På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Theo&Danielle: [Hemligheter?] Del 3.

( Jag vill bara säga att jag ändrar åldern på .. Eller nej, jag lägger till en. Erics storerbror, som då ska heta Eric istället för Eric då, som ska heta Daniel, så liksom Danielle och Daniel blev kompisar genom Daniels (som förut hette Eric, om du fattar? xD) namn :P. Och Eric (storebrorsan) är 27 år. Men, ignorera att det kommer vara lite strul, t ex att jag glömmer av vem som är vem o.s.v. Men vi säger bara då att både Daniel och Danielle bor hos Eric, då? Säg till om ni inte fattar  <3)

Danielle.

Jag såg hur Malin Dahls stora näve brutalt landade på Theos näsa. Han föll andlöst baklänges, och rörde sej nästan inte när han låg nere på marken. Malin Dahl stod framför honom, och såg lite ut som hulken. Jag närmade mej irriterat.
– Hey! Malin! Vad fan gör du?! Ropade jag. Hon stannade upp, och vände sej mot mitt håll.
– Håll dej utanför detta, Daniel! Hulkade hon. Hon grät, och var skitarg. Jag stannade upp.
– Vad fan sa du?
– Vadå då? Du ser ju fan ut som en kille, du beter dej som en kille! Varför inte bli en då?
Jag satte ilsket fart mot henne. Theo hade rest sej upp, och torkat av sin näsa från blod, men det kom bara mer från den när han gjorde så. Malin vände sej om mot mej, och började springa. Några ettor och tvåor stannade och kollade på, när jag och Malin Dahl rusade mot varandra. Precis när vi skulle krocka, duckade jag och slängde mej på hennes ben. Hon slog (nästan) en framåtvolt, och jag landade på min mage. Hon grät hysteriskt.
- Ge dej inte på någon som du inte klarar av! Röt jag. Hon skyndade sej bortåt, troligen för att skvallra. Jag gick fram till Theo, och räckte honom min hand. Han tog den, och reste sej upp. Jag stirrade på hans näsa.
- Det är okej.., sa han, innan jag hade hunnit säga något.
- Nej, det är det inte. Varför skiter du inte bara i skolan, och hänger med mej hem?
Han såg tvekande ut, men nickade sedan. Vi promenerade förbi ettorna och tvåorna som tittade storögt på mej, för att ha gett mej på Malin Dahl, och på Theo för att (antagligen i alla fall) han hade en blodig näsa. Dom får väll vänja sej vid blod, om dom ska gå kvar i denna skola. Vi gick mot Daniels storebrorsas hus, där jag och Daniel fick bo för honom. Om jag hade tur var han inte hemma. Han blev alltid konstig när jag tog hem kompisar. Eller kompisar, Theo och jag hade väll inte hunnit bli det riktigt än. Men det spelar ingen roll om det är tjej eller kille. Det är nästan alltid samma sak. Tjejerna försöker han ligga med, och killarna blir han avundsjuk på. Efter en stund började vi prata.
- Du ser inte alls ut som en kille.., tvekade Theo. Jag log mot honom.
- Jag vet. Men det tycker tydligen många här…
- Dom kanske inte bara… ’gillar’ dej? Sa han, och tittade ner. Jag förstod inte först vad han pratade om, men sedan small det till.
- Du har hört rykten om mej, eller hur? Sa jag och stannade. Han nickade sakta. Jag började gå igen. Vi var två hus ifrån Erics. Jag såg att det lös i hallen. Han var väldigt petig, och lämnade aldrig sitt hus utan att släcka allting. Så han var fortfarande där. Jag knackade tre gånger på dörren innan jag gick in.
- Bor du här? Sa Theo.
- Nej, jag bor hos min kompis, Daniel.
Han nickade och tog av sej skorna. Jag höll mina på. Man hörde teven ute från vardagsrummet. Jag stegade ut, med Theo strax bakom mej. Eric satt och tittade på Titanic. Herregud. Inte för att vara elak, men jag tycker den filmen suger totalt. Eric log när han såg mej, men leendet vissnade när han såg Theo.
- Eric, detta är Theo, sa jag, och formade ordet ’nykomling’ med läpparna. Eric flinade hånfullt mot Theo.
- Jaså Theo. Den Theo?
Theo tittade upp. Jag stirrade konstigt på dem båda. Var dom rivaler, eller vad? Eric sån lurigt elak ut, och Theo såg förbannad ut, och istället för att säga nåt spände han bara käkbenen. Det gick några sekunder utan att någon gjorde nåt. Då kom jag på att Theo hade blivit slagen på näsan, och drog med mej honom in på toaletten, och låste noggrant efter mej. Okej: Nu vet jag vad ni tänker, och nej, jag tänker tyvärr inte samma sak. Usch, fy farao, ett mirakel måste hända om jag ska ha sex med honom. Men orka bli störd av Eric hela tiden för att han är fixerad av sex?
- Är ni typ rivaler eller vad? Sa jag efter en stund, och räckte Theo en bit papper. Han svarade inte. Jag ryckte på axlarna och låste upp.
- Nej, det är vi inte.. men… äsch, du fattar ändå inte!
- Hur vet du det när du inte har berättat? Sa jag snabbt. Han suckade. Jag fortsatte ut. Eric var inte där. Han var väll vid sin dator och höll på med saker som bara Eric höll på med (Du fattar väll?). Vi satte oss vid teven, där Titanic var på full rulle. Jag såg det inte så intressant, så jag bläddrade i en tidning, och fastnade för stjärntecken.
- ”Jack..? Jack! Jack!” Ekade det från teven. Jag tittade dit. Det var den scenen där Rose försökte få Jack ut från det lilla rummet som dom ’fängslade’ honom i.
- Vad läser du? Tvekade Theo.
- Om stjärntecken.. vilket är ditt? Sa jag, utan att titta på honom.
- Fiskarna.., sa han och tittade mot teven igen. Jag tog kontrollen och sänkte filmen.
- Okej, men kom ihåg att detta är en tjejtidning! Sa jag, och log. Han log smått tillbaka.
- Ska försöka…
- Okej: ”Är du intresserad av en fiskkille gör du bäst i att förbereda dig på att själv ta initiativet. Han blir ofta kär, men istället för att handla föredrar han att dagdrömma om sina förälskelser!” Läste jag så högt jag kunde, och skrattade. Han skrattade också. Jag slängde bort tidningen, när Eric kom ut, med samma lömska leende på läpparna som när vi först kom in i huset.
- Hur mår din mamma, Theo? Flinade han. Nu fattade jag ingenting. Theo blängde ilsket på honom, men sa inget. Jag fortsatte stirra, och efter en stund gick Eric iväg. Jag tittade frågande på Theo, som låtsades som om att jag inte gjorde det. Jag flyttade mej närmare Theo i den stora soffan. Så nära jag kunde komma, faktiskt. Han kollade konstigt på mej.
- Snälla, berätta. Jag fattar absolut ingenting! Bad jag. Han suckade och ignorerade mej. Jag började tycka att det var mysigt att sitta så. Och rätt som det var låg mitt huvud lutad mot hans axel. Jag kände hur han spändes i hela kroppen. Va han nervös?
Man hörde hur en dörr smälldes igen. Nu var vi ensamma hemma.
- Okej då, tvekade han. Jag lyfte på huvudet, samtidigt som han la sin arm ’runt om mej’ (inte riktigt så, men i alla fall runt om mej på soffan..). Jag vände mej åt hans håll, och han åt mitt.
Jag höjde ögonbrynen i väntan på att skulle börja.
- Min pappa, drog ifrån mej och min mamma när jag var liten. Inte bara liten, utan näst intill nyfödd. Min mamma blev desperat, drack, knullade nästan alla i våran lägenhet. Det, ledde till att hon började måla, och att vi flyttade hit, men det är en annan historia…
- Vad är det du vill ha sagt? Frågade jag.
- Eric är min pappa..., Sa han. Jag reste mej upp.
- I helvete heller?! Sa jag förtvivlat. Han reste sej också upp.
- Varför är det så himla dåligt då? Sa han irriterat. Jag tittade bort och rodnade smått.
Han fattade först inte, och jag fick göra en pinsam gest med mina händer. Hans ansiktsuttryck ändrades från irriterad, till högröd förbannad.
- Åh, fy fan! Sa han, och rusade mot dörren.
- Theo, snälla stanna, varför är det så hemskt? Theo! Sa jag när jag följde efter honom. Han stannade upp.
- Så hemskt? För helvete, Danielle, du har haft sex med min pappa!
- Men då visste jag ju inte att han var din pappa, förässten hade inte vi SEX!
- Nähä, vad hade ni då? Bara lite kul för att ni var uttråkade?!
Jag visste inte vad jag skulle säga. Herregud, det lät nästan som om vi var något par som bråkade. Okej, förut hade jag nästan den här uppfattningen om honom: ”Usch herregud, jag skulle aldrig kunna tänka mej att vara ihop med honom, inte ens om han var den sista människan på jorden. Okej, så illa är det inte, plus han är ju rätt så söt..”. Nu har jag denna: ”Okej, jag erkänner jag är kär. Men, vad fan, vem kan stoppa mej?” Båda stod stilla. Vi visste väll inte vad vi skulle säga. Han släppte sakta sina skor, och rätade på ryggen.
- Hur.. hur längesen var det?
- Ett år sen, ungefär.
- Vadå, håller du räkningen?
- Nej, men får man inte gissa eller? Alltså… snälla, klandra inte mej! Jag visste inte, plus att det är inte så att vi direkt är ihop!
Han reagerade smått när jag sa det.
- Att vem är ihop?
- V.. vi två.., tvekade jag. Ingen sa något igen. Våra huvuden började närma sej varandra. Snart var det våra läppar som närmade sej varandra. Några millimeter ifrån varandra, stannade vi. Jag kände hans ljuva andedräkt sakta sila ut från hans läppar, och nudda mina.
- Jag ska… nog gå tillbaka till skolan igen, sa han och backade. Jag nickade, och han tog på sej sina skor. Jag suckade och kolla bort en stund. Han suckade han med. Han öppnade dörren, och gick ut. När han skulle stänga satte jag foten emellan.
- Theo?
- Ja?
- Förlåt…, sa jag. Han nickade, och gick sedan.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

Vasbyskatie - 12 aug 07 - 11:35- Betyg: