Ingenting är som förr... :P |
Jag ser ljuset lyfta från världens ende,
ser mörkret falla tillbaka.
Jag ser vänskapen bråka,
och värmen av kyla skaka.
Ingenting är som förr.
Jag ser de gamla vännerna,
som brukade stötta,
lägga undan ens rakblad,
skära. Vad hände - blev de på livet för trötta??
Ingenting är som förr.
Jag tittar på solen.
Den har blivit tyst och stum...
Jag tittar på månen.
Det är den som tagit solens rum.
Ingenting är som förr.
Jag tittar på klasskompisarna från 7:an,
de som tyckte de var så tuffa när de började röka...
Nu ser de helt hjärnskadade ut,
medan de efter ett riktigt liv söka.
Ingenting är som förr.
Jag tittar på de små barnen,
ja, nu är de stora, och gråter
för olyckans skull.
De vill att lyckan komma åter,
och de leker inte längre kull.
Ingenting är som förr.
Jag tittar på Gud -
han som var så klyftig, och smart...
Men nu har han blivit gamal, glömsk och ful,
fast det är ju nästan självklart.
Ingenting är som förr.
Också tittar jag på mig själv.
Stirrar länge - och kommer fram till,
att jag är samma personen jag alltid varit..
Även om jag vill, eller ínte jag vill.
Har jag glömt bort att leva i några år eller?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Konnichiwa - 24 aug 08 - 19:13- Betyg:  | | Den här var fin tycker jag, så sann... | | YourRomance - 16 mar 08 - 09:59- Betyg: | :O helt otroliga rim !
mkt sorglig dikt med mkt känsla i..
finns om du vill prata :] |
|
|
|
