Aldrig mer 7 |
- Vad pratar du om?! Skrek jag högt.
- Jag tyckte till och med att han var bra för dig, men aldrig mer! Hör du det! Aldrig mer!
Hon gick fram till honom och drog tag i hans arm. Hon slänge ut honom genom dörren och kastade hans jacka på honom. Hon smällde igen dörren och låste.
- Vad fan tror du att du sysslar med?! Skrek jag och dprang fram till dörren för att låsa upp igen.
Hon tog hårt tag i min arm. Jag vände mig om mot henne med en hård sväng. Hon gav mig en blick glansig av tårar.
- Du satt i den soffan och berättade hur bra allt var, hur blåmärkena egentligen kom från, men egentligen så var det han. Hur kunde du sitta där och ljuga mig rakt upp i ansiktet?! Sa hon tyst och sprang in på sitt rum.
Jag vände mig om och gick in i vardagsrummet för att duka bort allt. När jag såg soffan där vi legat för ynka tio minuter sedan och sagt till honom hur mycket jag älskar honom. Det sved till i mig. Jag släppte en tår, och en till. Jag satte mig ner i soffan, grävde huvudet djupt ner i mina händer. Allt var sämre än vad det någonsin vart. När dörren öppnades till mammas sovrum satt jag fortfarande i soffan och grät. Hon gick fram till mig och lade en hand på min rygg. Då hulkade jag ännu mer. Jag ville att hon skulle förstå hur ont jag hade, hur mycket skada hon gjort. Jag grät som ett litet barn.
- Du förstår väl att du aldrig mer får träffa honom va? sa hon lungt och satte sig sakta ner i soffan. Jag flög upp. Magen skrek av ilska. huvdet sprängdes av ord jag ville skrika till henne. Men allt som kom fram var tre ord.
- jag behöver honom. sa jag tyst med ögonen i golvet.
Hon tystnade, gav mig en blick. Den var full av ilska.
- Du behöver en kille som misshandlar dig? är det så du menar?! Skrek hon högt.
Jag sa inget mer, gav henne bara en ilsken blick och gick in på mitt rum. jag funderade på att ta livet av mig. Att slippa alla jävla ord som bara skar in i mig. Men jag ville inte tillbaka dit igen. Jag ville gå vidare. Ville hitta en annan väg. Jag blev rädd, vad ksulle hända nu. Han hatade mig säkert. Jag skrek innan jag föll ner i kudde och grät. grät tills alla tårar var slut. Jag låg i sängen hela lördagen, hela söndagen. Mamma knackade på dörren, ibland försiktigt ibland så arg hon kunde bli, skrek ord om hur dum i huvudet han var, hur jag kunde gilla honom. Gilla är för litet ord tänkte jag argt och skrek åt henne att dra åt helvete! Egentligen vet jag inte vad jag var så ledsen för, vi skulle väl ses på handikapp? Men då tog tankarna tag i mig igen, drog mig tillbaka till det svarta hålet. Jag blev rädd och arg.
Jag slog upp ögonen, klockan var sju. Skolan började om en timme. Allt var för jävligt! Men jag var tvungen att se honom, kyssa honom, krama om honom och säga hr mycket han betydde för mig även om världens mest fruktade monster ville försöka förstöra det. Jag blev arg igen. När jag såg henne sitta försiktigt vid matbordet och dricka sin kopp caffe blev jag arg igen. Jag satte på mig kläder och rusade ut i den friska luften. Jag andades tungt. Jag gick mot skolan, gick til l mitt skåp, plockade fram mina böcker. Det satt ingen lapp på skåpet. Jag blev ledsen. Tårarna trängde fram, jag sprang in på en toalett. Och grät igen.
Lektionen flöt på, men jag hade inget att se fram emot. Ingen rast tillsammans med min pojkvän. ordet sved till i mig. Men han var fortfarande min pojkvän. Jag överlevde lektionen. gick långsamt i korridoren. Gick förbi människa efter människa. Men tänkte inte så mycket på dem. Så stod han där, vid toaletten, såg på mig med en blick full av oro. Jag blev varm inuti, hur han än såg ut. toalett korridoren var tom, på människor. Jag sprang nästan sista biten slängde mig i hans armar. Kramade om honom så hårt, tog tag i hans hand slingrade mina fingrar ihop med honom. Jag släppte en tår, av lycka. Han hatade mig inte, det tog inte lång stund innan han lade sina armar runt min matta kropp. Som gråtit över honom. Han kramade om mig hårt, drog in mig på toaletten. Jag luktade in hans schampoo, fructis. Jag blev varm, han luktade underbart, hans hals var lika mjuk. Jag kysste den.
- du vet väl om att det inte kommer funka? Dem kommer väcka åtal.
Jag blev arg igen.
- Jag bryr mig inte, jag bryr mig inte om något. Bara om dig. Det är dig jag vill ha. Jag älskar dig. Jag grät hela helgen, vill inget hellre än stå här resten av mitt liv.
han smekte mitt hår, klappade mig på ryggen, kysste mig, lät hans tunga leta sig fram igen. han kysste mig länge. Jag blev varm.
- Men ändå, sa han och lutade sin panna mot min. Jag ville inte heller, men jag gör vad som helst för dig, och jag vägrar att du ska stå där och vittna. Jag vill inte dra in dig i nån skit som jag själv orsakat.
- Men jag är redan inblandad, jag släpper aldrig dig igen. Aldrig mer!
Vi stod med armarna omkring varandra, tätt inslingrade. Det knackade till på dörren. Jag blev tyst, visste redan inuti att ddet var rektorn, som ville ta honom från mig. Jag grät igen.
- Glöm inte, att jag älskar dig! viskade jag i hans öra, innan dörren öppnades och ett svettigt vårtigt ansikte dök upp. Dem tog honom ifrån mig. Tårarna rann. Mamma, den förbannade jävla häxan...
fortsättning? Kommentarerna betyder :D
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Tiggarflikkan - 5 okt 07 - 19:38 | | Jättejättebraaaaa!!! | | tovebech - 29 sep 07 - 20:44 | | fett bra , mer mer mer ! :D | sweet_s92 - 29 sep 07 - 19:49- Betyg:  | | guuud va bra den här delen var! fortsätt <3 | | empalove - 29 sep 07 - 18:59- Betyg: | | skit bra!! MER NU!! | | Fallen_Angel - 29 sep 07 - 18:47- Betyg: | Fyfaan vad bra ! <33
Skynda skynda skynda ! <3 |
|
|
|
