Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

A life of magic del 3

För att fira att dikta äntligen funkar igen, lägger jag ut en ny del... Read and enjoy (och glöm inte att kommentera ;P)




(Sarah)


Det tar inte speciellt låg tid innan jag får syn på Lilys röda hårsvall i mängden. Jag börjar le, och försöka tränga mig mot henne, Lily är verkligen min bästa vän och jag har saknat henne så.
”LILY!” ropar jag och Lily vänder sig om, när hon får syn på mig lyser hon upp ”SARAH!” ropar hon tillbaka.
Jag ler ännu mera, Lily är så vacker med sitt röda hår och sina gröna ögon, jag önskar verkligen att jag hade hennes utseende. Fast om det är någon som förtjänar att vara vacker är det Lily, jag har aldrig träffat en snällare människa än henne.
Vi kramar varandra hårt och skrattar glatt.
”Åh, vad jag har saknat dig”, säger Lily och kramar mig igen.
”Och jag dig”, säger jag nästan tårögt.
”LILY, SARAH!” hör vi plötsligt bakom oss och vi vänder oss om. Det är Louise, Marlene och Mary, resten av vårt gäng. Vi kramar varandra i en ända stor gruppkram. Alla skrattar och synar varandra.
Jag får en chock när jag synar Marlene, sist jag såg henne räckte hennes blonda hår nästan ända ner till midjan, men nu! Det räcker inte längre än till axlarna och det är lockigare än någonsin. Men det klär henne verkligen, hon brukar se yngre ut en vad hon är, men den nya frisyren får henne att se äldre ut.
”Marlene!” utropar Lily. ”Du har klippt dig! Shit vad snyggt!
”Tycker du det?” frågar Marlene lite oroligt och drar lite i hårtopparna. ”Det är inte för kort då?”
”För kort!” säger jag. ”Nee, det är perfekt!”
”Jaa, verkligen, du ser mycket äldre ut”, fortsätter Lily och ler.
Marlene ler också.
”Om alla har pratat klart om Marlenes nya, snygga, frisyr, vill jag höra allt! Hur har er sommar varit?!” avbryter Mary och ler.





(Lily)



Jag ler när jag står mitt i gruppen av mina pladdrande, underbara vänner. Petunia är glömd, och jag känner mig så lycklig. Kan livet vara mer perfekt än så här?
Jag tittar runt bland alla elever, hejar på några, när jag får syn på dem.
Jag rynkar ögonbrynen, livet känns inte lika perfekt längre. Det är marodörerna, gryffindor killarna i samma årskurs som oss. De är bara så jobbiga!
Jag ser hur James Potter, en av ledarna i gänget, stöter till Sirius Black, den andra ledaren, som kollar mot oss och ler.
Potter är bara så jobbig, han gillar mig och har gjort det skitlänge. Jag vet inte hur många gånger han har bjudit ut mig, men jag tänker verkligen inte gå ut med honom. Han ser väl ganska bra ut och så, och är verkligen bra på quidditch, men vadå han är ju bara så jobbig. En mallig, högfärdig idiot!
Black är inte mycket bättre han precis. Okej, han ser väldigt bra ut och jag förstå varför så många tjejer gillar honom. Men han är en riktig player, och ett sånt självförtroende! Han tror att alla älska honom, bara så mallig!
Remus Lupin är väl inte lika farlig… han och jag blev prefekter förra året och han är lite mera seriös, men han är ju ändå en marodör.
Fast jag förstår inte riktigt hur Peter Pettigrew, den siste, kom med i bilden… han är bara så… annorlunda mot de andra…
Ånej, de kommer hitåt! Potter och Black går först och ler självsäkert. Ånej, både Louise och Marlene har börjar fladdra med ögonfransarna och kasta med håret! Vad håller de på med?!
”Hej tjejer”, hör jag Sirius säga samtidigt som han ler charmigt.
Jag tror jag spyr.


(James)


Vi marodörer har stått och pratat och skojat ett litet tag när jag får syn på henne, tjejen med stort T. Lily Evans.
Jag har gillat henne nästan ända sen första året, men hittills har hon inte fallit för min charm, med i år, då.
Jag bara står och stirrade på henne, jag älskar hennes vackra mörkröda hår, och hennes gröna ögon, de är bara så vackra!
Jag stöter till Sirius och gör en menande gest mot tjejerna. Han lyser upp och jag börjar flina. Sirius säger aldrig nej till att prata med några söta tjejer.
Vi båda kopplar på våra charmigaste leenden och börjar gå mot tjejerna.
Tjejerna får syn på oss, och jag ser hur både Louise Smith och Marlene McKinnon börjar le och göra sig till.
”Hej, tjejer” säger Sirius charmigt.
”Hej killar” säger Smith minst lika charmigt och kollar Sirius djupt i ögonen.
”Hej Evans” säger jag så moget och charmigt jag bara kan.
Men Evans lägger armarna i kors över brösten och säger kyligt ”Potter”
Jag känner hur mitt hopp försvinner men tvingar mitt leende att stanna kvar.
Ser hon inte vad snygg och charmig jag är?!





(Louise)



Åh, gud vad han är snygg! Black har ju alltid varit jättesnygg, men han har verkligen blivit ännu snyggare under sommaren. Åh, hans underbara svarta hår, jag skulle bara vilja smeka det! Han är så himla charmig också!
”Har du klippt dig, McKinnon?” säger han till Marlene och ler sitt underbara leende.
”Jaa, tycker du att det blev snyggt?”
”Jättesnyggt!”
De andra marodörerna instämmer.
”Jag kände knappt igen dig ju.” fortsätter Black och ler. ”Jag sa precis det till Tagghorn, vad är det där för snygg brud?”
Potter börjar flina. ”Jaså, då måste jag ha blivit döv helt plötsligt.”
Black blänger på honom. ”Jag hatar dig Tagghorn.” Potter bara flinar tillbaka.
Black vänder sig mot Marlene igen. ”Det jag skulle komma fram till om Tagghorn (irriterad blick på Potter, som flinar mot honom) inte hade förstört allt, var att du är jättesnygg i den frisyren.”
Marlene fnittrar och fladdrar med sina ögonfransar, och Black ler ännu större.
Vad är det här?! Det är ju mot mig han ska le så där! Det är ju mig han ska ge komplimanger, inte Marlene!
”Hur har er sommar varit då?” säger snabbt jag för att rädda situationen, jag gillar inte att Marlene och Black ler mot varandra så där.
”Toppen” säger Black och flinar sen mot Potter. ”Eller i alla fall se jag kom hem till Tagghorn…”
Då ljuder tågvisslan, dags att gå på.
”Jaja tjejer, vi syns sen” säger Black och börjar gå iväg.
”Hej då Evans” säger Potter charmigt till Lily, men som vanligt bara ignorerar hon honom.
”Hej då killar” säger alla vi andra.
Nej gå inte, vill jag säga. Stanna hos oss! Marlene ser också ganska besviken ut, men alla andra ser… lättade ut.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Lora - 21 sep 07 - 20:27- Betyg:
"ser hon inte hur snygg och charmig jag är?!" hahahaxD så klockrent!!!xD
treeevligt.. intriger...^^

jag måste be om ursäkt älskade kollega.. jag har läst den här förut.. UTAN ATT KOMMENTERA!!*skäms* jag var såå trött att jag inte orkade.. sen GLÖMDE jag!! kan du någonsin förlåta mi?*hundögon*

men jag älskar den!!:D:D:D
JennnyJ - 21 sep 07 - 15:57- Betyg:
fortsääääättt!!! :| gAAAAAAAAAAAAH!
JennnyJ - 19 sep 07 - 14:30- Betyg:
GAAAAAAAAAAAAAAAAAH! LOVE IT! .... du måste fortsätta... hmmm.. lite intriger ^^ mohahaha ... :D älskar den här... du skriver så underbart bra!!! GAAAAAAAAH! FORTSÄTT NU!!!! :D haha du gjorde som jag och invigde dikta.se du med ^^ duktigt duktigt ^^ .... haha jag har tjatat på Sirius att göra samma sak ^^ mohahaha såå e hon snäll så kommer väll hon me ut med en ny del (hoppas jag... för du,Sirius och Lora skriver alla så UNDERBART bra!) Älskar verkligen den här!! :| :P

Skriven av
svikmejinte
17 sep 07 - 20:11
(Har blivit läst 107 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord