"vänner" eller vänner? |
Du stänger mig ute, säger försvinn!
Men när vi är själva kryper du in, in i min famn och ber mig
trösta.
För inför dina "vänner" kan du aldrig be mig trösta.
Du framstår då som en tönt, och inte är väl det lönt?
Att visa dina "vänner" vad du faktiskt känner är farligt,
du kan bli utstängd, och stå där själv.
Du har dumpat dina äkta vänner, som verkligen lyssnade på vad
du känner.
Du tog dina "vänner" och behöll för dig själv vad du känner.
Du hade mig, men dom sa åt dig, att dumpa mig för jag var
ju bara en tjej. Vad skulle du med mig till?
Du gjorde som dom sa, du hade väl bara ett val?
Men när du träffar mig kryper du in i min famn, släpper ut
alla tårar, och låter känslorna flöda.
Du säger att du gillar mig, vill ha mig tillbaka men när du
sen är med din "vän".
Avvisar du mig säger "dra, jag behöver inte dig!"
Sen kommer du och säger förlåt, jag tittar på dig och låtsas
som ingenting.
Du lämnade oss, gänget vi var, för vi var dom enda riktiga
vänner du hade kvar.
Du sumpade allt, och dumpade mig, för dina "vänner" stog
ju och sa att jag var inget att ha.
Gänget är splittrat och du likaså, du har ju dina "vänner" du
kan leva på.
Dina "vänner" som bara ser på medans du sparkar och slag får
ta.
Dom går därifrån och lämnar dig själv, säger vi ses sen.
Du går hem till din "vän" som lämnat dig själv.
Så fortsätter din vardag och du vet hur den är, ändå kan du
inte erkänna att du i mig är kär.
|
|
|
|
