Veckorna rullade på som aldrig förut och jag blev bara mer och mer förälskad i William. Han hade verkligen alla kvalitéer som jag sökte hos en kille och hans familj var underbar. Jag och William tillbringade många timmar bara han och jag hemma hos honom i lägenheten med att bara vara tillsammans och lära känna varandra utan och innan.
Helt plötsligt var det bara en veck kvar till sommarlovet, ett sommarlov som jag längtat efter sedan jullovet men den senaste tiden inte haft nedräkning till. På måndags morgonen släpade jag mig ur sängen och skyndade sedan till skolan. Så snart jag kommit in i skolan möttes jag av Linnéa.
-Allt bra i sjunde himlen?
-Du börjar inte tröttna nu efter att ha frågade det varje dag i nästan en månads tid?
-Nope. Dessutom måste jag ju håll mig uppdaterad om vad som händer mellan dig och William.
-Okeeej. Vill jag ens veta varför?
-Um… förmodligen inte.
Vi begav oss skrattande till dagens första lektion, Engelska. Jag upptäckte snabbt att den här sista veckan skulle bli aningen kort eftersom vi redan efter 5 minuter fick gå. Efter att ha lämnat pennan i skåpet gick jag och Linnéa till biblioteket/uppehållsrummet och där hittade vi William, Alex, Lovisa och resten av våra vänner. Jag satte mig ned i Williams knä medan Linnéa sjönk ner på golvet och snart inleddes en konversation angående avslutningskvällens aktiviteter.
Jag kände direkt att jag inte hade någon större lust till att dela min avslutningskväll med en massa fulla skolkamrater så jag lutade mig bakåt och viskade till William;
-Kan inte du och jag tillbringa kvällen på stranden tillsammans med Linnéa, Danne, Alex och Lovisa? Jag vill verkligen inte festa…
William kollade på mig ett kort ögonblick, viskade sedan åt Alex och nickade.
-Okej. Vi kan vara vid Duskö och bara ta det lugnt. Låter det bra?
-Mmm.
Jag reste mig ut Williams knä och petade på Linnéa som satt och pratade med Robert. Hon kollade upp på mig och följde sedan med mig ut i korridoren som för en gångs skull var tom.
-Vill du fira att vi har gått på sommarlov med mig, William, Alex och Lovisa på Duskö? Jag vill inte festa.
-Um… visst. Jag har ingen större lust att festa jag heller. Det har aldrig varit våran grej, eller hur?
-Näe, verkligen inte. Tar du med dig Danne eller? Så att vi vet hur mycket vi ska ta med oss. Jag tänkte att vi gör upp en eld, grillar korv, ber Melissa göra sin potatissallad och vi måste också, off course, ta med oss en massa snask.
-Wow, planerat det här länge eller?
-Nepp, jag kom på det alldeles nyss. Men ska Danne med?
-Jag antar det. Eller, ja, det ska han.
-Haha! Det är du som håller i alla trådarna i det där förhållandet, det är ett som är säkert.
-Och du menar förståss att William inte lyder din minsta lilla vink?
-Good point. Vi har tränat dom väl.
På avslutnings morgonen vaknade jag strax efter 12. Eftersom avslutningen inte skulle börja förrän 3 tog jag god tid på mig med att duscha, fixa håret, sminka mig och välja kläder. I slutändan hade jag håret i en svinrygg och dagen till ära valde jag att ha en klänning. Klänningen var en mörkblå jeans hängeselklänning och till den hade jag en röd topp med silver tryck och ett par svarta leggings.
När jag var klar i badrummet begav jag mig in till köket där jag fixade det sista inför kvällen på Duskö. När jag var säker på att allt ätbart var klar gick jag in i skrubben och började leta efter filtar. Jag beslutade mig snabbt för att det var bättre med för många än för få så jag packade ner 3 stora plädar och 6 mindre filtar.
Precis när jag var klar ringde mobilen.
-Jennie.
-Hej Jen, jag och Danne är här nu så det är bara att komma ner. Behöver du bär hjälp?
-Nej då, jag tror det går bra. Jag kommer.
Jag skyndade mig på med min beige vårjacka och skyndade mig sedan så gått det gick med all packning ner till Dannes bil. 10 minuter senare befann vi oss vid hembygdsgården där skolan höll avslutningen i år. Vi mötte upp med Robert, Marcus och Nicklas och gick sedan in. Efter vad som kändes som ett evighetslångt tal från rektorn fick vi våra betyg och sedan sprang vi ut ur byggnaden. Utanför väntade Danne och efter en kort stund dök William, Alex och Lovisa upp. Vi var alla överlyckliga över att vi nu hade 10 veckor av frihet att se fram emot.
Vi packade in oss i Dannes RS4.a och efter en 20 minuter lång bilresa befann vi oss vid Duskö. Vi tillbringade större delen av dagen plaskandes i vattnet som faktiskt var ovanligt varmt och inte förrän vid 5 snåret gjorde vi upp en lägereld för att kunna grilla. När vi alla var mätta satt vi två och två runt elden och njöt av att bara ta det lugnt. Efter ett tag bröt jag tystnaden.
-Jag måste erkänna en sak.
-Vad då Jen?
-Jag har svårt att se hur den här sommaren ska kunna toppa våren. Efter allt som har hänt och allt som vi har upplevt. Det har varit fullt upp.
-Oroa dig inte Niin, den här sommaren kommer att bli minst lika galen så passa på att njuta av lugnet. Men vad som än händer så kommer vi att klara det.
Jag lutade mig emot William och stirrade in i elden. Han hade rätt. Sommaren hade bara börjat men vad som än komma skulle så skulle vi klara oss igenom det. Jag andades ut och lätt blicken svepa över de 5 människorna som förutom min familj betydde mest i mitt liv. Alex, som hade kommit allt bli en väldigt trogen vän. Lovisa, som alltid förstod och försökte hjälpa till. Danne, som alltid ställde upp. Min blick stannade upp på Linnéa. Älskade Linnéa, den enda person som känner mig bättre än jag känner mig själv. Hon fanns där när jag behövde henne som mest och vad som än händer finns hon där.
Tillslut vandrade blicken över till William. Min William. Killen med de blå ögonen som skulle ge mig månen om jag bad vackert. Killen som motsvarade alla mina drömmar. Jag lutade mig upp och gav honom en lätt puss innan jag rätade upp mig.
-Ett fyrfaldigtleve för den bästa sommaren någonsin! Den leve:
HURRA. HURRA. HURRA. HURRA!
(TACK, alla trogna läsare. Tack alla ni som varit med från första början. Tack alla ni som kommenterat. Tack alla ni som läst Längtan. Det är tack vare er som Längtan finns. När jag skrev del 1 hade jag planer på att göra max 10 delar, men det blev 35. Tack för alla snälla kommentarer och all uppmuntran. Jag älskar er alla <3)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
snovit1 - 31 jul 08 - 11:12- Betyg:  |
| Jätte bra!! |
| youwillsee - 28 jul 08 - 22:40- Betyg: |
| asså, fan vad bra du skriver !! denna var verkligen grymt bra! |
| Linny - 10 nov 07 - 01:39- Betyg: |
| Den är superduper bra!!!! |
| ellan_7 - 9 nov 07 - 10:06- Betyg: |
| har läst den super många gnger denär bääst:D |
| tjoh - 8 nov 07 - 23:59- Betyg: |
| suuuuuuuuuuuperbra :D skulle gärna se en fortsättning på detta ;) |
| bajsabajs - 19 okt 07 - 21:54- Betyg: |
| de du har skrivit har varit det bästa här lätt. |
| karian - 30 sep 07 - 16:24- Betyg: |
i varje del har det funnits något som gör att man vill fortsätta läsa. I varenda en av dem.
Den har hela tiden varit lika bra... vet inte vad jag ska säga.. men den har varit underbar från början till slutet. |
| wow_93_ - 29 sep 07 - 07:13- Betyg: |
de är vi som ska tacka dig för denna här underbara novell.
Jag läste alla 35 delar och jag tröttande inte,
du skriver så bra att man inte kan beskriva med ord.
TACk så hemskt mykket för denna underbara novell <3 |
| chulia - 28 sep 07 - 21:00- Betyg: |
Ooh, bästa ever! :)
Kan inte beskriva med ord hur bra det var, men gudomligt.
Som sagt har man ju följt VARJE del av det här då *stolt* haha. Från första ordet till sista och jag vill bara tt du ska veta att ditt sätt att skriva gör mig riktigt.... glad:)
Du är bäst och jag hoppas verkligen att du tar till dig det. Gulligt av dig att göra 35 underbara delar förresten ;D
Skriv gärna ngt nytt, jag hoppas verkligen att jag får höra mer av dig. Hade kung! Kram <3 |
| M-424 - 28 sep 07 - 15:11- Betyg: |
En jätte braa slut.:D:D Ärliit asså inte som vissa noveller där folk dör och så är dets sluut.. nej nej din är bara underbaar:D:D
<3<3<3<33 |
| anchii - 28 sep 07 - 13:41- Betyg: |
åååh så tråkigt att den är slut :(
men suuperbra verkligen!! |
