Del 6: [Amanda] - |
Jag slog upp ögonen. Sakta mindes jag vad som hade hänt. Fan.. hur kunde han?
Jag stängde ögonen snabbt igen, men gjorde ingen ansats att resa på mej, eller kolla runt omkring mej, förräns jag hörde en mjuk kvinnoröst.
- Amanda Hamilton? Jag öppnade ögonen, och tittade på en ganska kort sköterska. Sakta nickade jag. Du har besök..
Jag tittade spänt mot dörren. Mistres Cecilia och Johanna kom in. Jag gömde mej en bit under täcket.
- Vad har du gjort nudå, Amanda? Sa Mistres Cecilia anklagande. Sköterskan som stod bredvid mej, såg frågande ut. Som om hon inte visste att jag var en såndär som alla människor kallar slav. Det är ju löjligt..
Jag skakade på huvudet. Mistress Cecilia gick ut ur rummet, med sköterskan tätt bakom sej. Johanna satte sej vid mina fötter.
Hon tittade svagt anklagande på mej.
- Vad hände? Sa hon tillslut. Jag tvekade.
- Han... han..
- Vad gjorde han? Sa Johanna. Hon visste tydligen vem jag pratade om. Jag suckade och berättade.
Men denna gången lämmnade jag inte ute delen om att jag verkligen gillar honom.
När jag var klar såg hon her förstörd ut. Jag kröp längre ner under täcket, i sjukhusets säng. Hon bara nickade, och gick ut.
Spänd väntade jag på vad sköterskan hade att säga. Hon satte sej på samma ställe som Johanna. Hon såg bekymrad ut.
- Vi.. gjorde ett graviditets test på dej förut när vi röntkade om du hade några revben brutna eftesom vi såg.., hon tystnade. Jag vågade inte göra nånting.
Jag hostade till och hon tittade på mej.
Jag svalde.
- Jo.. Du är gravid. Du har varit det, i några dagar nu.
- Va? Sa jag som om jag var hjärndöd.
- Du är gravid, upprepade hon. Jag kände mej hjärndöd. Mina tankar frös till is, allt jag hade i huvudet var orden 'Du är gravid'. Plötsligt knackade det till på dörren. Sköterskan reste sej sakta upp, och log svagt mot mej.
Hon pratade med någon som såg ut att vara ungefär lika lång som henne. En kille. Jag svalde hårt.
Dörren öppnades, och mitt hjärta hoppade över minst fem slag. David gick sakta fram mot min säng. Hans hår var ostyrigt, och han hade tydligen glömt av att tvätta bort kajalen runt ögonen, för han såg verkligen ut att vara emo/punkare just nu.
Han stannade någon meter bort från min säng, och tittade ner i golvet. Tårarna brände bakom ögonen när minnena kom upp igen. Ingen av oss sa något. Det kan bero på att sköterskan var kvar i rummet, och höll på att fixa med några saker.
Efter en stund lämmnade hon oss ensamma. Jag vände mej om i sängen, och kollade bort från honom. Man hörde hur han öppnade munne, och tänkte säga något, men antagligen stängde den igen. Jag suckade högljutt.
- Sköterskan sa att jag var gravid.., Sa jag så högt jag kunde. Nu hörde man istället hur han höll andan. Jag rynkade pannan när man istället då (förlåt, det börjar bli tjatigt, jag vet..) hörde höga snyftningar. Jag vände mej om.
Han satt ner på ena knät, med ansiktet vänt mot golvet, och grät. Skuldkänslorna grep tag i mej igen. Jag kände inget som helst hat mot honom för att ha våldtagit mej just nu.
Eller mer. Dom var som bortblåsta. Jag kröp upp från täcket, och ställde mej upp på golvet. En isande känsla for genom huvud och rygg, och jag var nära att ramla tillbaka ner igen.
Jag gick sakta fram till honom, och satte mej på knä intill honom. Sakta la jag armarna runt han, och kramade honom hårt.
Han försökte säga något mellan alla snyftningar, men det blev inget jag förstod.
Jag hyshade honom, men han slutade inte.
- F-förlåt..., viskade han lite lätt hysteriskt. Jag släppte honom.
Han reste sej upp och backade lite.
Men i nästa sekund, kom spy kravlandes upp för min hals. Jag spydde hysteriskt på golvet, och han backade ännu mer.
Jag frustade, hostade och spydde. Sköterskan kom insurandes, följd av städerskan.
- Jag.. jag ska hålla mej borta från dej, Amanda, jag lovar! Sköterskan puttade på min rygg, och gav mej lite papper. David störtade ut, och jag kollade efter honom.
Jag suckade, när ännu en kvälvning kom.
Lite senare låg jag återligen i sängen. Jag kände mej svagt illamående, och hade ingen ork kvar i kroppen.
Men jag kunde inte sluta tänka på David. Jag ville vara ihop med honom. Men jag vet inte om det är bäst att vi håller oss från varandra?
Jag vill så gärna ha svar. Det vore så enkelt som någon kunde svara åt mej. Ge mej ett tecken.
-*-
Nå va tycks? Lite kort kanske, men endå..
.. Ska hon välja att vara ihop med David, eller ska dom hålla sej borta från varandra?
Ni bestämmer denna gång. ;)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | TokioHotelFreak - 23 jul 07 - 21:24- Betyg:  | NÄÄ! JAG KAN INTE BESTÄMMa!!
Valet är ditt..
Det är din novell.. med dina ord.. dina tankar!
Och det blir bäst om du skriver..
för jag älskar dina noveller.. (en gång till) | | SilverAndCold - 22 jul 07 - 16:39 | Vill läsa mer nu på en gång! x') Den är verkligen DÖBRA. ^_______^
Angående "frågan..." Vet inte! XP | | Neon - 19 jul 07 - 14:13- Betyg: | | Men David. Vad tråkigt annars. :P DAVID! | | Nellie_med_Q - 18 jul 07 - 20:07- Betyg: | (Precis som du sa till min berättelse, David ;D)
DAVID ! *klapp klapp klapp* DAVID ! *klapp klapp klapp* <3 |
|
|
|
