Flickan från det blå |
- Fula ungjävel, kan inte hon lära sig något i denna värld?!, ropade Saras styvfarsa.
Sara var inne i sitt rum och lekte med sin lillebror när hon hörde sin styvfarsa skrika från vardagsrummet.
Sara blev livrädd, och gråtfärdig.
- Du är så tjock, sluta ät förfan!
Dom där orden hörde hon varenda dag.
Sara var 7-8 år gammal, och gick finska skolan som låg en bit ifrån hemmet.
Hon hade 3 bröder, och bodde tillsammans med sin mamma och hennes man.
Varenda dag fick hon stå ut med sin styvfarsa som klagade på allt hon gjorde, och varenda dag fick hon ligga ner på marken och få sin styvfarsas fötter sparkandes mot sitt ansikte och kropp.
Ibland tog han bort sina svettiga strumpor och stoppade dom i Saras mun.
Sara var så liten, så hon förstod ju ingeting.
Sara trivdes jätte bra i finska skolan, för hon hade underbara vänner och dom lekte varenda dag "spice girls" och dansade till deras låtar.
Ibland uppträde dom på "roliga timmen" och hade jätte kul.
Sara tyckte också om en kille som gick i hennes klass.
Han hette Jonathan och var hennes Nick Carter från Backstreet Boys.
Gud vad kär hon var i honom.
Dom blev bästa vänner och umgicks mycket med varandra.
Men när Sara blev 10 år, så var dom tvungna att stänga ner finska skolan, för dom hade inte tillräckligt med pengar att driva skolan.
Så Sara började på en svensk skola.
Hon var tvugen och lära känna nya vänner,
för dom från finska skolan flyttade och började andra skolor.
Sara började prata med några tjejer från nya skolan,
dom bjöd henne på fest,
men hon tackade nej, för hon fick inte av sin mamma.
Så började dom nya tjejerna mobba henne istället,
för om hon inte blev en av "dom" så var hon utstött.
Sara blev allas "offer".
Alla började kalla henne för saker som sårade henne.
Och varenda dag så slog killarna henne för hon var inte så snygg eller söt som alla andra tjejer.
Och när snön hade fallit, så var Sara tvungen och rädda sig själv och gömma sig, för klassen kastade alltid snöbollar på henne eller mulade henne så hon fick gå hem och byta om.
Saras bröder var inte heller så snälla mot henne.
För varenda gång hon kom hem, så tog hennes bröder sin ilska på henne.
Om hon inte gjorde som dom sa, så fick hon ta emot några knytslag.
Allt hon gjorde var fel.
Hon fick gå med långärmade tröjjor för att dölja blåmärken hon hade i kroppen av alla slag hon fått ta emot varenda dag.
Sara blev 13 år gammal.
Hon började gå till kyrkan och sjunga.
Hon började lära känna en tjej som hette Anna som var lika gammal som Sara.
Dom blev jätte bra vänner, och umgick varenda dag som gick.
Anna och Sara började dansa och ibland så visade dom upp sina danser på discon som Saras grannar arangerade på en lokal som låg precis under Sara.
En dag hade Saras mostrar köpt till henne en jätte söt kortkjol som hon bara älskade och ett linne som passade till kjolen.
Hon hade satt på sig kläderna och kände sig så fin.
Hon hade sminkat sig och fixat håret för att träffa en vän till henne för att åka till stan och fika.
Sara tog på sig skorna och började gå mot tåget.
Dagen efter så kom Saras mammas väninna och pratade allvar med henne att gubbarna som hade sett henne, hade slagit vad vem som skulle ta henne först.
Hon var chockad och funderade :
Kunde inte ens JAG ha på mig något fint tills några äckliga gubbar började dregla?
Men en dag när Sara skulle gå hem från Anna,
så mötte hon på vägen en man som började närma sig mot henne.
Hon blev livrädd, men ignonerade honom, försökte iaf.
Han började följa efter henne, så hon började småspringa.
Men han hann ifatt och tog tag i Saras hand och slet henne mot sig.
- SLÄPP MIG!, skrek Sara.
Men han släppte inte taget på henne, så hon försökte ta med våld.
Han slet ner henne mot marken och började klä av henne.
Hon sparkade, rev och skrek så mycket hon kunde.
Han började dra ner sina byxor, och hon slet sig loss och sparkade honom så han föll omkull.
Hon sprang så fort hon kunde.
Sara kom hem, och sprang till sitt rum och låste in sig.
Hon grät så mycket att hon kunde inte andas.
Hon skrek inombords, och äcklades så mycket att hon spydde.
Hon tog sin rakhyvel som hon hade i sin egna toa,
tog ner byxorna och började skära sig på innerlåret.
Hon äcklades, och äcklades så mycket att hon slängde sig själv i duschen med kläderna på.
Sara blev 14 år.
Hon hade länge drömt om att få träffa Jonathan igen som hon var så kär i när dom gick i Finska skolan.
Men Jonathan hade flyttat till Arboga efter skolan hade lagt ner.
Men en dag kom Saras storebror in i hennes rum och bad Sara sätta sig ner.
- Jag har dåliga nyheter.
Sara kollade på sin bror lite fundersamt.
- Du vet Jonathan?
Sara nickade.
- Han dog av överdos för en veckan sedan.
Sara fick panik, hon kunde inte andas.
HÖRDE HON RÄTT?!
-VAD SÄGER DU?! det där är inte sant... sluta.
Hennes bror nickade, och gick sen iväg för att lämna henne ifred.
Sara kunde inte stoppa sina tårar och föll ihop.
Jonathan kunde inte vara död, för hon och han hade ju bestämt att när dom blir 18 år skulle dom gifta sig och skaffa barn!
Åh.. Sara skärde sig igen för att stoppa smärta.
Varför ska allt dåligt hända till henne?
Räcker det inte med att hennes riktiga pappa är alkoholist som knivhotar henne?
Räcker det inte med att hon blir misshandlad varenda dag för allt hon gör?
Räcker det inte med att hon är mobbad i sin skola så hårt att hon skolkar?
Räcker det inte med att hennes mamma inte lyssnar på henne när hon försöker berätta att hon inte mår bra?
Räcker det inte med att hon blivit kallad för ful, tjock och äcklig när hon var liten av sin styvfarsa?
RÄCKER DET INTE ATT HON REDAN ÄR SÅ HATAD ATT t.o.m GUD STRAFFAR HENNE?!
Sara började skära sig mer och mer.
Hon orkade inte mer, hon blir så äcklad av sig själv att hon vill ta livet av sig själv.
Varenda dag drömmer Sara om sin egen begravning,
hur allt ska se ut, vilka låtar som ska spelas, vilka som ska sjunga för henne osv.
Sara blev 15 år.
Hon var jämt trött, blek i ansiktet och orkade inte ens springa 1 meter tills hon inte kunde andas.
Hennes klassförståndare började märka att hon inte mådde så bra, så hon skickade Sara till sjuksystern.
Därifrån skickades hon till vårdcentralen för att ta blodprover.
En vecka senare så skickades hon till Södersjukhuset.
Hon låg på sängen och kunde inte röra på sig själv, så hennes mamma var tvungen och bära henne till toan för att kissa.
Läkarna berättade för mamma att hon hade Anemi, så kallad blodbrist.
Den var så låg att dom visste inte om dom skulle ge henne akutblod eller om hon skulle hamna i koma.
Hon låg där 2 dagar, sen skickade dom hem henne med massa medicin som hon skulle äta.
18 tabletter om dagen.
Sara sjukskrevs 2 veckor från skolan, GUD VA SKÖNT!
Några månader efter
Mamma hade skilt sig från styvfarsan och hittat en ny kille som hette Derek.
Mamma märkte att Sara inte mådde bra både psykiskt som fysiskt.
Så hon frågade henne om dom skulle flytta till en annan ort.
Ja, såklart dom skulle göra det, för Sara var så TRÖTT på att bo där hon bor nu.
ÄNTLIGEN fick hon uppmärksamhet från sin mamma, så hon blev överlycklig,
och hennes nya styvfarsa Derek var så snäll och underbar att hon älskade sin nya styvfarsa direkt.
Sara är nu 20 år.
När hon flyttade till nya orten har hon haft det mycket bättre, och hon gått ut skolan och har nya vänner som hon trivs med jätte mycket.
Hon går kyrkan, är konfirmandledare och ungdomsledare.
Hon jobbar och söker lägenhet.
Men minnerna sitter kvar som hon får bearbeta.
Det fanns så mycket mer att berätta om hennes liv.
Sara mår illa inombords, och försöker ta dagen som den kommer.
Men hennes liv består bara massa hinder som får henne att inte må bra.
Idag försöker hon överleva med sin posttraumatiska stressyndrom.
Att leva med minnen och drömma dag ut och dag in om allt som hänt i hennes förflutna, tär på henne.
Att gå igenom både svek från sin far, mobbning, misshandel, sexuellt utnyttjande, våldtäckförsök, våldtäckt osv är en KAMP för henne.
Detta är en historia om en flickas liv.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sissa89 - 30 aug 07 - 12:31- Betyg:  | | Vad hemsk och sorglig! Den är jättebra skriven! | | Bje-Bje - 30 aug 07 - 12:15 | | Ja, historian är sann.. handlar om mig :( | | Micaelaa_ - 29 aug 07 - 16:43- Betyg: | | verkligen bra ! är den sann ? | | Min_flicka - 29 aug 07 - 16:32- Betyg: | | fan va fin.. |
|
|
|
