Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Falska leenden, långärmat & Simon. Del 17

Filmen slutade så småningom,
stämningen mellan Mia och Simon var fortfarande stel.
- Jag ska nog gå hem nu, sa Mia likgiltligt.
Simon suckade lite, men nickade.
- Ska jag.. följa dig en bit eller något? undrade han.
Mia ryckte lite på axlarna, hon visste inte om hon ville gå själv eller om hon ville ha Simon med sig.
- Jag följer dig en bit då, bestämde Simon.
Mia nickade bara.
De gick ut i hallen och tog på sig skor och jacka.
Under tystnad steg de ut i den friska kvällsluften.
- Förlåt mig Simon, sa Mia när de hade gått en bit.
- Förlåt för vad? undrade Simon förvirrat.
- Nu har jag fått dig att må dåligt också, sa Mia säkert.
- Va? Nejnejnej, sa Simon och skakade på huvudet. Klart att du inte fått mig att må dåligt, jag är bara .. orolig för dig.
- Jag ser att du ljuger, sa Mia och suckade. Fan.. det var aldrig meningen att du skulle få se den jävla armen!
- Så du hade ändå aldrig tänkt berätta? sa Simon och stannade upp, Mia stannade också.
Mia såg in i hans ögon, hon suckade, ryckte på axlarna.
- Jag vill bara inte såra dig.., sa hon tyst.
Simon såg besviket på henne.
- Jag vill inte att du har några hemligheter för mig, sa han. Än mindre vill jag att du ljuger.
- Okej, sa Mia med blicken fäst i marken.
- Då vill jag att du berättar varför du har .. skadat dig själv, sa Simon bestämt.
De gick och satte sig på en bänk en liten bit därifrån.
Mia började smått berätta, om hur hennes pappa alltid drack, om hur hennes mamma var otrogen och om hur dåligt hon bara mådde av allting.
Simon såg på henne när hon berättat klart. Hon förväntade sig en puss eller en kram eller i alla fall något sorts medlidande.
- Jag trodde du var starkare än så, sa Simon kallt.
Mia stelnade till, vad var det han sa? Och dessutom i det där tonläget.
Simon reste sig upp, Mia satt kvar som fastklistrad på bänken. Simon böjde sig ner och gav henne en puss på kinden.
- Vi ses, sa han bara sen började han gå åt sitt håll därifrån.

Mia satt kvar en stund, tankarna skrek inne i hennes huvud,
vad hade hänt med Simon?!
Varför hade han blivit sådär kall?!
Varför i hela världen hade hon ens berättat allt det där för honom?!!

Hon blev arg på sig själv, reste sig upp och gick med arga steg därifrån.
Hon tryckte naglarna långt in i händerna och bet ihop hårt.
- Fan! skrek hon där hon gick. Fan! Fan! Fan!!

Plötsligt grabbade en hand tag i henne bakifrån och drog ner henne i diket bredvid vägen,
hon föll ner i gräset, hon skrek till, en hand sattes för hennes mun.
- Nu ska du få din jävla hora, viskade någon i hennes öra.
Hon kände igen rösten, det var Micke.
Han, Lina och två andra killar, som Mia inte kände igen, omringade henne där hon låg på marken.
En utav de två killarna började dra ner hennes byxor och trosor, hon sparkade och slog och gjorde allt för att komma loss,
men Micke höll henne i ett järngrepp. Hon bet honom i handen och vred sig, men ingenting hjälpte, hon var fast.
Hon kände hur den ena killen hade fått av henne både byxorna och trosorna. Plötsligt kändes ett hårt slag mot hennes huvud och allt svartnade för henne.
De tog hennes oskuld, alla tre våldtog henne gång på gång,
sedan lämnade de henne där ensam i diket.

Hon låg kvar och grät, trots att hon hade varit medvetslös en stor del av akten så hade hon vaknat till då och då,
hon kände sig så hjälplös, så vilsen, så in i helvetes förstörd. Äcklig.

Sakta reste hon sig upp, drog på sig trosorna och byxorna, som i och för sig var söndriga,
sedan släpade hon sig fram den sista biten till sitt hus, det gjorde förbannat ont att ta stegen,
hon gick in i huset, ingen varken hörde eller såg henne,
hon gick in på sitt rum, stängde dörren, där sjönk hon ihop på golvet.
En fråga tog över alla hennes tankar för tillfället.
Varför?
Hon kunde inte finna sig något svar på frågan.


Fortsättning följer.
Kommentera gärna.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Mizz_andersson - 28 okt 08 - 12:27
=( Ledsam... Men mycket bra skrivet. Mer! =)
Love_Max - 29 jul 07 - 16:11- Betyg:
jätte braa :}
SilverAndCold - 24 jul 07 - 21:48- Betyg:
Jättebra! (=
Håller med Tantor; försök skriva lite oftare! =D
_m4ng0_ - 20 jul 07 - 10:59- Betyg:
åh herregud, meeer!!
maddwe - 19 jul 07 - 12:57- Betyg:
mega bra :) skriv till mig när fortsättnmingen kommer =)
Neon - 16 jul 07 - 20:49- Betyg:
meeerrr :D
kruusen - 16 jul 07 - 20:17
jävligt bra, fortsätt :)
Sorgsen_varelse_ - 13 jul 07 - 12:38- Betyg:
braaa .meer!
empalove - 13 jul 07 - 10:50- Betyg:
skit bra! MERA!:)
Emely_ - 13 jul 07 - 10:49- Betyg:
verkligen bra men så hemsk..
Tantor - 13 jul 07 - 10:46- Betyg:
Mer du måste skriva mer och det är nu + att du få skriva oftare!

Skriven av
Freaket_93
13 jul 07 - 07:41
(Har blivit läst 180 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord