På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Aldrig mer 6

jag ville bara säga att jag blir väldigt glad för dem kommentarer jag får :) Det får mig att vilja skriva. <3 Kramar :) ( och förlåt att det blev sofie istället för sanna i förra x) )

Med ett äpple i munnen, två händer trevande i en väska fullt upp med att leta upp busskortet och håret ruffsigt på huvudet, mådde jag ändå ganska bra. Det liksom flöt på även om det kom motgångar. Ikväll skulle han komma. Jag var väldigt spänd, men kunde inte låta bli att längta lite. Hans kropp, hans läppar, hans mjuka hår mellan mina fingertoppar. Jag log lite åt mig själv. Undrar om jag inte skulle kunna skriva en bok om det här. Jag skrattade ännu mer åt mig själv. Jag tog en tugga av mitt äpple och fick upp busskortet. Jag skulle till stan. Träffa mamma, köpa nya kläder. När bussen körde in på stationen, klev jag på och rättade till väskan. Längst bak satt Lina. Jag rodnade. Tänk att det var hon som mobbade mig mest. Jag ville egentligen aldrig mer se henne. Men det är en liten värld vi lever i. När jag tänkte på hur jag haft det. Blev jag arg på mig själv. Jag satte mig ner på en plats och tog upp min bok som vi fått i engelskan. Jag koncentrerade mig så gott jag kunde, men hur lätt är det när man han pojkvän och livet att tänka på. För det hade jag ju för första gången i mitt liv, ett liv värt att leva. När bussen stannade klev jag av och såg mamma stå lutad mot bilen i sin militär gröna kappa. Hon kramade om mig och satte sig i bilen. Jag gick runt och satte mig i framsätet. Vi småpratade lite. Vi köpte det vi ville och åkte hem igen. om två timmar skulle jag vara där. Jag skulle få känna hans lukt, veta att han levde, känna hans händer. Jag blev varm inombords. Jag älskade honom.
Jag duschade länge, lade på deodorant. perfym, rakade benen, armarna osv. Allt för att se så bra ut som möjligt. Jag satte på mig mina nya kläder, en vit t-shirt med tryck på. Ett par jeans. Jag kollade mig i stegen. Jag log åt mig själv och gick ner för trappan. om femton minuter skulle han vara här. Mamma hade redan åkt iväg till jobbet. Jag städade upp lite, satte fram läsk och chips på bordet, tände lite ljus. Dörr klockan ringde. Jag blev varm och tog ett glädjeskutt innan jag lungt gick mot dörren. Jag öppnade och fick se det snyggaste jag visste. Han log mot mig.
- Hej, sa han och klappade mig på kinden.
- Hej, sa jag lungt och kramade om honom hårt.
Jag gick iväg till köket för att hämta glas. Han kom in och lutade sig mot väggen. Jag vände mig om mot honom och log. Han gick fram till mig och luktade mig i nacken. Jag rös till i hela kroppen. Jag började gå mot vardagsrummet. Han blev stående ett tag i dörröppningen. Jag vände mig om och skrattade lite. Han gick fram till mig och kramade om mig.
- Du är det finaste jag vet Sanna! sa han och pussade mig i pannan.
Han satte sig ner i soffan och klappade bredvid sig för att jag skulle sätta mig. Jag skrattade inombords, men ville spela svårfångad. Så jag satte mig i fåtöljen. Han gav mig ett leende. Jag skrattade hånfullt mot honom. Han satte sig nedanför min fåtölj och tog min hand. Vi lekte med varanndras fingrar. han kysste min hand flera gånger. Jag blev varm när han vände sig om och kysste mig, jag lät tungorna leka med varann. Han lade en hand om min nacke och smekte mitt hår. Jag lade handen runt hans nacke och kände hans mjuka hår mellan mina fingrar. Han skrattade mellan kyssarna. Tillslut hammlade vi i soffan, låg där. Kysstes kramade om varann. Gång efter gång. Jag älskade honom så hårt att jag inte ville förlora honom. Och det gjode mig rädd. Vi låg i varandras armar och kollade på film. Mamma skulle inte komma hem fören vid sju tiden i morgon bitti, då skulle jag ligga i min säng och sova. Drömma om min pojkvän i min säng. hans händer, hans läppar, hans underbara innre, och hans fantastiska leende.
Vi låg där länge kysste varann då och då. Allt var underbart. Klockan blev två, vi låg fortfarande där. Vi koncentrerade oss på varann. han låg på mig. Kysste mig, viskade i mitt öra hur mycket han älskade mig. Hur våra barn skulle se ut. Jag skrattade åt honom. Då kysste han mig igen. Jag blev varm. Hans läppar tog varsamt hand om mina. Allt var bara så bra. Tills det när klockan slog tre och mamma öppnade dörren. Hon kastade av sig skorna och smällde igen dörren. Jag flög upp och kollade konstigt på henne.
- Vad gör du här? Sa jag förvånat.
- vart är han?! skrek hon av ilska.
- Vem?! sa jag lungt.
- Din förbannade jävla pojkvän.
Han kom ut ur vardagsrummet och kollade oroligt först på mig och sen på mamma, jag ryckte på axlarna åt hans min.
- Du ska ut ur mitt hus! Hur fan kunde du?!

Fortsättning? :D Snälla kommentera (A)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

Tiggarflikkan - 5 okt 07 - 19:34- Betyg: