Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

FanFic. Fyra Marodörer = Trubbel (2)

(Lily)

”Lily!” ropade Imogen bakom mig. Jag stannade och väntade på henne. Hon kom flåsande ikapp mig.
”Lily, jag vet att han…”
”Han är en sån idiot!” sa jag och stampade foten i golvet. Imogen suckade och såg medlidande på mig.
”Förstår du inte att han gör så bara för att han gillar dig?” sa hon. Jag är säker på att hon sa det för att lugna ner mig, men istället blossade jag bara upp ännu mer.
”Gillar mig? Gillar mig?!! Han gör det snarare för att reta mig!” nästan skrek jag. Imogen skakade på huvudet.
”Det gör han visst inte. Du vet att han har försökt få dig att gå ut med honom enda sedan ni träffades första gången!” Jag var fortfarande arg, men kunde inte låta bli att le åt den gången, för sex år sen. Han hade sprungit in i mig på Hogwartsexpressen, och inte kunnat säga någonting alls. Jag är tvungen att medge att jag tyckte han var ganska söt då, röd ända upp till öronen, när han bad om ursäkt och sen sprang därifrån. Men samtidigt hade han vart en helt annan person då. Det var innan han träffade Black, Lupin och Pettigrew. Då var han bara en generad elvaåring som gjorde bort sig. Nu var han en uppblåst jubelåsna som inte kunde något annat än att spela tuff.
”Aldrig att jag skulle gå ut med honom!” skrek jag när jag återvänt till verkligheten.
”Lugna dig”, sa Imogen. Jag suckade och visste att hon hade rätt. Det skulle inte bli bättre av att jag stod här och gastade.
”Jag går inte tillbaka dit”, sa jag ilsket. Imogen skakade på huvudet.
”Det behöver du inte heller”, sa hon. Jag hissade upp axelväskan lite högre på axeln och tog hennes hand.
”Tack Im, men jag måste gå till prefekternas vagn nu. Du vet, det vanliga”, sa jag. Imogen nickade.
”Ja, precis som vanligt”, sa hon och log. Jag tryckte hennes hand och började sen gå. Jag kunde inte undgå att känna den sorgsna känslan av att det här var sista gången jag skulle gå till prefekternas vagn. Jag suckade.
En liten stund senare var jag framme. Sarah Cornwell och Hugh Williams, från Hufflepuff var redan där tillsammans med Rebecka Smith och Eugene Wilson från Rawenclaw. Det var alltså bara jag, Remus Lupin och Slytherinarna som saknades. Jag hälsade på Sarah och Rebecka som jag kände lite knappt och sa bara ett kort ”hej” till de andra. Jag ställde mig lutad mot väggen och väntade på att någon skulle släppa in oss. Efter en stund hörde jag någon komma gående bakom mig och när jag vände mig om såg jag att det var Remus Lupin. Jag nickade kort och tog sen upp en bok ur min väska. Jag hann knappt börja läsa innan jag hörde någon ropa mitt namn.
”Du, Evans!” Jag vände mig snabbt om och såg Gregory Finn och Sharpey Miller komma emot mig. De två Slytherin prefekterna som ofta hackade på mig för att jag är mugglarfödd.
”Vad vill ni?” frågade jag och försökte att verka oberörd. Finn gav ifrån sig ett kallt hästskratt.
”Vi undrar bara var du har den där smutsskalleälskande Potter”, sa Miller. Jag suckade.
”Jag har faktiskt ingen aning om var han är”, sa jag och försökte behålla lugnet. Jag såg på Lupin som stod bredvid mig, men han stirrade bara in i väggen. Jag tog ett stadigt grepp om min trollstav.
”Synd, för då har du ingen som kan försvara dig”, sa Miller precis innan Finns skrek något.
”Furnunculus!” skrek Finn, men jag var snabbare.
”Petrificus Totalus!” ropade jag snabbt precis innan jag hörde hur ännu en förtrollning uttalades.
”Expelliarmus!” vrålade någon till höger om mig. Finn flög baklänges samtidigt som han blev helt stel. Hans trollstav flög iväg åt ett helt annat håll. Jag vände mig hastigt om och såg James stå med trollstaven höjd och en mantel låg bredvid honom på golvet. Var kom han ifrån? Jag var säker på att han inte funnits där innan.
”Förlåt om jag skrämde dig, Evans”, sa han. Jag såg på honom och trodde inte mina ögon. Jag borde nog ha tackat honom, han hade ju faktiskt hjälpt mig, men jag kunde inte förmå mig till det.
”Jag hade klarat av honom utan din hjälp”, fräste jag ilsket istället. Jag såg hur han skämdes och jag måste nog erkänna att det inte var min mening.
”Såklart…” sa han såg ner i golvet. Jag såg på Remus. James stod på exakt den plats som Remus hade stirrat på några sekunder tidigare.
”Vad försiggår här?” sa en sträng röst bakom mig. Jag snodde runt och såg Professor McGonagall stå och se från mig, till den livlöse Finn och sist till James.
”Potter och Evans, vad har ni gjort?” sa Professor McGonagall. Jag såg hastigt på James.
”Professorn, det var inte Evans fel. Finn och Miller anföll henne…”
”Vad angår dig Potter, så förstår jag inte ens vad du gör här”, fräste McGonagall till honom. James tystnade och såg ner i marken igen.
”Evans, jag är väldigt besviken på dig. Du brukar aldrig uppföra dig såhär och nu, terminen har inte ens startat än.” Jag sneglade på James och mötte hans blick i några sekunder.
”Men, professorn, det var ju inte hon säger jag! Det var ju Finn och Miller som…”
”Det räcker Potter, straffkommendering för er båda på måndag kväll. Mitt kontor klockan halv sju”, sa hon. Jag såg hur Miller fnissade. Professor McGonagall vände sig om och gav Miller en föraktfull blick.
”Och detsamma gäller er, Ms Miller och er vän Mr Finn. Mitt kontor, halv sju på måndag kväll. Förstått?” Miller nickade svagt.
”Då så”, sa Professor McGonagall. ”Potter, var vänlig och gå tillbaka till din kupé.” James nickade och skyndade sig därifrån. Men när han gick förbi mig gav han mig en snabb blick och ett leende. När han var försvunnen kunde jag inte låta bli att bli lite arg på honom. Jag kunde inte se något roligt i det här. Jag var Prefekt, och hade fått straffkommendering innan skolan ens hade börjat.
”Enervate”, sa Professor McGonagall och riktade trollstaven mot Finn. Han fick genast liv i sig, men såg lite vimmelkantig ut. Professor McGonagall öppnade kupédörrarna och släppte in oss. Jag satte mig ner bredvid Lupin och vägrade se på någon annan. Jag störde mig lite på att ingen av dem hade gjort något. De hade bara stått och tittat på. Jag suckade. Vilken lysande start på mitt sista år på Hogwarts.

(Remus)

Jag log för mig själv när prefekterna satt sig ner. Professor McGonagall började berätta om hur viktiga prefekterna var för skolan, och allt det gamla vanliga. För en gångs skull så lyssnade jag inte på henne. Jag sneglade på Lily, där hon satt och stirrade ut genom fönstret. Såklart hade James dragit på sig osynlighetsmanteln och följt med mig.
”Jag måste veta vad Evans säger om mig när jag inte är med”, hade han sagt, och innan jag hunnit säga emot, hade han manteln över sig och jag kunde inte se honom. När Miller och Finn kommit fram visste jag att James skulle göra allt för att hjälpa Lily. Och precis som jag visste hade han såklart hoppat fram under manteln och för att försvara henne. Jag log åt tanken på min vän. Han var verkligen förälskad. Lily vred plötsligt på huvudet och såg på mig.
”Vad är det som är så roligt?”, viskade hon ilsket i mitt öra, så att professor McGonagall inte skulle höra. Jag skakade på huvudet.
”James”, viskade jag. Jag hörde hur hon gav ifrån sig en liten suck innan hon riktade blicken ut genom fönstret igen.
”Mr Lupin och Ms Evans, tvinga mig inte att ta till poängavdragning eller straffkommendering igen”, sa Professor McGonagall varnande.
”Nej, professorn”, sa jag. Professor McGonagall nickade kort och fortsatte att instruera oss. Fast vi kunde redan det mesta.

(Sirius)

Kupédörrarna öppnades och en flåsande James kom in.
”Hur är det med dig, Taggis?” frågade jag. James satte sig ner bredvid Peter och pustade ut. Sen började ett flin breda ut sig i hans ansikte.
”Jag har fått straffkommendering”, sa han. ”Med Evans.”
”Med Evans? Hur lyckades du?” frågade jag häpet.
”Äh, jag fick lite hjälp av Finn och Miller”, sa James och berättade vad som hänt. Jag skrattade.
”Bra där. Det är väl lite romantiskt va? Straffkommendering som en första dejt”, retades jag.
”Äh, lägg av”, sa James.
”Slingersvans, se och lär, så där fångar du din dröm tjej”, sa jag med låtsad allvarlighet och såg med belåtenhet hur båda mina vänner blev pionröda i ansiktet.
”Trampe, genera oss nu inte alldeles för mycket”, sa James ironiskt.
”Äh, jag tänkte bara att ni skulle matcha slipsarna”, sa jag med ett flin. James skrattade och Peter hängde på. Kupédörrarna öppnades ännu en gång och utanför stod damen med lunchvagnen.
”Vill ni ha något från vagnen?” frågade hon vänligt. Jag såg hur James sken upp och gick ut i korridoren. När han kom tillbaka hade han famnen full med olika sorters godis. Bertie Botts Bönor i alla smaker, Chokladgrodor, Kittelkakor och Lakritsstavar. Han kastade över en chokladgroda till mig och en lakritsstav till Peter.
”Tack!” sa jag och öppnade förpackningen.
Efter en stunds smaskande bestämde vi oss för att gå runt och hälsa på våra klasskamrater. Peter sa att han inte orkade, så han fick stanna kvar och vakta kupén. Jag och James lämnade honom ensam kvar och började gå och titta in i olika kupéer. Efter ett tag hittade vi Norah Dass och hennes kompisar, en flicka i vår årskurs som både jag och James tyckte om. Nåja, i alla fall jag. Hon var snäll och trevlig och hade faktiskt riktigt kul humor. Hon gick också i Gryffindor.
”Hej Norah”, sa jag när jag kikade in i kupén.
”Hej Sirius”, sa Norah och de andra tjejerna i kupén fnissade. Jag ignorerade dem och gick och satte mig bredvid Norah, med James tätt efter mig.
”Hej”, sa James. Norah svarade inte, men log mot honom.
”Hur har lovet vart?” frågade jag. Norah ryckte på axlarna.
”Ganska tråkigt egentligen”, sa hon.
”Jaha, vad trist”, sa jag. Vi fortsatte att småprata om ingenting en stund innan vi tillsist gick tillbaka till vår kupé för att byta om. Vi drog på hos klädnaderna och var klara lagom tills Remus kom tillbaka.
”Hej Måntand”, sa jag och dunkade honom i ryggen. Han log mot mig och skyndade sig att byta om han också.
”Hur knyter man en slips?” frågade jag och höll frågande upp den röd, gula slipsen mellan tummen och pekfingret. Både James och Peter ryckte på axlarna. När Remus erbjöd sig att hjälpa till sa jag att det inte behövdes. Jag brukade ändå aldrig knyta den förbaskade slipsen. Jag struntade i att knyta den och lät den bara hänga runt min nacke. Vi var klara precis när tåget saktade in och tillsist stannade vid Hogsmeade. Det var mörkt ute och det regnade så vi såg inte så mycket, men vi kunde vägen utantill. Vi följde strömmen ut på vägen och fick snart hoppa in i en egen vagn.
”Vänta, Sirius, James!” ropade någon. Jag, som precis skulle stänga dörren, höll upp den för Imogen och Lily som kom springande.
”Nämen, hejsan, mina damer”, sa jag och stängde efter dom. Vagnen började genast röra på sig.
”Det var jättelång kö till vagnarna och vi ville komma upp till slottet så fort som möjligt”, förklarade Lily snabbt. Jag nickade.
”Jaha, vi förstår”, sa jag och flinade. Jag visste att James just nu satt och rodnade i mörkret. Jag log mot Imogen som hade satt sig mitt emot mig.
”Vart ska ni denna kväll då?” frågade jag. Imogen himlade med ögonen.
”Lägg ner, Black”, sa hon. Jag tystnade och såg ner på mina händer.
Folk har ingen humor längre, tänkte jag och hela vägen till slottet var det en obehagligt pinsam tystnad i vagnen.

//Ja, eftersom Jenny von J, Lora och Bloody_witch bad så vackert så har jag nulagt ut den här delen. Hade hoppats på fler kommentarer, men dom kommer väl. :) Det var trots allt sju personer som lämnade en kommentar när jag berättade om att jag tänkte lägga ut den här, så jag hoppas att ni också kommenterar. För nu vill jag ha kritik! Eller Ris och Ros som så många skriver. Tack! Kram /Joolie <3
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
sandruskapuska - 1 dec 08 - 02:41- Betyg:
Skitbra tkr jag, men sj så måste jag hålla reda på allas namn o smeknamn
JennnyJ - 17 aug 08 - 17:09- Betyg:
WIHIE! JAG VAR MED OCH PÅVERKADE DENNA, eller jag fick dig iaf att lägga ut den där delen, Peka på mitt namn med en högfärdig min passande en uppnosig Hob och envis varulv ;) XD
men iaf JAG LÄSER VIDARE !! :D <333
SabbePabbe - 4 dec 07 - 14:18
Jättebra!
Maadelen3 - 23 sep 07 - 19:34- Betyg:
SÅ HIMMLA BRAA!! :D
hmm.. jag ska läsa mera sen :) men inte just nu ;) min data är dampi.. :/
MEN JAG ÄLSKARDET!!! :D
Lora - 22 sep 07 - 14:14
vad skriver jag????!! jag menar ju James...(ponken)xD
Lora - 22 sep 07 - 14:13
hoppsan... dt fanns en ny del!xD
jättebra!:D kul att det faktiskt hände ngt på tågresan.. annars skriver de flesta bara att de åkte tåg.. jaha? jag har läst böckerna jag vet!....;p nog för att det var orättvist att Lily och Remus(ponken;p) fick straffkommendering, men det var bra för historien...^^
fanny_94 - 21 sep 07 - 16:19- Betyg:
den är asbra, har inget kritiskt att säga. Det är bra att du skriver som olika personer, om du fattar vad jag menar;P jaja, men tkr iaf att du ska fortsätta, såklart!!!<33
JennnyJ - 21 sep 07 - 16:07- Betyg:
Gaaaaaah!!! Älskade den här... mohahaha typiskt James att hoppa fram sådär ^^ hehe:P ... hmmm... känner jag Sirius Black så bra att det kanske händer något mellan honom och Immie? ^^ (haha jag orkar inte skriva Imogen så det blev Immie^^) .... men iaf... jagtycker att du skriver bra och det finns nog inget att ändra på.. hmmm... kanske att du delar upp styckena lite mer så att det blir lättare att läsa... och jag ÄLSKAR alla dina namn på folk.. så byt inte på Imogen (Immie) ... jag tycker att det lixom passar hennes personlighet... så våga inte byta! 'morrar varnande...' :) Men iaf... fortsätt! :D
Mp3 - 20 sep 07 - 22:06- Betyg:
jätte jäte ra, hoppas verkligen att nästa del kommer snart :) <3<3<3 Du skriver helt fantastigt(stavning?)!
prickigthallon - 20 sep 07 - 21:34- Betyg:
Jättebra. <33333333333333333333333
bloody_witch - 20 sep 07 - 19:04- Betyg:
jag tycker det är bra!!
jätte bra beskrivet både med känslor och händelser!
verkligen bra!!

Skriven av
chulia
20 sep 07 - 18:49
(Har blivit läst 155 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord