Blodet rinner sakta nerför mitt ben och jag slänger ett fort öga på klockan. Fem i elva. Fuck, lektionen börjar om fem minuter, och här sätter jag ännu en gång inlåst på skolans toaletter och skär mig blodig. Jag sträcker mig efter lite papper och lägger över såren och när jag reser mig upp känner jag smärtan som sprider sig. Än en gång har jag skurit så illa att jag knappt kan gå normalt.
Blodet var mitt sätt att andas i fyra år. Idag är det fem månader och 1 dag sen sist jag skar. Jag har märkt mitt vänstra ben och min högra handled, men jag skäms inte över mina ärr. Det är jag, dem är mitt sätt att säga, ”jag har haft det skit, men jag har överlevt”. Men ibland önskar jag att jag aldrig känt till den metoden. Att jag aldrig funnit lugnet i att skära, och blivit besatt av rakbladen. Ibland önskar jag att jag bara kunde trycka på livets Delete knapp och bara ta bort ärren, samtidigt som jag vill att dem ska stanna.
För någon som aldrig skurit sig, är det svårt att förstå. Och hur mycket man än försöker förklara, så kommer det alltid finnas de som höjer på ögonbrynet och tycker man är konstig. Men dem kommentarerna når mig inte. Jag sväljer dem, låter dem knastra mellan mina tänder och lika fort som dem föll, har jag glömt dem. Jag är en stark person nu, så jag skiter i folks åsikter. Men ibland gör dem ändå ont, för dem som tycker man är äcklig, vet inte orsaken bakom alla ärren. De vet inte om ångestattackerna man varit med om, och de har inte sett en hyperventilera sent om natten med tårar som vägrat sluta rinna längs ens kinder. Dem bara ser ärren, viskar, pekar och skapar sin egen uppfattning.
Men så gör många, med alla sorters beroenden. Det finns de som höjer ögonbrynen åt alkoholister och de som gör det åt pundare. Det gör inte jag, för jag vet hur det är att vara fast i ett beroende. Och hur stark man måste vara för att bryta det mönstret.
Det spelar ingen roll om man har fem tusen vänner runt omkring sig som panikslaget skriker ”du måste sluta skära dig!”, för vill inte du sluta, så hör du ändå inte dem skriken. Så länge DU vill fortsätta, gör du det, även om du sårar dina vänner. För när beroendet satt sina klor i dig, hör du bara hans hjärtskärande skrik om nätterna. Dina vänners tårar är lika osynliga för dig, som dina sår var för dem innan de visste att din katt inte alls var boven bakom det hela, fast du lät så trovärdig när du sa det.
Jag kom faktiskt till det stadiet att jag fruktade för mitt liv. För jag hade inget stopp när jag skar, utan jag bara skar och skar och skar. Tills armen domnade bort och blodet forsade. Jag vet inte hur mycket handdukar jag färgade röda och jag vet inte hur många gånger jag haltade för jag skurit mig så illa i benet. Jag kom helt enkelt till den punkten i mitt liv där jag var tvungen att välja, att helt enkelt ta tag i skiten eller fortsätta skära och se vart det slutade.
26 mars 2007 skar jag mitt sista snitt.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
Sorgsen_varelse_ - 21 dec 07 - 20:37- Betyg:  |
| Du är så stark, jag avgudar dig typ ^^ ja önskar att jag oxå va lika stark! |
| sweet1girlen - 4 sep 07 - 17:53- Betyg: |
Fy fan! du är så hjävla stark och
allt det ger verkligen ett budskap!
tack! |
| diktskrivaren_ - 4 sep 07 - 17:47- Betyg: |
Du är jävligt stark som har slutat!
Fortsätt med och gå rak i ryggen och var stolt över dig själv!
Take care <3 |
| Diidiis - 2 sep 07 - 21:01 |
Känner igen mig.. men skär mig inte sticker nålar i skinnet
syns inte så mkt :/ men kanske måste välja livet/döden snart :( |
| Caarr00 - 2 sep 07 - 20:54- Betyg: |
Jag känner igen mig i allt nästan,
fast jag är för feg för att sluta.
Du är en jävla stark tjej!! |
| Hundberoende - 2 sep 07 - 19:11- Betyg: |
Fan va du är duktig , stark gjort.. fan va du är bra..
Se bara till att inte falla dit igen .. sköt om dej du är bäst <3 :) |
| vampyria - 28 aug 07 - 10:31- Betyg: |
helt otroligt, du sätter mitt liv i ord. Men gripande och raka ord
beskriver du allt jag själv tänkt och känt.
Känns tungt och läsa om att du vart med om allt det här, samtidigt
gör det mig så glad att läsa att du funnit den bättre vägen ur.
Jag gjorde det, efter mycket slit. Men det var tungt och jag var ensam,
efter att min Kärlek gav upp och lät sig försvinna...
blev säkert helt konstigt denna komentar men de får vara så.
Är stolt över dig, även om jag inte har ngn aning om vem du är.
lycka till med allt.
Du är stark |
| Jolis - 16 aug 07 - 13:33 |
Ja vet hur det känns.
Jag har varit med om precis samma sak.
Bra att du slutade. <3 |
| gullunge_92 - 15 aug 07 - 17:53- Betyg: |
Så otroligt bra beskrivet alltihop!
Jag tror på dej!:)
<3 |
| kanske - 15 aug 07 - 12:24- Betyg: |
Måste få citera sofiiie:
"om du skulle fallla
tillbaka nån gång så vet du att du har klarat en lång tid
och du kan göra det igen!"
Jag tror på dig |
| intheend - 15 aug 07 - 11:06 |
Helt otroligt,
orden stannar i själen och jag hoppas att alla som mår dåligt hittar styrkan som du hittade<3
Jag tror på dig och att du fixar det här! |
| ajam - 14 aug 07 - 20:22- Betyg: |
Jätte bra skrivet, och starkt av dej att du kunde sluta.
hare bra :) |
| soffan94 - 14 aug 07 - 15:18- Betyg: |
| Den var riktigt bra skriven!!! |
| NadaZero93 - 14 aug 07 - 14:32 |
jag har en kompis som skär sig... det är precis så som du säger.
hon är ju så glad ibland, men jag vet inte...
jaja, men sluta inte skriva!! |
| psykiskfrost - 14 aug 07 - 14:13 |
Du är så stark, älskade Jossa!<3
Ja, 26 mars hoppas jag var sista gången du skar :)
För du är värld såååå mkt bättre än de livet du hade.
Hade jag kunnat hade jag gett dej ett nytt liv.
Du betyder så mkt, din hand i min?<3 |
| Obeeskrivlig - 14 aug 07 - 12:38- Betyg: |
| Jag har aldrig själv skurit mig - oc ser det lite som en styrka i sig - men det du beskriver är ofattbart starkt! Man blir berörd och man känner verkligen med dig. Det sådana som du som är värda att beundra, för att bryta sig loss ur ett beroende är så pass mycket svårare än att inte trilla dit. Beundrar dig :) |
| FjOLaa__ - 14 aug 07 - 12:05- Betyg: |
| Du srkiver alltid så bra. Jag läste massor av de du skrivigt förra sommaren, alla dina noveller. jag tyckte dom va underbart bra. Men när mina föreldrar fick reda på de så fick mina lärare reda på de o alla trodde att jag va psykiskt störd för att jag läste det men men.. jag har länge tänk på hur de e att skära sig. vad är det som man njuter av? Om jag skulle gissa så skulle ajg nog tänka det som att alla känslor flyter iväg med blodet? När blodet rinner ner för armen så rinner känslorna ut dom med. Jag vet faktiskt inte riktigt. Jag vill bara säga att du har stor talang. & du borde aldrig sluta att skriva. Ta hand om dig <33 |
| sofiiie - 14 aug 07 - 11:35 |
Du är otroligt stark!Kämpa vidare, du kommer att klara det även om du skulle fallla tillbaka nån gång så vet du att du har klarat en lång tid och du kan göra det igen!
<3<3<3 |
