På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Tre ord kan betyda så mycket -10-

Pavlina suckade och gick ut från sitt rum.
Hon knackade på Niclas dörr, och gick in.
Niclas satt framför datan. Tyst stängde hon dörren efter sej.
- Vad är det? Frågade han.
Pavlina satte sej på hans säng, som faktiskt var bäddad.
- Väntar du besök? Frågade hon, tänkte att det var bäst att börja småprata innan hon tog upp ”det.”
Han kollade frågande på henne.
- Pav, vad är det?
Hon suckade.
- Niclas, du kan inte, får inte, ha den där festen!
Han höjde ena ögonbrynet.
- Och vem säger det?
- Jag! Fattar du hur arga mamma o pappa kommer bli om dom får reda på det – vilket dom säkert får!
- Pav, jag kommer ha läget helt under kontroll! Dom kommer aldrig någonsin få reda på något!
Pavlina gav honom ett argt ögonkast och reste sej upp. Hon var på väg mot dörren då hon hörde Niclas säga:
- Pavlina, jag…
Mer hörde hon inte, hon var redan inne på sitt rum.
Snabbt låste hon dörren.
- Pavlina öppna dörren! Hörde hon Niclas ropa. Pavlina! Öppna då!
- Vad har du gjort? Hörde hon sin mamma fråga.
- Ehum… Började Niclas.
- Lämna henne ifred, sa deras mamma, och det blev tyst utanför dörren.
Hon gick fram till telefonen och slog David´s telefonnummer.
- Eriksson? Hörde hon en kvinnoröst i andra änden.
- Hej, det är Pavlina, är David där?
- Ja då, vänta ett tag.
- David? Sa han en halv minut senare.
- Hej, det är Pavlina.
- Ååh…
- Lägg inte på David! Jag vill bara…
Han avbröt henne.
- Förklara eller? Det tyckte jag att du gjorde det ganska tydligt på skolgården idag! Sa han argt och lade på.
Då fanns det väl inget annat att göra än att gå hem till honom. Sakta gick hon nerför trappen för att dra på sej skorna.

-

David höll fortfarande telefonen i handen. Varför visste han inte – han kanske hoppades på att Pavlina skulle ringa upp igen, men det gjorde hon inte.
Han satt där i sängen med telefonen i handen i tio minuter. Det ringde på dörren. Någon minut senare knackade det på hans dörr.
- Aaa? Sa han.
Dörren öppnades, och Pavlina stod där.
- Hej, sa hon tyst.
Han nickade till hälsning.
Hon stängde dörren och satte sej på sängen bredvid honom.
- David, jag skulle inte… Göra slut.
Hade han hört rätt? Hade hon inte gjort slut?
Han visste inte vad han skulle säga, så han bara satt där i sängen och stirrade ner i golvet.
- Ehum… Nähä, var det enda han fick fram.
Hon kollade på honom, och han fortsatte:
- Pavlina, förlåt… Det var inte meningen att jag skulle… Jag… Jag trodde verkligen att du skulle göra slut…
Hon log mot honom, böjde sej fram och gav honom en lätt puss på munnen.
- Varför skulle jag?
Han ryckte på axlarna, och kysste henne igen.
Han särade på läpparna, så som han gjort igår kväll. Hon gjorde likadant. Utan att kunna hindra det slank hans tunga in i hennes mun. Dom satt där i fem minuter, innan dom lade sej ner. Hon underst, han över. David´s hand gled långsamt uppåt, mot Pavlinas bröst. Efter ett tag slank den in under tröjan.
Han skulle precis dra av henne tröjan då dörren öppnades och David´s mamma kom in.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

BlackDream - 7 nov 08 - 16:53

Oops ^^ Bra =)

sandruskapuska - 25 okt 08 - 05:09- Betyg: