste honom, kramade om honom, stod där och kramade om honom tills lektionen började igen, eller slutade. Men nu var jag trött på det här.
Han var klädd i en kostym, en svart. Han tog min hand.
- Är du redo.
- Jag är redo.
- Glöm inte att jag älskar dig, han sa ordet älska betonat. Sen steg vi in till en sal.
Han blev inlagd på ett hem, och fick börja jobba. han fic tillbringa två månader i fängelse. Jag hälsade på honom varje dag. Men allt var som det var. Efter ett år var han färdig med allt. Men inte med mig. Mamma hatade honom lika mycket, därför gav jag honom min oskuld i mitt hem. För att mamma skulle veta, att han var min pojkvän och jag älskar honom.
det blir nog ingen fortsättning, men jag uppskattar om ni skriver typ vad ni tyckte och sånadära saker :) kommentera alltså :D :D
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | DeathCrisis - 7 okt 07 - 20:18 | Om det var slutet , så var det ett väldigt vackert slut :)
Du skriver skit bra, det blir värkligen intressant att läsa.
nae, du är värkligen jätte duktig och denna novellen berörde
mig värkligen :) | Tiggarflikkan - 5 okt 07 - 19:48- Betyg:  | | Så himla bra skrivet!! Du skriver bra, du förmedlar känslorna rätt, handlingen är bra, ALLT!! | | empalove - 1 okt 07 - 21:36- Betyg: | | skit bra!! hade varit kul med en fortsättning;) | | soorgsen - 1 okt 07 - 06:30- Betyg: | | Fortsättning tkr jag att det ska komma iaf ^^ As bra :) |
|
|
|
