Dremy och jag! Del 10. |
Nils är jättesnäll. Han är lika gammal som mamma. Typ 33. Mamma är
lite kär i honom och han gillar nog mamma rätt mycket.
- Hej på er, sa han. Jag leder in hästarna in till boxen.
- Får jag göra det? undrade jag.
- Ja det är väll klart, sa han och gav mig grimmskaftet.
Solstrålen är alltid lugn och snäll. Hon blir inte uppspelt över
så mycket men nu blev hon det.
- Gnägg, sa hon.
- Gnägg, gnägg, svarade Dremy
Sun började hoppa runt i stallet. Hon var så uppspelt.
- Lugna dig Sun, sa jag och ledde Solstrålen i i boxen, Sun kom tätt efter.
Jag klappade alla tre och stängde boxdörren. När jag kom ut hade mamma och Alicia
börjat med att sätta fast eltråden. Nu såg jag hur stor dom hade gjort hagen. Över nästan
hela ängen. Och ängen var jättestor. Nils hade kommit med ett
badkar på kvällen igår. Så nu höll han på att fylla det med vatten. Jag hade inte
riktigt fattat att Dremy var min nu. Det var konstigt att se honom
i stallet på våran gård. Nu var det bara jag som skulle få rida på honom. Jag behövde inte
mina kompisar och särskilt inte Saga. Hon var bara dum. Om hon kallade mig tönt så kallar jag henne
tönt. Men jag undrar vem jag ska vara med när skolan börjar igen.
Fortsättning?
|
|
|
|
