Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

FanFic. Fyra Marodörer = Trubbel (7)

Ja, Förlåt såååå mycket att jag inte har skrivit på ett tag. Var lite svårt att komma på ngt och så, men igår natt satt jag och skrev i flera timmar, bara för att kunna lägga ut den nu! :) Är jag inte snäll så säg... ;) Nej, men nu ska jag låta er läsa och glöm inte KOMMENTAREN. Jag blir väääldigt glad även för en minimal kommentar. Kramar Joolie <3

(Sirius)

Jag och Imogen började så småningom gå mot klassrummet. Peter hade jag fortfarande inte sett till och James var försvunnen. Remus hade sagt att han skulle gå på toaletten innan vi började.
Plötsligt tvärstannade Imogen.
”Vad är det?” frågade jag oförstående men hon stirrade bara på trappan som ledde upp till Gryffindor tornet.
James och Lily kom gående nerför trappan, tydligen mitt inne i en livlig diskussion.
”Vad…?” började jag, men James fick syn på mig. Han och Lily började gå mot oss. De stannade en bit framför och trodde väl att jag inte hörde, men det gjorde jag.
”Bara så du vet så betyder inte det här att jag… Ja, du vet. Att jag kommer gå ut med dig”, sa Lily. James såg halvt besviket på henne.
”Okej…” sa han.
”Bra, hejdå James”, sa Lily och vinkade till sig Imogen.
”Vi ses”, sa Imogen innan hon följde med Lily därifrån.

James var som vanligt seg och höjde handen till Lily när hon redan var längst bort i korridoren.
”Vad var det där?” frågade jag och stirrade efter Lily och Imogen, som just försvann runt ett hörn. Han vred på huvudet åt mitt håll.
”Här har du räddaren i nöden!” sa han glatt och höll ut armarna.
”Åh, Jamiegubben. Har du äntligen lyckats göra något vettigt?” frågade jag.
James måttade en spark mot mig och jag hoppade ett steg bakåt för att komma undan.
”Jag kan meddela att hon faktiskt satt inlåst i sovsalen och bara väntade på att någon skulle rädda henne. Och vem råkade finnas till hands om inte jag?” sa James. Jag skrattade.
”Jag tvivlar på att du gjorde något. Du kan inte ens komma uppför trappan till deras sovsal”, James såg fundersam ut en sekund. Som om han inte visste om han skulle erkänna eller fortsätta ljuga.
”Okej då, du har rätt. Men jag erbjöd henne hjälp upp i alla fall”, sa han med ett bedrövat uttryck i ansiktet. Jag klappade honom på axeln.
”Jag är så stolt över dig lilla Jamiesötis. Och dessutom, du fick henne att prata med dig”, sa jag. Han sken upp. ”Men du, vad har du gjort på kinden egentligen? Du är helt röd.”

James rodnade och la handen på kinden.
”Åh… jo… ehm, hon liksom… På något sätt fick hon väl för sig… att det var jag som låst in henne”, stammade James. Jag såg skadeglatt på honom innan jag brast ut i ett klingande asgarv.
”Haha! Hon... Haha! Slog hon dig?!” skrattade jag. Han nickade svagt och sneglade sen på mig, innan han också började skratta.
Han tog mig under armen och drog med mig genom korridoren.
”Åh, Trampe! Så underbart av dig att skratta åt din bäste vän när han…” flamsade James, men jag avbröt honom genom att snabbt dra mig ur hans grepp.
Framför oss såg jag plötsligt Norah Dass med vänner gå och jag ville inte att hon skulle se mig när James höll på sådär.

”Vad är det?” frågade James förvånat. Jag ignorerade honom.
”Norah!” ropade jag. Norah vände sig om och log när hon fick syn på mig. Jag sprang fram till henne och lämnade kvar en snopen James.
”Hej”, sa jag och log mot henne. Norah kramade mig lätt.
”Hejsan”, sa hon. Jag hissade upp väskan lite högre på axeln och började gå med henne. Patricia Spade hade tydligen gått bak till James av någon anledning. Men jag brydde mig inte.
”Så… Trollkonsthistoria”, sa jag.
”Mm, inte så kul”, sa Norah och strök bort en blond hårslinga ur ögonen. VI gick tysta mot klassrummet, när hon plötsligt stannade.
”Vad är det?” frågade jag.

Hon pekade på väggen där det hängde en stor anslagstavla. Plötsligt såg jag att hon pekade på ett nytt anslag.
”Utflykt till Hogsmeade”, sa hon och såg på mig.
”Redan?” sa jag häpet, mest till mig själv. ”De anslagen brukar väl inte sättas upp förrän andra veckan?”
”Du läser dåligt”, fnissade Norah. ”Det står att sjundeårseleverna får en extra utflykt.”
Jag flinade.
”Du har så rätt så, unga mö”, skojade jag och böjde mig ner i en lätt bugning. Norah skrattade.
”Så… jag antar att du bjuder ut mig på lördag. Jag är faktiskt väldigt sugen på honungsöl”, sa hon. Jag nickade glatt.
”Visst, lördag blir det”, sa jag. Norah nickade.
”Okej”, sa hon.
”Norah!” ropade Peach från andra änden av korridoren. Norah knyckte på nacken och vände sig besvärat om.
”Jag… måste gå”, sa hon och log beklagande mot mig.
”Det är okej, vi ses ju ändå sen”, sa jag. Hon log igen innan hon försvann kort därefter. Jag suckade. Så på lördag skulle jag till Hogsmeade. Med ingen mindre än Norah Dass. Den absolut snyggaste tjejen på hela skolan. Vänta bara tills James fick höra det här!

Jag vände mig om för att gå och berätta det direkt för honom. Men synen bakom mig fick mig att behöva anstränga mig grovt för att inte brista ut i gapskratt.
Patricia Spade stod och drog i James svarta hårlockar.
”Jamiegullis, du borde verkligen klippa dig. Jag kan göra det hur lätt som helst…” tjatade Spade och James såg måttligt road ut. Han var röd ända upp till öronen och såg ut att koka av ilska.
Jag flinade åt honom och vände mig om för att gå till klassrummet. Det verkade som om jag fick ta mig dit på egen hand för en gångs skull. Jag kastade en sista blick på James. Han såg mordiskt på mig och det kunde lika gärna vart min kära mor som stod och drog i hans hårlockar. I alla fall att döma på hans ansiktsuttryck.

(James)

Jag hade kunnat döda Sirius. Hans idiotiska flin var bara för mycket!
”Du är så söt när du rodnar”, babblade Spade bredvid mig. ”Du vet att det är Hogsmeade utflykt på lördag?”
”Mm…” muttrade jag.
”Ska du dit?”
”Jag vet inte…”
”Jag ska i alla fall gå”, sa Spade och såg förhoppningsfullt på honom.
”Trevligt”, sa jag. ”Åh, jag tror att det är Remus där borta. Vi ses Patricia!” sa jag och kände mig överlycklig för en ursäkt att komma därifrån.

Jag skyndade fram till Remus som mycket riktigt stod utanför professor Binns klassrum.
”Åh, Hej James”, sa han när han fick syn på mig.
”Hej, Remi”, sa jag. Han log trött mot mig.
”Hur är det?” frågade han pliktskyldigt.
”Åh, du fattar inte! Spade är efter mig hela tiden! Hon kladdar och drar i mig vart jag än går!” stönade jag och lutade mig mot väggen.
”Var glad åt det du.”
Glad? Hur kan du säga att jag ska vara glad?” sa jag förskräckt. Men Remus hann inte svara, för professor Binns kom svävande och släppte in oss i klassrummet.

Hela lektionen satt Sirius bredvid mig och stirrade drömmande på Norah. Jag suckade åt honom och önskade att jag fått sitta bredvid Remus istället. Men den platsen var upptagen av Peter, som låg och sov med huvudet på bänken.
Jag lyssnade inte på ett ord av vad professor Binns sa. Varför skulle jag? Det var bara Remus, Lily och Imogen som antecknade i hela klassrummet. De andra satt och pratade i lågmälda konversationer. Andra sov.
Jag suckade och önskade bara att dagen kunde ta slut.

Dagen tog slut också. Plötsligt var jag på väg ner mot middagen och jag förstod inte riktigt vart dagen hade tagit vägen.
Jag och resten av Marodörerna satte oss ner i mitten av Gryffindor bordet. På väg dit lyckades jag fånga Snapes blick och jag hoppades att han såg hur mycket jag avskydde honom.
Jag lassade upp en rejäl portion på tallriken och kände mig egentligen ganska glad. Dagen var över, vi hade inga läxor och Lily var inte arg på mig. Humöret steg när hon och Imogen slog sig ner precis bredvid oss.
”Hej”, sa hon och log lite åt mig. Imogen log också men jag kunde inte se det. Lilys leende var fastklistrat på min näthinna och det tycktes omöjligt att jag någonsin skulle kunna se något annat.

Ändå så såg jag plötsligt Wendy Barber och Garry Harrison komma gående hand i hand längs med bordet. De var två sjätteårselever och spelade båda i Gryffindors Quidditch lag.
”Barber, Harrison!” ropade jag efter dom. Båda två stannade upp och vände sig om.
”Åh, hejsan!” sa Barber och satte sig ner mittemot mig. Harrison satte sig bredvid henne.
”Grattis förresten, hörde att du blivit lagkapten”, sa Harrison och log stort.
”Tack”, sa jag.
”Det var ju i och för sig ingen överraskning”, sa Barber och strålade. Hennes mörka hår var flätat i två flätor och hennes hy var chokladfärgad.
”Öh, tack då. Jag visste inte att ni var tillsammans”, sa jag som kände att jag helst ville byta samtalsämne. Komplimanger var inte min avdelning.
”Vi träffades under sommarlovet igen och ja…” Jag nickade. Kände att jag borde gå vidare till min egentliga orsak till att ha stoppat dom.
”Hur som helst så tänkte jag ha uttagningen till de nya slagmännen på söndag. Och sen träning på måndag kväll. Jag vill gärna ha hela laget samlat så det vore bra om ni spred vidare det”, sa jag. Dom andra nickade.
”Visst”, sa dom.
”Jamie, din flickvän är här”, sa Remus. Jag vred på huvudet precis lagom för att se Spade komma in i salen. Hon såg sig omkring och jag önskade att jag haft på mig osynlighetsmanteln. Men lik förbaskat fick hon syn på mig och sprang fram till oss.
”Är ni tillsammans?” viskade Barber innan Spade hade kommit fram. Jag skakade våldsamt på huvudet. Så våldsamt att jag i farten lyckades välta ut någons pumpa juice med armen.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
sandruskapuska - 1 dec 08 - 03:39- Betyg:
ahhah stavkrs <3<3
JennnyJ - 27 aug 08 - 15:09
Duuu, jag läser vidare så snart jag kan, har tävling i kväll men iaf inga fler läxor för den här veckan, så jag passar på att läsa vidare då ;) XD
Men vi får höras, du skriver underbart :D <33
JennnyJ - 17 aug 08 - 18:07- Betyg:
GAAAAAAAAAAH (IGEN?!) *mörda Trädgårdsspaden ännu en gång*
Fattar inte, men jag AVSKYR henne och hennes dragande i Jamie *morra*
Men den e underbart gullig!! :D /Remi
Maadelen3 - 30 sep 07 - 18:10- Betyg:
IIIIIIIIIIIIIIIHHH!! :D:D
SÅ BRAAAAAAAAAAA!! =)
Sorry att jag itne läst, men våran data ä döööd :(
MEn nu ska jag läsa restan! :)
DET ÄR JÄTTEBRA!

HaD <3
svikmejinte - 26 sep 07 - 15:31- Betyg:
så jävla bäst serie asså!! Älskar det, du skriver så himla bra. Hihi, stackars James, fast nu kanske han fattar hur Lily har känt sig... ;P nästa del snart hoppas jag :D
JennnyJ - 26 sep 07 - 15:17- Betyg:
GAAAAH :| Alla snor mina namn på folk!! :| Gaaah igen! :D som tex. Trädgårdsspaden (aaaah? va det inte jag som kom på det ?? ^^) Och.... eeehh... jag tkr mig själv känna igen Jameisötisen (men det kan ju va från nån annan novell ... och haha det måste ju inte ha kommit från mitt kloka huve xD) Men iaf... jag MÅSTE säga detta till alla er som snor mina namn.... BRAAA :D det måste juh leva vidare ^^ xD det skulle ju va trist om dom inte kom till användning.. men glöm aldrig att det var Jenny von J som kom på dem ^^ xD
fanny_94 - 26 sep 07 - 14:51- Betyg:
jäkla bar du skriver asså!!:D
Melleee - 26 sep 07 - 12:28- Betyg:
asbra!!! mer :)
Vanya - 25 sep 07 - 23:07- Betyg:
Du skriver jättebra, älskar den <3
Mp3 - 25 sep 07 - 20:34- Betyg:
Haha, jätte bra :) <3 Älskar verkligen denna novell <3 <3
prickigthallon - 25 sep 07 - 20:03- Betyg:
Nej, ersänn att det var Lilys?
Usch! :(
Mne jättebra :):):)
Hatar "trädgårdsspaden" :/ :P
Lora - 25 sep 07 - 19:21
UNDERBART!!!:D

hihi.. stackars Jamiesötisen....(A) med trädgårdsspaden fastklistrad vid sig...xD det är inte lätt att vara oemotståndlig....xD

MEEEEEEEEEEEEEER!!!!!:D
JennnyJ - 25 sep 07 - 18:35- Betyg:
GAAAAAH! Älskar det !! :D (haha Remi ^^ ojojoj, villket fint smeknamn (A)) aja... du skriver underbart som vanligt! :D och jag kunde inte sluta garva då jag såg James framför mig med Trädgårdsspaden xD HAHAHAHAHAHAHAHA XD
JennnyJ - 25 sep 07 - 18:28- Betyg:
Jaaaag e FÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖRST!!! GAAAAAAAAAAAAAAH!!! Över lycklig!! :D 'hmmm läser no historien först innan jag komenterar den xD'

Skriven av
chulia
25 sep 07 - 18:21
(Har blivit läst 184 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord