Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

En liten Uppmuntran

Att leva är inte alltid så lätt och roligt, livet kan möta en med slag, smällar och pilar in i hjärtat. Jag tror att alla har vi gått igenom jobbiga perioder av olika slag och vi har även tagit oss ur jobbiga upplevelser och erfarenheter på olika sätt.
Jag fyller tjugofem år i år och under mina levnaders år har jag mött mycket jobbiga saker. På olika sätt har jag prövat att ta mig ur och gå vidare. Men ett sätt har jag funnit som har hjälp och gett mig styrkan tillbaka, det har varit att gå till Jesus och verkligen förtröstat på honom och ge honom allt. Har gett honom tårarna, ilskan, frågorna och han har inte fördömt. Jesus har funnits där och hjälpt mig när jag har bett honom om det.
Jag tror att du finns där ute som känner att livet är skit. Du kanske tänker; ”Hur kommer det säg att Gud har tillåtit detta, varför förhindrade han inte allt”. ” Kanske straffar han mig på ett eller annat sätt”. Men jag vill att du ska läsa detta för det är inte så att Gud straffar. Han handlar inte så emot oss. För han älskar oss, han vill hjälpa oss igenom det tuffa och i slutändan vända allt till något bra. Men det är svårt att se det mitt i stormens öga. För då kan allt se svart ut. Jag vet, jag har varit där. Jag vill ge dig en uppmuntran att det finns en utväg. man ser inte alltid utvägen men den finns där och Jesus vill visa dig den.

Jag vill börja med att ge dig en dikt om mitt liv. Som handlar om att trots att allt ser omöjligt ut så kan det gå ändå:


Trots allt här jag här
När jag kom till världen såg min framtid mörk ut,
Omständigheterna runt mig kunde jag inte göra nått åt,
jag var ju bara ett barn,
Men du Herre såg det,
du såg och handlade,
Redan då vände du på mina omständigheter,
Du gav mitt liv nya möjligheter,

När jag sedan blev äldre började jag se dig,
Jag började söka dig,
Men människors svek gjorde att jag vände mina steg ifrån dig,
vände stegen mot trösten i flaskans botten,
Missbruk av olika slag satte sig som infekterade plåster i min själ,
jag trodde att mitt liv skulle sluta där det började,

Ett vilse får jag var,
Inom mig fanns ett otröstligt hjärta som var trasigt och sargat.

Men din kärlek var större än alla missbruk,
Det var större än alla slag jag tagit emot i min själ,
trots mitt svek mot dig kom du och sökte upp mig,
trots att jag lämnade dig så lämnade du aldrig mig,
din kärlek till mig gav mitt liv nya vingar,
Din kärlek var varm och helande.

Du Gjorde mig fri från alla bojor som bundit mig,
trots mina svek emot dig,
trots mina felsteg har du inte gett upp mig.
Du ger mig en ny chans varje dag,

Tack herre för att du genom allt har gjort livet möjligt,
Du har gjort det möjligt att vara där jag är,
jag vill säga tack
tack för att din han har lett mina felsteg rätt när dem varit på fel väg.

När livet har slagits i spillror och hjärtat värker som aldrig förr och man är sårbar som ett litet barn. Hjärtat kan ha fått djupa sår och hårda slag för att andra har behandlat än illa. Det är okej att känna sig ledsen sårad och besviken. I bibeln står det att han inte föraktar vårat elände och han ser inte på oss med avsky och när vi ropar på honom så lyssnar han. (Ps 22:25). Jag kunde ofta uppleva det motsatta att Gud dömde mig och föraktade mig för att jag mådde dåligt. Men det är inte Gud som vill att vi ska känna så, det är våran fiende som då vill lura oss. Djävulen vill inte att vi ska förtrösta oss på Gud, han vill dra oss ifrån Gud han vill inte att vi ska göra Jesus delaktig i våra lidanden. För när vänder vi oss till Gud i alla våra stunder i sorg, i glädje och även i besvikelsens stund möter han oss, han lyssnar på oss och kommer oss nära. När vi ledsna vill Gud kunna trösta oss, för han är all tröstens Gud. (2 Kor 1:3-4) Men för att han skall kunna trösta oss måste vi tillåta honom att göra det genom att ge honom det som finns i vårat inre. Vara ärliga med Gud ge honom den lilla bönen, Gud vill ha ärliga hjärtan. Vi kan inte dölja något för honom för han ser in i våra hjärtan ändå. Det går inte att gå till Gud glad och munter fast hjärtat bara gråter, gör ont och nästan går sönder. Gud ser och han vill att när vi är ledsna vill han att vi ska göra honom delaktig i sorgen så att han får chansen att hela våra hjärtan. Ibland kan livets omständigheter bli övermäktiga och det kan då vara svårt att hitta orden till en bön. Men vet du, att en bön inte är fina meningar som låter fint, NEJ! Bön är ett samtal med Gud. Ett samtal som bygger på ärlighet. Om du känner att du inte vet vad du ska säga till Gud för det är bara så jobbigt att du inte finner ord. SÄG det till Jesus. Han vet redan det och han vad som tynger just ditt hjärta. Det räcker med att säga;
”Jesus det är jobbigt, jag vet inte vad jag ska säga, jag finner inga ord.” Jesus vill höra den bönen om det är så det känns, än att höra en bön som är uppdiktad för att det ska låta fint.
Det är först när du kan vara ärlig och uppriktig med Jesus som han kan hela dig och göra ditt brustna hjärta helt och möta dig där du faktiskt är i livet. När du närmar dig Gud med ett ärligt hjärta närmar han sig dig och ser på dig med kärlek och medlidande. Han förstår vad du känner i ditt djupaste inre, han förstår och vet allt.

Jag har mött många djupa besvikelser, allt från kompis svek till olika övergrepp. En sak har jag lärt mig att trots att jag är kristen och har en relation med Jesus så kan det göra jätte ont i hjärtat i alla fall, människor runt omkring kan såra en i alla fall och göra en sårade, men vi har en Gud som hjälper oss igenom, en Gud som aldrig överger än, en gud som är nåbar tjugofyra timmar om dygnet. Han är den ända som faktiskt vet hur du känner innerst inne.

En viktig sak att tänka på att inte sopa alla känslor under mattan utan få ur sig det som är jobbigt. Säg till Gud hur du faktiskt känner dig. Du får inte glömma att Gud vill hjälpa dig igenom, han tar emot dig när omständigheterna gör att du faller ner på marken och du orkar bara inte resa på dig igen. För ibland kan man känna sig som en människa som ligger på marken och har ingen kraft att resa på sig. I den stunden är det viktigt att inte ge upp. Då gäller det att förtrösta på Gud, att verkligen luta sig på honom. För då kommer han att ge dig kraften att kunna resa på dig igen. Kanske inte på en gång men med tiden kommer du att kunna resa på dig och se livet ur ett annat perspektiv. Du kommer då att se hur Gud ledde dig igenom och att han gav dig en utväg.

Bara för att vi blir sårade och nedslagna av andra runt omkring så betyder inte det att Gud inte älskar oss. För det gör han. Han visar det genom att vara med oss och ge oss styrkan att klara av saker. Vi känner inte alltid hanns närvaro men vi kan lita på honom att han står bakom oss ändå. När vi faller så vill han ta tag i oss och hjälpa oss upp igen.

Ibland tror jag att våran attityd kan vara avgörande hur vi kommer att klara oss ur olika saker. Om vi låter oss nedslås och gå ner oss är det svårt att ta sig vidare tror jag. Jag har lärt mig att har man en attityd av att:
”Nu är livet pissigt. Men det skall inte få styra min vardag. Jag ska ta mig igenom och det får den tid det tar men jag bara ska igenom. ”
En go vän till mig sa en gång till mig att vi får på något sätta bara acceptera att det är som det men vad kan jag göra för att göra det bästa av situationen. Vad kan jag göra för att det ändå skall bli bra.
Det är bara så att livet inte alltid är så lätt. Vi möts alla utav problem men frågan är hur vi hanterar problemen i vardagen.
Gör vi Jesus delaktig i det som är jobbigt? Ger vi honom allt vi går igenom. Gör vi det tror jag att Jesus kommer att hjälpa oss men också ge oss perspektiv på saker och ting.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
Diddi
10 jan 06 - 04:03
(Har blivit läst 85 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord