Kärleken går aldrig att glömma - Del 4 |
Hon kvävde en suck och började jogga samma väg som hon först gått till busshållplatsen. Det tog lite kortare tid. Efter en liten stund var hon framme och mycket riktigt, där satt Linus på bänken, men benen upplagda framför sig. Elina gick fram.
”Får man plats?” Frågade hon. Han såg upp på henne och såg förvånad ut när han fick syn på henne.
”Hej…” Sade han och tog ner benen. Hon nickade som tack och satte sig bredvid honom.
”Förlåt.” Sade Elina tyst. Linus såg upp på henne.
”Varför då?” Frågade han.
”För att… jag…” stammade hon.
”Förlåt själv… Jag skämdes lite bara.” Sade han. ”Varför är du kvar här?”
”J… Jag… Jag ville…” Började hon. Hon visste inte vad hon skulle säga.
”Va?” Elina suckade.
”Jag hittar inte tillbaka.” Erkände hon och kände hur hon rodnade. Linus log.
”Det är inte så lätt när man är ny här.” Sade han.
”Jag är inte ’ny här’.” Påminde hon honom. Han ryckte på axlarna och log charmigt.
”Men det lättaste är att ta bussen.” Sade han sedan.
”Jag har inga pengar.” Sade hon och såg ner.
”Äh, jag bjuder.” Sade han och log igen. Elina vågade titta upp. Hon såg in i hans ögon och kände hur hon darrade. Hur kunde någon vara så söt? Skärp dig nu Elina! Säg något istället!
”Jag hatar inte dig.” Klämde hon ur sig tillsist. Linus såg frågande på henne.
”Va?” Sade han igen.
”Ja, du hade sagt att du trodde att jag hatade dig…” Linus bleknade.
”Har du snackat med min brorsa?” Elina nickade svagt.
”Jag gick hem till dig igen för att fråga om vägen, men du var inte hemma.”
”Vad sade han mer?”
”Inte så mycket mer än att du hade pratat om mig…” Sade hon. Linus drog handen genom håret.
”Typiskt. Jag ska slå ihjäl honom. Alltså… Det är inte som du tror.” Sade han.
”Jag tror ingenting.” Sade hon. Linus slog ner blicken. Bussen kom igen och de klev på. Linus betalade för både henne och sig själv.
”Tack.” Sade Elina och gick längst bak i bussen. Nästan varje plats i bussen var upptagen, så hon blev förvånad när hon såg två lediga platser bredvid varandra. Hon satte sig vid platsen närmast fönstret och Linus satte sig bredvid henne.
”Varsågod.” Sade han och log mot henne. De var tysta en stund.
”Förlåt för det som hände igår…” Sade Linus till sist. Elina visste inte vad hon skulle säga. Vad menade han? Menade han det som hände med Julia? Hur kunde han veta att hon hade blivit ledsen för det? Nej, hon hade inte blivit ledsen, men… Ge dig Elina, du blev faktiskt ledsen!
”J… Vad… Vad menar du?” Sade hon och hoppades att hon lät normal på rösten.
”Ja, men det där… med Julia… Ja, alltså, det låter konstigt, jag vet, men jag och Julia brukar liksom hålla på och… ja, du fattar.” Sade han. Elina förstod ingenting. Till sin förvåning började hon skratta.
”Ja, det låter faktiskt ganska konstigt.” Sade hon. Linus skrattade och såg upp på henne. Han log. Ännu en gång blev hon alldeles varm inuti och önskade inget mer än att få röra honom. Men hon satt kvar och rörde sig inte.
”Du ska av vid nästa…” Sade Linus. Elina såg på honom. Hon ville inte gå ifrån honom bara för att komma hem till Julia.
”Ja… jag…” Började hon, men avbröt sig. Hon visste inte vad hon skulle säga. Bussen stannade och Linus reste sig. Han harklade sig.
”Ja men, hej då.” Sade han och makade på sig så att hon kunde gå förbi. Hon reste sig motvilligt och gick förbi honom.
”Hej då.” Sade hon. Linus gav henne en tafatt kram. Generad och röd i ansiktet log hon tillbaka och klev sedan av bussen.
Linus vaknade av den ilskna signalen från mobilen som skrek att han skulle upp. Han förbannade den jäveln som uppfunnit tiden. Varför skulle de ha tider att passa? I alla fall på morgnarna. Arg och sömnig drog han på sig ett par jeans och en tröja. Han såg ut genom fönstret. Gårdagens väder var som bortblåst och utanför var det grått och regnigt. Linus suckade och letade fram ett par strumpor. Han gick ut i köket och såg sina två syskon sitta vid frukostbordet och de såg minst lika trötta ut som han. Han satte sig ner bredvid Nanna som såg halvdöd ut.
”Trött?” Frågade han. Nanna nickade och drack en klunk mjölk. Lukas rökte och läste tidningen. Linus tog en tallrik och hällde upp lite fil. Långsamt började han äta. De satt tysta ett tag alla tre och var och en gjorde sitt. Linus läste på baksidan av ett mjölkpaket. Det stod något fullkomligt ointressant om att kor behövde extra mycket omskötsel på vintern, som han knappast trodde på. Morsan kom in och nynnade på någon låt från sjuttiotalet. Linus reste sig upp så fort hon kom in i rummet. De hade fortfarande inte pratat med varandra sedan grälet, och han hade fortfarande inte förlåtit henne. Han lämnade rummet utan att ge henne en blick. Han gick in i badrummet och borstade tänderna. En halvtimme senare var han klar och lämnade huset. Han gick den korta biten till skolan och var framme fem minuter innan han skulle börja. Han skulle ha samma skåp som året innan, hade han fått veta innan skolavslutningen. Vid skåpen stod nästan alla i klassen och snackade med sina kompisar om sommaren som just hade vart. Benjamin var på plats vid sitt skåp som praktiskt nog var placerat alldeles bredvid Linus. Han gick fram och hälsade på Benjamin.
”Tjaa.” Sade Benjamin och gav Linus en dunk i ryggen.
”Tjena.” Sade Linus och öppnade det välbekanta skåpet. Han granskade det. Samma klotter stod kvar som året innan. (En del hade han skrivit dit själv)
”Och så var man tillbaka till verkligheten då.” Sade Benjamin och plockade med lite saker i sitt eget skåp. Linus nickade.
”Ja, det är väl så.” Sade han och lade in sina saker.
”Känns jävligt konstigt, men om några dagar är man väl van igen.” Sade Benjamin. Linus lyssnade inte längre på honom, för i andra änden av korridoren stod Elina och såg lite vilsen ut. Hon stod en bit bakom Julia och hennes kompisar. Linus bestämde sig för att hälsa på henne. De var ju i alla fall kompisar.
”Jag ska bara gå och hälsa på… Julia” Sade han och låste skåpet. Benjamin ryckte på axlarna och hälsade på några killar i parallell klassen. Linus gick fram mot Julia och hennes kompisar. Han kände sig skyldig att hälsa på Julia efter det som hänt i helgen.
”Heej!” Sade Julia och kramade honom. Bakom henne såg han hur Elina himlade med ögonen.
”Hej” Sade han.
”Hur är det?” Frågade Julia och började pladdra på om allt kul de hade gjort. Hon hängde på honom som hon aldrig hade gjort innan och Linus fick ingen chans att prata med Elina innan deras klassföreståndare kom och släppte in dem i klassrummet.
”Ja, Först vill jag hälsa er alla hjärtligt välkomna till det här läsåret i nian, ert allra sista år i skolan.” Sade deras klassföreståndare Ewa Karlsson. Hon fortsatte att prata på om skolans regler och klassresan de skulle göra på vårterminen och att det var ytterst viktigt att de kom igång med pengainsamlingen. Ingen orkade lyssna på henne förrän hon började prata om deras besökare den här veckan. Hon höll ut handen mot Elina som satt längst bak i klassrummet.
”Elina, är Julias kusin och hon ska vara med oss den här veckan.” Mummel hördes i klassrummet och blickar riktades mot henne och Linus kände sig lite skuldmedveten. Han förstod hur jobbigt hon måste tycka det var med allas blickar. Ewa fortsatte sin predikan och så snart hennes upprop var över berättade hon för klassen att de var klara för dagen. De skulle samlas klockan nio nästa dag för att utföra lite ”Lekar” under dagen. Hon hälsade alla välkomna till deras sista år ännu en gång och släppte sedan iväg dem. Linus hade tänkt gå och prata med Elina så fort de kommit ut ur klassrummet, men de andra klasserna hade just slutat de också och han blev genast dränkt i kamraternas hälsningar och babblande. Han såg hur Elina gav honom en snabb blick för att sedan lämna korridoren. Inbillade han sig eller såg hon sårad ut? Han intalade sig själv att han inbillat sig.
”Vi drar till Centrum! Alla ska dit!” Sade någon och innan han visste ordet av var han medsläpad till centrumet.
Hela dagen hade vart hemsk. Allas blickar och viskningar i klassrummet, blickarna i korridoren… Allt var hemskt, men inte lika hemskt som att Linus hade ignorerat henne totalt. Han hade gått och pratat med Julia mitt framför ögonen på henne och struntat i att prata med henne. Inte ens efter uppropet hade han gått fram till henne. Elina stod på Julias balkong och såg ut över den trista gården. På det skitiga bordet låg Monas cigarett paket och bredvid en illrosa tändare. Elina tvekade ett ögonblick men slet sedan upp paketet och tände cigaretten. Hon satte den i munnen och sög prövande in. Det smakade lika äckligt som första gången, men hon tvingade sig själv att inte kräkas. Hon fick en kväljning men ignorerade det. Något måste hon ju klara av här i livet. Det var ju bara en cigarett. Hon skulle röka hela, inte bara några bloss. Det skulle hon klara. Hon andades ut röken. Det stank, men hon tvingade sig själv att ta ett till bloss på cigaretten. Det smakade ännu värre andra gången och hon var tvungen att rusa till toaletten, bara för säkerhetsskull. Hon satte sig på toalettsitsen och tog djupa andetag. Sakta tog hon ett litet bloss till. Det gick bättre. Hon blev lite yr, men inte lika illamående. Ett till, sakta men säkert gick det. Hon tog två bloss till och andades sakta ut igen. Plötsligt hörde hon steg i lägenheten och hon låste upp toa dörren och gick ut. Julia stod mitt emot henne och såg förvånat på henne.
”Är du här?” Frågade hon. Elina nickade.
”Ja.” Sade hon och ryckte på axlarna.
”Röker du?” Frågade Elina och såg på henne med ett höjt ögonbryn. Elina nickade igen och slängde ut det sista på cigaretten genom fönstret.
”Mm, jag kände att jag var sugen.” Sade hon och försökte låta nonchalant. Julia ryckte på axlarna.
”Jag ska ner till Centrum. Följer du med? Alla ska dit.” Sade hon och gick in på sitt rum. Elina följde efter. Hon visste inte riktigt vad hon skulle göra, men bestämde sig för att följa med. Det kunde inte vara värre än att sitta ensam i Julias familjs hemska lägenhet.
”Visst.” Sade hon. Julia drog av sig tröjan och bh: n. Hon grävde i sängen och garderoben för att hitta en tröja.
”Du kan få låna en av mig. Jag har flera rena.” Sade Elina i ett försök att vara vänlig. Julia såg skeptiskt på henne.
”Du skojar?” Sade hon. Elina skakade på huvudet.
”Nej, här.” Sade hon och sköt fram sin resväska. Julia såg på henne en gång till och började sedan rota i väskan. Hon hittade en vit skjorta som såg ut att vara alldeles för liten för Julia, men Elina avstod från att påpeka det. Julia granskade skjortan och drog sedan på sig en svart bh. Hon knäppte skjortan ovanpå och granskade sig i spegeln. Hon vek prövande upp skjortan och såg sedan ut genom fönstret. Det hade klarnat upp ordentligt sedan på morgonen, det blåste men det solen tittade fram och det var tydligen det enda Julia tänkte på.
”Får jag ha den här?” Sade Julia och pekade på skjortan. Elina nickade tveksamt. Hon hade fått den i present av sin mamma. Den var från Paris och hon ville helst inte låna ut den, men hon ville inte heller säga nej när hon sagt att Julia fick låna något av henne. Julia log och knäppte upp skjortan helt. Hon knöt den så att hela hennes bruna mage syntes och hennes lilla diamant i naveln blänkte till. Hon vek upp skjortärmarna snyggt och helt plötsligt hade skjortan gått från präktigt fin plagg till en supersexig sommartopp. Elina tänkte också byta kläder men ångrade sig sedan, hon orkade inte klä upp sig. Hon lät håret hänga utslaget över hennes axlar och drog på sig ett par flip flops. Julia däremot, körde på ett par högklackade, röda skor. Tillsammans gick de ner till Centrum där det mycket riktigt hängde många som Elina hade sett i skolan under förmiddagen. Alla var i Julias ålder och Elina kände sig ganska liten. Hon ställde sig en bit ifrån Julia och hennes kompisar som genast började snacka om vad som hänt under dagen. Elina stod tyst och lyssnade på deras samtal. Plötsligt kände hon en hand på sin axel.
”Hej, jag trodde väl att du var här.” Sade Linus röst. Elina vände sig om och mycket riktigt, stod Linus och log mot henne.
”Och här är jag.” Sade hon lite nervöst.
”Jag har försökt prata med dig hela dagen.” Sade han och försökte fånga hennes blick. Elina blev varmare i kroppen när han sade det. Då hade han inte ignorerat henne helt i alla fall.
”Okej, så… trevligt.” Sade hon. Han log.
”Ja.”
”Vad ville du prata med mig om då?” Frågade hon honom. Linus kliade sig i nacken.
”Nja, jag ville mest säga hej, tror jag.” Sade han. Elina log. Han var så söt.
”Hej.” Sade hon ironiskt. Han skrattade.
”Du är rolig.” Sade han och skrattade igen.
”Ja, jag är väl det.” Sade Elina och log mot honom.
”Såå… Har du kul när du står här och lyssnar på alla andra?” Sade han. Elina skakade på huvudet.
”Nej, inte särskilt.” Sade hon. Han låtsades bli besviken.
”Inte ens när du pratar med mig?” Elina skrattade.
”Jo, jag måste erkänna att du lättar upp spänningen en aning.” Skojade hon. Linus log mot henne.
”Vad står ni här och diskuterar om då?” Sade Julia som kom och hängde sig på Linus axel. Elina kvävde en suck. Såklart, skulle Julia komma.
”Nej, vi pratar bara om hur trevligt vi har.” Sade Linus och flinade mot Elina. Hon log tillbaka. Julia låtsades som ingenting.
”Kom nu, vi vill göra något så vi har bestämt att vi går hem till dig Linus. Din morsa är ju ändå aldrig hemma.” Sade Julia och tog Linus hand. Hon ledde iväg honom men stannade efter några meter.
”Elina, du får ju såklart komma med, om du vill alltså, men jag tvivlar på att du skulle tycka det var kul.” Sade hon och gick igen. Elina såg efter henne. Hon skulle allt få se, vem som skulle tycka det var kul.
Linus låste upp dörren och gick in.
”Hallå?” Ropade han men ingen svarade. Han antog att ingen var hemma och lät alla komma in. De var några stycken. Julia och hennes kompisar och han själv med sina kompisar, och Elina. De gick in i vardagsrummet och satte sig i soffan. Elina satte sig i ena hörnet av soffan. Julia såg sig om i rummet och fick genast syn på barskåpet.
”Åh, ni har ju fan sprit, Linus!” Sade hon. Linus suckade.
”Det är det enda du tänker på.” Sade han till henne. Hon vände sig om och såg på honom.
”Nej, inte det enda. Jag tänker på dig också.” Sade hon och vred om nyckeln som satt i skåpet. Hon valde noga ut en flaska som hon tyckte såg bra ut.
”Okej, folk, nu är det botten upp. Jag ställer ’ja eller nej frågor’, och svarar man ja så dricker man. Okej?” Sade hon och efter lite övertalning så var alla med på det.
”Men vi har ju fan inga glas!” Sade Benjamin.
”Äh, vi skickar runt flaskan så får man halsa.” Sade Julia och tog flaskan. ”Jag börjar ställa frågor.”
”Fine.” Sade Linus och ryckte på axlarna. Julia var tyst ett tag och såg på alla i gruppen.
”Har du någonsin legat med någon?” Sade Julia och drack en klunk av flaskan. Hon gav den till Linus som ryckte på axlarna och gav den vidare. Elina var sist och hon tvekade en stund innan hon tog en rejäl klunk. Linus såg förvånat på henne. Han trodde inte hon var någon stordrickare.
”Din tur Linus.” Sade Julia och gav flaskan, som nu kommit tillbaka till henne, till Linus. Han såg sig omkring.
”Har du… kysst någon av ditt eget kön?” Sade han till sist. Alla skrattade. Han visste att det var en konstig fråga, men han började alltid med att ställa den. Som en öppningsfråga. Han skickade flaskan vidare utan att dricka något. Alla skickade flaskan vidare, utom Sanna. Hon skrattade så fort hon fick flaskan.
”Okej, allihopa, jag var jäävligt full och skulle hämnas på mitt ex som hade dumpat mig kvällen innan. Jag kommer faktiskt inte ihåg något annat från den kvällen!” Sade hon och tog en klunk. De skrattade allihopa igen. De turades om att ställa frågor och snart var de alla lite berusade. Men Julia hade svarat ’ja’ på nästan alla frågor så hon var ganska full. Tillsist var det bara Elina kvar som inte hade ställt någon fråga. När hon fick flaskan för att ställa en fråga såg hon länge på Julia och öppnade sedan munnen.
”Har ni någonsin vart, eller är, kära på riktigt?” Sade hon och såg på alla i tur och ordning. Linus mötte hennes blick och kände hur det skälvde till i hela hans kropp. Hon gav flaskan till Julia som satt bredvid henne.
”Vad fan är det för fråga?” Sade Julia och skrattade.
”Kom igen svara nu!” Sade Linus. Julia såg förvånat på honom men ryckte sedan på axlarna och skickade flaskan vidare till Linus. Han tvekade men såg på Elina, igen och tog en stor klunk.
”Ooh, vem är det då?” Sade någon av de andra.
”Inga följdfrågor!” Sade Linus och skrattade. Han skickade vidare den nästan tomma flaskan och till hans förvåning var det nästan ingen som drack ur flaskan. Han såg på Elina när hon fick flaskan men hon bara drack och skickade den vidare. Hon blundade och såg inte på någon. Plötsligt hörde de ytterdörren öppnas och Linus reste sig genast upp.
”Göm flaskan för i helvete!” Viskade han till de andra som lade den under en kudde. Julia bara fnissade.
”Hallå?” Hördes morsans röst ute från hallen.
”Tja.” Sade Linus kyligt och gick ut i hallen.
”Hej du. Är du redan hemma?” Undrade morsan. Linus ignorerade frågan.
”Vi är några stycken här, men vi skulle just dra.” Sade Linus.
”Okej, men akta er, det ser ut att bli regn.” Sade morsan och gick in med två matkassar i köket. Linus svarade inte utan tecknade åt de andra att gå ut. Det tog inte lång tid innan alla var ute.
”Vad ska vi göra nu då?” Frågade någon av tjejerna och såg upp på himlen som var alldeles grå.
”Kan vi inte dra hem till någon annan?” Sade Benjamin och huttrade till. Han hade precis som alla andra klätt sig tunt och hade bara t-shirt på sig. Efter att alla skyllt på äldre syskon eller föräldrar hemma, började folk gå hemåt.
”Men vi drar till stranden då.” Sade Linus.
”Stranden?” Sade Sanna som kämpade för att hålla uppe Julia.
”Ja, vi kan ju inte ta hem henne sådär heller! Hon får nyktra till på stranden.” Sade Benjamin som om det avgjorde saken. De flesta såg på varandra och några fler gick hem. Till sist var det bara Linus, Benjamin, Sanna, Julia och Elina kvar.
”Okej. Stranden blir det.” Sade Sanna och ryckte på axlarna.
// Tack för kommentarer! :) förlåt om jag inte skickade ngt mejl till er som bad om det, men min dator krånglar och jag kan inte skicka mejl. Lovar att försöka. Kramar <3 // Chulia
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sandruskapuska - 30 nov 08 - 19:30- Betyg:  | | nicenicenice<3 | | sandruskapuska - 14 jun 08 - 20:41- Betyg: | | Skitbra <3<33< | | Horse_Power - 23 sep 07 - 11:46- Betyg: | | Så JÄTTESUPERDUPER BRAAAAAAAAAAAAAAA!! I lööve it!! <3<3<3<3 | | jak_e_best - 25 aug 07 - 13:24 | | jätte bra:) | | jenny_t94 - 13 aug 07 - 20:15- Betyg: | | skitbraaa | | niinnii - 12 aug 07 - 20:21 | | så jävla bra i love it <33 | | prickigthallon - 5 aug 07 - 23:07- Betyg: | | Sjukt bra! :D:D:D | | ammi_ - 5 aug 07 - 18:41- Betyg: | | du skriver så bra och novellen är såå bra! love it fortsättning!!! | | fanny_94 - 5 aug 07 - 17:55- Betyg: | | jättebra, vill ha fortsättning nu! mejla mig:) | | _m4ng0_ - 4 aug 07 - 13:57- Betyg: | | jättebra :) fortsättning? | | Emma_Mattias - 4 aug 07 - 13:14- Betyg: | | OMG va bra fooortsääätt ! :D <3 | | SilverAndCold - 3 aug 07 - 13:59- Betyg: | Har precis läst alla delar - den är ju jättebra! =)
Ser fram emot nästa del!
Hade bäst! <3
/M.K | | ashortstory - 3 aug 07 - 13:41- Betyg: | åh, vad bra. just love it :)
mer mer mer! är helt fast :D <3 | | thecryingeye - 3 aug 07 - 13:23- Betyg: | | Jätte bra! =). Jag e beroende av novellen Du srkiver jätte bra! |
|
|
|
