Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Dikter om sorg

såren som aldrig blev sedda

En kyrka full av gråt,
tårögda ögon, tårar på kind
Jag viskar tyst förlåt
men för er är jag stum och blind.

Jag ligger tyst i en grav
och lyssnar på prästens tal.
Visst smet jag från alla krav
men hade jag något val?

Svartklädda syskon, vänner
mamma och pappa så rädda.
De gråter för att jag bekänner
såren som aldrig blev sedda.

En gravsten med ros efter ros,
mitt namn graverat i sten.
Varför tog jag en överdos?
Varför var jag så klen?

När rosorna dör är jag borta
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
nowone
11 jul 07 - 08:25
(Har blivit läst 243 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord