Fatima |
Detta är början på en novell
----------------------------------------
Hon satt vid floden och stirrade på fiskarna i vattnet. Hon hade inte ätit på två dagar nu, men ingen brydde sig om henne. Men hon visste att hon snart skulle få sin hämnd.
Det hade på många sätt varit så här så länge hon kunde minnas - hon, vattnet, fiskarna, ångesten i henne. Hämndlystenheten. Fatima började tänka. Vad skulle hon göra egentligen? Hon hade ingenstans att gå, ingenstans att bo, ingen hon kunde lita på. Hon hade ingen...
Hon reste sig upp, och gick för att försöka hitta något att äta. Även om hon visste att hon inte skulle hitta något. Hon visste också att parken var en farlig plats på kvällen, men så kom hon på att ingen brydde sig om hon blev kidnappad, våldtagen - kanske tillochmed mördad. Det brukade finnas en korvkiosk i parken som hon kunde plundra, men den var borta nu. Det var länge sedan hon hade varit här. Hon fick en massa minnesbilder... Mannen, flickan, den gamla tanten på bänken. Hon började skrika och dra i sitt hår. Sen föll hon ihop i en gråtande massa och snyftade. Varför hon, varför hon?
Hon lyfte sin blick och såg en man gå en bit därifrån. Hon visste att hon redan hatade mannen. Hon fick lust att hoppa på mannen, se hans blod rinna. Hon kände i sin jackficka. Japp, där låg den, den lilla fickkniven hon hade fått av sin pappa innan han och hennes mamma dog i den där kraschen. Hon ville verkligen använda den, nu! Hon kände hämndlystnaden igen. Den kröp fram inom henne. Hon tog ett djupt andetag och gick fram till mannen, fortfarande med handen i jackfickan.
- Ursäkta, men vart ligger närmaste Seven Eleven?
Hon lät faktiskt gullig. Hon hatade sin röst. Det var därför hon sällan pratade.
- Jo, där borta, ser du?
Jo, nog visste hon att den låg där. Men hon var inte intresserad av det. Hon såg att mannen hade en fin klocka. Det skulle göra att polisen trodde att det var ett rån som gick snett. Om hon tog klockan, alltså. Hon tog sakta fram kniven medens mannen vände ryggen till och började gå igen. Hon följde efter honom till en mörk gata och nu höll hon kniven i handen. Hon höjde kniven och skrek. Mannen hann nästan inte vända sig om när blodet började spruta. Hon blev helt röd av blod, och hon älskade det. Hon tittade mannen i ögonen en sista gången, och hans ögon var stora av skräck och förvåning.
- Godnatt, viskade hon.
Hon visste inte det själv, men hon hade en galen glimt i ögonen. Vem som helst skulle ha blivit rädd om de sett henne i ögat.
Mannen föll ner på marken. Hon drog ut kniven och fick blod i handen. Hon tyckte blodet var vackrare än något annat. Hon förde tungan mot sin hand för att smaka..
Blodet smakade metalliskt i munnen, brände till mot tungan, läpparna. Hon slöt ögonen och njöt. Det var så vackert. Hon älskade känslan.
Det fanns en sådan makt i att döda, en sådan gudomligt artad makt. Det var som den yttersta njutningen och det var det som gjorde att hon inte fungerade som en normal människa, inte kunde fungera som en normal människa.
Fysiskt levde hon (om än inte längre till) men egentligen var hon död. Förruttnad. Hon gick tillbaka till paken, hon ville döda igen. Men nu var det så pass sent att alla låg och sov i sina sköna, mjuka sängar. Hon fick en idé. Motorvägen! Hon kom på en story, hon skulle vara en liftare som skulle till en stad några mil bort. Hon gick in i Seven Eleven-butiken som mannen hade pekat ut. Hon köpte en flaska med vatten för mannens pengar, sen gick hon vidare mot motorvägen. Hon kände den härliga känslan igen, känslan att få döda. Hon ville döda hela världen, måla hela världen i blod. Hon var så lycklig. Med ens var hon framme vid motorvägen. Hon höll upp tummen och en, två, tre bilar åkte bara förbi. Den fjärde stannade.
- Vart ska du, gumman?
En ful och gammal man tittade ut genom rutan. En lite yngre man satt vid ratten.
- Bort härifrån.
Ett kort svar. Hennes röst hade förändrats efter det första mordet. Hennes ansiktsuttryck hade också förändrats. Hennes ansikte såg ut att vara hugget i sten.
- Visst, gumman, följ med oss!
Hon öppnade bakdörren, men mannen stoppade henne.
- Sitt i mitt knä istället!
Hon förstod att detta var sliskiga typer, men hon satte sig i hans knä ändå. Den yngre mannen startade bilen och körde iväg.
- Varför vill du bort, gumman?
Frågade den yngre mannen.
- Jag har rymt. Från mina föräldrar
Männen tittade på varandra en kort sekund. Hon visste vad dom tänkte. Dom trodde att polisen skulle tro att dom hade kidnappat henne. Dom var tysta länge. Hon bröt tystnaden.
- Jag behöver gå på toa, kan ni stanna vid macken där?
Männen tittade på varandra igen, som om dom frågade varandra om hon skulle fly.
- Visst
Sa mannen som körde och svängde in till macken. När han hade stannat gick hon in till toaletten, men inte för att kissa, utan för att göra sig klar för morden. "Dom är två nu" påminde hon sig.
Hon mötte sin egen blick i den kantstötta toalettspegeln. Härjat, med påsar under ögonen och något sprucket blodkärl. Ögonfransarna hade klibbat ihop sig.
Hon tvättade av sig med hjälp av vatten från kranen och lämnade det smutsiga, illaluktande rummet.
Döda. Bara smaken på ordet i munnen minde henne om blod. D-ö-d-a, och det var, ironiskt nog, det enda som kändes levande.
Tillbaka till bilen, fram med kniven. Männens skräckfyllda blickar.
- Vad i helvete håller du på med? Hallå, har du något problem eller...?
Den äldre mannens röst var irriterad och nedlåtande.
- Jack, jag tror att hon... började den yngre mannen - han lät mer oroad över händelseförloppet.
Fatima såg ner på den glänsande kniveggen, och innan de riktigt fått kläm på vad som hände befann sig männen skrikande mot baksätet med blödande ögon.
Ja, ögon. Hon hade kommit fram till att det var det bästa. Det gjorde ont, det var effektivt. Det gav henne en chans att lemlästa den ytterligare, tills de dog, utan att hon behövde oroa sig för allt för intensivt försvar från deras sida.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Obeeskrivlig - 22 sep 06 - 05:24 | den var fint skriven, men jag tyckte den var obehaglig att läsa.
men det märks att du är skicklig. | | vattendroppe - 26 jan 06 - 01:57 | håller värkligen med dom andra! as bra!!kommer det någon
fortsätning? | _becca - 9 jan 06 - 04:56- Betyg:  | | Den var verkligen as bra !! | | Forever_you - 9 jan 06 - 04:30 | | verkligen berörd. den va bra. Väntar på fortsättningen | | Cilises - 9 jan 06 - 03:37 | | Riktigt bra, väntar på fortsättningen |
|
|
|
