Han smällde igen dörren och stormade förbi Nanna som stod och synade sig själv i hallspegeln. Han ryckte upp dörren till sitt rum och stängde den igen med en hård smäll. Han fullkomligt kastade sig på sängen och begravde huvudet i kudden. Han hatade alla. Benjamin, Christopher, Caspar, Hassan, Elina… Och sig själv. Mest av allt. Varför kunde han inte bara erkänna det istället för att skylla på alla andra? Hassan hade själv blivit nedslagen, vad skulle han ha gjort? Elina hade i alla fall gjort något åt det. Själv hade han bara stått där och vart med.
Jag var tvungen
Vaddå tvungen? Du var inte tvungen till någonting. Du hade kunna gjort som hon!
Men jag skulle anses som ett fån…
Han var ändå din vän! Du har förlorat två stycken på grund av det här!
Vad skulle jag ha gjort då? Det fanns inget jag kunde göra…
Hjälpt honom! Avstått från att slå! Sagt till de andra!
Han var tvungen att erkänna sig besegrad. Han var inget annat än en feg jävla nolla som inte vågade säga vad han tyckte. Det knackade tyst på dörren.
”Kom inte in”, sa Linus. Men dörren öppnades ändå och den som knackat kom och satt sig på hans säng.
”Dra åt helvete”, sa Linus in i kuddarna. Han var inte säker på om det hördes, men det spelade ingen roll.
”Linus…” sa Nannas röst. Hon la en hand på hans rygg och strök honom. Hennes beröring fick honom att vända sig om och se på henne.
”Vad har du gjort?” frågade Nanna lugnt. Linus suckade. Han visste inte vad han skulle säga.
”Har du gjort Bella med barn?” chansade Nanna, mest på skämt, men Linus log inte. När hon såg det stirrade hon förskräckt på honom.
”Har du gjort henne med barn?” frågade hon. Linus skakade på huvudet.
”Nej, det tror jag inte. Det spelar ingen roll”, sa han. Nanna såg förvånat på honom.
”Vad är det?” frågade hon. Linus suckade.
”Jag… Nanna, kan jag lita på dig? Det här får inte komma ut”, sa Linus och såg henne i ögonen. Nanna nickade med en sammanbiten min.
”Nanna… jag tror jag… Jag är bög.” Nanna stirrade på honom.
”Va?” sa hon. Linus nickade och önskade plötsligt att han haft vett att hålla tyst. Men till hans förvåning började Nanna gapskratta. Hon skrattade och skrattade och tillsist blev han lite irriterad på henne.
”Vad är det för fel på dig?” frågade han surt.
”Var det bara det?” sa hon, fortfarande med ögonen fyllda med skratt tårar.
”Vaddå bara?!” röt Linus. Nanna tystnade och blev med ens allvarlig igen.
”Förlåt… men jag trodde det var… något mer… allvarligt”, sa hon.
”Det är något mer allvarligt”, sa Linus med en suck. Han lutade sig tillbaka mot väggen och berättade för henne. Han berättade allt. Precis allt. Allt om alla träningar, om Hassan, om Elina, om kvällen. Nanna lyssnade. Avbröt inte. Bara lyssnade och nickade. När han var klar kom tårarna igen. Hon drog honom tätt intill sig.
”Jag fattar inte att du gjorde det”, sa hon. Han suckade och grät ännu häftigare mot hennes axel.
”Inte jag heller”, sa han mellan snyftningarna.
”Ja, nu vet jag i alla fall någon som jag ska dumpa”, sa Nanna ilsket. ”Jag ska fan mörda honom.”
”Vem då?” frågade Linus.
”Christopher förstås”, sa hon. Linus svarade inte.
”Du, vet du vad du borde göra?” frågade Nanna.
”Hur fan ska jag veta det?” frågade Linus och släppte henne.
”Först ska du hitta Hassan”, sa hon sakligt.
”Är du dum i huvudet eller? Jag kan inte…”
”Sen”, sa Nanna och ignorerade hans kommentar. ”…ska du säga förlåt till honom och förklara allt. Och att du inte kan vara tillsammans med honom.” Linus suckade ännu en gång och nickade lydigt.
”Sen ska du hitta den här Elina och förklara samma sak för henne. Älskar hon dig lika mycket som du älskar henne så kommer hon att förlåta dig. Men då måste du vara ärlig mot henne!” sa Nanna. Linus svarade inte på något sätt.
”Det kommer lösa sig”, sa Nanna och kramade honom igen.
”Tack syrran, du är seriöst bäst i världen”, sa han och kände verkligen hur mycket han älskade sin lilla syster.
”Jag vet, men ta och ge dig iväg nu. Du har folk att hitta”, sa hon. Men Linus släppte henne inte.
”Kan vi inte bara sitta så här ett tag till? Det var så länge sen jag fick krama dig sist”, viskade han. Nanna log och satt kvar. Han tyckte det var så skönt, att bara få sitta där, med henne. Hon som han visste alltid skulle älska honom för den han var.
Hon måste ha hört fel. Det kan inte vart rätt. Men orden ekade inuti henne och tillsist kunde hon inte förneka det längre. Men det kändes så himla fel. Linus var inte sån. Han var inte bög.
Hon sprang uppför trappan till Julias lägenhet. Hon visste bara en sak. Hon var tvungen att åka härifrån. Inifrån lägenheten hördes höga skratt, och när hon slet upp dörren hördes det ännu tydligare. Hennes mamma och Helene satt och gapskrattade i köket. Hon struntade i det och tog sig in på Julias rum. Hennes enorma väska stod i mitten av rummet. Hon greppade den utan att tveka och tog sig ut igen. Hon fick anstränga sig för att inte låta alltför mycket när hon tog sig förbi köket. Hon baxade ut väskan genom dörren och rotade fram mammas plånbok som låg i jackfickan på kappan som hängde på kroken i hallen. Hon hade tur. Mamma hade just fyllt plånboken med pengar och Elina kunde koden till mammas kort. Hon länsade plånboken på pengar och drog sen ut Visa-kortet. Hon smög ut i trapphuset och stängde försiktigt dörren. Hon tryckte upp hissen och steg sen in i den. Hon kände hur tårarna brände under ögonlocken igen, men hon tänkte inte gråta. Det fanns inget att gråta över. Hissen stannad och hon tog sig ut på gatan.
En timme senare satt hon med huvudet lutat mot bussfönstret. Väskan låg under henne och hon hade sin handväska i knäet. Det regnade ute. Grått och äckligt. Hon visste inte vad hon skulle känna. Hon var varken glad eller ledsen. Bara kall och tom. Ingenting fanns i hennes liv längre. Det enda hon var, var en slampa som hånglade med de flesta. Till och med en tjugotvå åring hade hon övervägt att hångla med. Hon hatade sig själv. Hon sög. Hon sög på allt. Hon sög på att vara en bra kompis. Hon hade dumpat sin enda riktiga vän bara för att bli en sån hon alltid hatat. Hon sög på att vara populär. Hon fattade ju att alla snackade skit om henne bakom ryggen på henne. Hon sög på att vara dotter. Hon bara svek hela tiden. Hon sög på att älska folk. Hon hatade alla. Hon sög på att vara… sig själv.
Någon slog sig ner bredvid henne så hon blev tvungen att maka sig närmare fönstret. Hon log ursäktande mot mannen. Han hade hatt och portfölj och hon undrade vad i herrans namn han gjorde där. Kanske hade han en hemlig kärlek där som han bedrog sin fru med. Egentligen, kanske han var lika sårad inuti som hon. Splittrad.
Bussen sattes i rörelse och snart försvann det grå landskapet fortare och fortare. Träd svischade förbi, tillsammans med hästhagar och bondgårdar. Tillsist orkade hon inte se mer och blundade. Kort därefter sov hon.
Åtskilliga timmar senare vaknade hon av att bussen stannade. Hon kände igen sig direkt. Stockholm. Aldrig innan hade hon känt hur mycket hon tyckte om staden. Men hon puttade undan känslan direkt. Hon kunde inte. Inte nu. Hon hade lagt upp en plan. Hon skulle till pappa. Hennes pappa som bodde i Köpenhamn. Det var bara att ta första bästa tåg till Köpenhamn. Hon hade inte träffat pappa på sju år. Men hans adress hade präntats in i hennes skalle. Den var inbränd. Hon skulle aldrig glömma den.
// Förlåt att det har dröjt ett tag innan den här kom, men jag har haft fullt upp med min andra. :) Det finns bara en sak att säga KOMMENTERA <3 Kramar Joolie
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
sandruskapuska - 19 jul 10 - 17:20- Betyg:  |
| Hjärtskärande |
| sandruskapuska - 30 nov 08 - 22:37- Betyg: |
Danmark
<3 |
| - 24 sep 07 - 05:09- Betyg: |
| Jättejättejättebra! |
| prickigthallon - 23 sep 07 - 17:01- Betyg: |
| Men, Aaaaaah! Jag blir galen. Du får dem ju bli sams snart. Jag blir så ledsen när hon är deppig .. O.o |
| ammi_ - 23 sep 07 - 14:31- Betyg: |
| du är bara bääst!!! |
| anchii - 23 sep 07 - 12:01- Betyg: |
| asbra! måste läsa nästa nu :D |
| fanny_94 - 23 sep 07 - 11:12- Betyg: |
| åååh, jättebra verkligen!!!<33 |
| jenny_t94 - 23 sep 07 - 10:01- Betyg: |
| Åhh, vill bara veta hur det går för dom XD Hoppas att nästa kommer snart.. |
| niinnii - 23 sep 07 - 07:37 |
| åååm en ja ville ju att de skulle bli ngt me han ;/ |
| Ciissii - 22 sep 07 - 23:20- Betyg: |
| Jättebra,fortsätt :) |
| Eliiina_ - 22 sep 07 - 22:27- Betyg: |
| NEMEN, hon måste ju träffa linus igen!? Annars så e din novell det bästa som finns, älskar den!! XD Skriv snabbt, för jag vill veta hur det går!! |
| nanna_limpan - 22 sep 07 - 22:07- Betyg: |
ååå JätteBra!!!
Den är så Sjukt Bra så de e inte sant!!!
Älskar den <3<3<3<3 |
| SilverAndCold - 22 sep 07 - 20:21- Betyg: |
Jättebra!
Verkligen! :D
Hoppas på fortsättning snart. ;)
Hade! <33
/M.K |
| empalove - 22 sep 07 - 20:13- Betyg: |
| skit bra!! MER NU!! |
| Emma_Mattias - 22 sep 07 - 19:59- Betyg: |
meen guud :O skiit bra <3 hon måste träffa linus igen :O
as bra verkligen ! skiit bra assså! <3 |
| AngelXMadd - 22 sep 07 - 19:37- Betyg: |
Har typ maratonläst din novell idag xD
Fett bra läsning! :D |
| Mp3 - 22 sep 07 - 19:01- Betyg: |
| jätte jätte bra!!!! hopas verkligen att nästa del kommer snart! och du jag har sagt det förr, men jag älskar verkligen denna novell!!! <3<3<3<3<33 |
