Aldrig mer 8 |
Vi hade inte setts på två veckor, det sista jag såg av honom var hans ögon när han mimade "jag älskar dig". Jag lade mig ner på sängen igen och grät. Jag kunde inte släppa det. Jag orkade inte gå till skolan. Jag hade säkert missat en himmla massa. Men inget kunde slå det jag nyss förlorat. Min första kärlek. Jag skulle säkert gå vidare, hitta någon mer. Jag slog till kudden hårt, hur kunde jag tänka så. Jag kollade tomt in i väggen. Kom ihåg smärtan när han slog mig. Fick mitt revnben avbrutet. Men inget gjorde så ont som det här. Min egen mamma. Hon vågade inte komma in i mitt rum längre. Jag kastade saker på henne så fort hon kom in. Jag hatade henne. Jag grät igen. Tog fram mobilen. Jag hade tvåhundrafemtio olästa sms. Jag log lite i mina tårar, det fanns dem som brydde sig. Jag läste bara det första.
Jag finns här för dig
Det stod säkert så på alla. Jag orkade inte tänka mer nu. Jag ville verkligen gå vidare. Jag reste mig upp ur sängen och gick fram till spegeln. Såg en grå figur stå där, rödgråten som en söndrig docka som förlorat sin glans efter det att flickan som ville köpa henne köpt en annan. Jag släppte en tår. Den hammlade i min hand, jag lyfte handen och kollade närmare på droppen, den hade varit inne i mig, fått känna samma smärta som jag. Jag torkade av tåren precis under hjärtat. jag tänker bli bättre.
Jag läste igenom alla sms, jag visste att jag hade riktiga vänner. Om jag bara blivit en gnutta mer social hade det funkat. och det blev jag, ännu mer social. Jag gick på bio, vi hittade på saker ihop. Jag Lisa Nellie Simon Tindra Nora Alexander Hannes Nova Jonte och Jonna. På fredagen efter två månader av roliga saker i tät följd var det fest hemma hos Lisen. Jag var bjuden. Det värmde i hjärtat.
- Tror du den sitter för tajt? Lisa kollade skeptiskt på mig.
Jag skrattade åt henne och räckte ut tungan.
- Den sitter hur bra som helst var inte sån.
- Du han har ju kollat in dig ett bra tag nu, Sanna. Sa jonte och gick fram till mig och klappade mig på rumpan.
Jag slog till honom och gav honom ett retfullt leende. Vi skrattade lite och fortsatte klä oss med smink och allt. När vi senare började gå mot Lisens hus var det rätt mörkt. Musiken dånade från huset redan gatan innan, man hade från en km håll kunnat gissa vilket hus det var. Vi kom in bland många skor och trevade oss fram till salen som var fylld av människor som ville dansa. Vi ställde oss med varsin öl i handen. Det var då jag visste att jag hade förändrats. Från den flickan som blev nerslagen varje dag. Till flickan som hade vänner.
Jag strulade med en kille, vi hammlade i säng. Men det hände inget mer. Jag blev rädd. Sprang ner till Lisa och viskade att jag skulle gå hem. Jag gick mot min lägenhet. Den lyste när jag gick kom fram. Det värmde i hjärtat när jag såg att mamma satt uppe och väntade på mig. Jag slog in koden till huset och klev upp för trapporna. Lite berusad var jag så det var svårt, men jag klarade det. Jag öppnade dörren till lägenheten och kände lukten av hemma. jag klev in och slängde av mig skorna hur som helst, sa hej till mamm och låste in mig på rummet. Efter en timme var hela lägenheten nersläckt. Jag började klä av mig för att gå i säng. Men det ringde på dörren, så jag avbröt. Det var säkert Lisa som hade glömt något, så jag sprang mot dörren och öppnade. Jag trodde att hjärtat skulle hoppa upp i halsen på mig när jag såg att det inte var Lisa. På två månader hann det hända mycket. han hade fått längre hår. Hans kinder blivit smalare. Jag har aldrig vart så lycklig som jag var när jag slängde mig i hans armar och kramade om honom så hårt. Luktade på honom. Ville aldrig släppa honom igen. Han kramade om mig han med. Lade hårt armarna om mig. Klappade mitt hår som han brukade, kysste mig i nacken som han brukade. Den ilande känslan av lycka spred sig i min kropp. Jag drog in han i mitt rum. Lade mig ner på honom, kysste honom intensivt. Jag smekte honom överallt. Han kysste mig, lät tungorna leka med varann, vi var kära. Och vi var inte tvugna att hålla något hemligt längre. Det var lungt. Jag släppte taget om honom och satte mig upp i sängen. han satte sig bredvid och lade en arm om min nacke tryckte mig mot sig och kysste mig.
- Vad gör du här? jag var nära på att komma över dig. Jag orkar inte bli sårad mer. Det gör för ont. Det..
- Mina känslor har inte svalnat sen det att dem tog mig. På det där förbannade jävla hemmet var det enda jag kunde tänka på dig.
- Det är nog bäst du går. Sa jag och reste mig upp.
Fortsättning? Kommentarerna betyder. :)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Tiggarflikkan - 5 okt 07 - 19:42 | | Du skriver så himla bra!! | | Fallen_Angel - 30 sep 07 - 18:44 | | Ge mej mer !! <3 | empalove - 30 sep 07 - 16:15- Betyg:  | | skit bra!! MER NU!! |
|
|
|
