Del 1: [Amanda] - |
Jag satt på en bänk, med den gamla palestinasjalen jag hittade i en gammal butik. En butik från 2007-talet. Det låter sjukt, eller hur?
Att det har blivit såhär. Samhället har fördrivit oss som vågar sticka ut och vara annorlunda. Nu har dom bildat gäng. Och ett gäng har bestämt sej för att ha mej som leksak. Mobb objekt. Allt. Jag hatar nutiden.
Jag önska någon, bara en smart person, kunde bygga en tidsmaskin. Jag vill bakåt i tiden, då folk fortfarande respekterade punk/emo/fashioncore/hardcore, allt. Det fanns hopp för oss. Oss? Vem pratar jag om? Jo, alla som är tvungana att bli behandlade som slavar, eller stå ut med våld dagen lång för att få nånstans att bo.
Få mat. Överleva. Jag hörde skratt en bit bort. Jag lyfte lite på den svarta luvan jag hade över ansiktet för att kolla vem det var. Helvete!
Alla muskler spändes inom mej. Dom var här igen. Dom skulle behandla mej respektlöst, slå mej, allt.
Jag önskade att dom ville vända om, försvinna. Men endå var det nånting med detta gänget. Ledaren. David - heter han. Men alla kallar honom för Shark. Jag fnös. Men endå är det något speciellt. Jo, jag kan inte neka att jag faktiskt.. gillar honom. Det är så jävla skamset. Plötsligt grep en hand tag i min haka, och min luva drogs våldsamt av.
Davig stod öga mot öga med mej, och med sitt gäng samlat runt oss.
Dom skrattade. Hånade mej. Det är inte så att samhället har blivit en bunt fjortisar - det är bara så att man ska se normal ut.
David småflinade åt mej, när han såg rädslan och nervösiteten i mina ögon. Den svarta kajalen runt hans ögon fick det att sticka i mej. Han var ju så söt. Åh. Just det. Alla ledare i ett gäng ska ha svart kajal runt ögonen. För att visa att det är han/hon som bestämmer. Ännu mer sjukt, erkänn?
Ett råd: Bråka aldrig med ett gäng. Käfta inte ens emot. Nä, varför ska jag ge råd, som försvarar mej så mycket jag kan.
- Hallå? Pandan, är du där eller? Skrattade David. Jag ryckte bort min haka från hans hand, och tittade åt min sida.
Han sträckte på ryggen, och började cirkulera runt bänken.
- Jag heter Amanda, sa jag bestämt. Han skrattade. Jag himlade med ögonen. Strax därpå fick jag ett slag. Hans kompisar vek sej av skratt. Jag halvlåg på bänken, med ena handen för näsan, som hade börjat rinna ordentligt.
- Duw kommewr alltiwd bliw miwn lillaw Panda! Skrattade han och satte ett ben över min kropp. Tydligen för att visa att jag skulle stanna.
Jag fnös återligen, och fick ett till slag. En pöl av blod hade bildats på bänken. Jag suckade högljutt. Han grimaserade ilsket, sedan ställde han sej upp, och strax efter drog en av hans gängmedlemmar upp mej på fötter. Palestinasjalen hängde halvt ut från min ficka. David - eller 'Shark' - såg den genast. Han smålog.
- Men vad har vi här? Sa han, och ryckte upp den.
- Ge tillbaks den, ditt kräk! Utbrast jag och försökte komma loss. Men hans kompis höll med en hand runt min mage, och den andra uppe vid min nacke. Alla hånskrattade åt mej.
- Den skulle ge mycket pengar! Skrattade han och tog den ifrån mej.
Jag började sparka bakåt. Några andra av hans - låt oss kalla dem kompisar - kom fram och tog tag i mina ben. Killen som höll mej runt magen släppte handen som satt som en spärr i min nacke. Istället la han den på på min rumpa, medans David vände ryggen åt oss, för att veckla ut Palestinasjalen.
- Sluta! Skrek jag ursinnigt. Men han slutade inte. Istället förde han handen neråt. Jag skrek och försökte sparka eller slå, men dom skrattade bara. Det kändes obehagligt och äckligt. Tillslut fick jag in ett slag i huvudet på han som höll mej runt magen. Han vrålade av smärta och höll för sitt öga. Jag svalde.
Jag backade några steg. David stirrade roat på oss. Han jag hade fått in ett slag på återhämtade sej snabbt, och gick med tunga steg mot mej. Jag vände om och började springa.
- Ditt .. Argh! Din jävla äckel hora! Ropade han efter mej.
Men jag fortsatte springa. Jag satte kurs mot stan. Husen var smutsiga och äckliga, och man tappade lätt bort sej. Men jag visste vart jag var påväg. Tillslut kom jag fram till ett gult ruckel, med nummer 27.
Jag hann inte knacka så mycket förrän en söt japansk flicka öppnade. Hon kramade mej.
Man hörde hur hennes 'föräldrar' bråkade. Hon tittade på mej en stund, sen gick hon sakta ut. Vi satte kurs mot parken. Den delen av parken där inte Davids gäng höll till, som tur var. Men eftersom Johanna - den söta japanska flickan - tillhörde en familj, fick dem inte lov att misshandla henne. Eftersom jag - Amanda - var en slav, fick dom göra vad dom ville, förutom att ta hem mej till deras hus.
Jag suckade. Johanna lade snabbt märket till mim blödande näsa.
- Amanda..
- Det är okej, suckade jag irriterat. Hon klappade mej sakta på kinden.
- Jag kan inte vara med dej så länge idag. Vi ska till Mister idag.
Jag funderade. Mister var hennes köpare. Alltså. Han köpte handverk Johanna hade gjort.
- Får jag inte följa med? Jag orkar inte med Shark och hans gäng.., Viskade jag sakta. Hon stannade upp och tittade på mej. Det dröjde några sekunder, sedan gav hon mej en lång puss.
Jag log mot henne.
- Det går inte. Duvet hon Kristina och Herrn är. Dom 'hatar' ju dej.
Fan. Just det. Ända sedan dom fick reda på att jag inte tillhörde någon familj har dom förbjudit mej att träffa Johanna. Men inget kan hålla mej borta från henne. Bara döden kan.
Jag tittade besviket ner i marken. Jag kom och tänka på Mistress Cecilia. Min slavdrivare. Som tur var, är jag hennes ända slav. Då slipper andra barn att lida. Jag och Johanna satte oss i gräset. Hennes kjol gjorde sej stor där hon satt. Jag skrattade lågt.
- Alltså. Det är nästan som på 1600-talet, eller när det nu var. Vi som är annorlunda får ingen respekt.
- Du har så rätt, Amanda, suckade Johanna och satte sej en bit närmare.
Vi började titta på stjärnorna.
- Kolla, fredstecknet! Sa jag, och gjorde ett tecken. Johanna skrattade åt mej.
Vi fortsatte hålla på så, tills någon avbröt oss. En man var påväg i rasande fart åt vårat håll. Snart kunde vi urskilja vem det var.
Johannas pappa.
- Vad fan har jag sakt om att träffa denna horan?! Vrålade han. Johanna reste sej upp och gick en bit ifrån mej. Jag satt kvar, men drog sakta luvan över huvudet. Johannas pappa gick fram till mej och drämde till mej i ansiktet.
- Sluta! Jag får vara med vem jag vill, din idiot! Skrek Johanna och drog i sin pappas arm. Han knuffade iväg henne. Jag halvlåg - andra gången denna dagen - på gräset. Han stegade ännu en gång fram till mej, men denna gången tog han upp mej, och började gå mot den andra delen av parken. Där Shark - David - fanns.
Jag sparkade med benen och försökte komma loss. Han andades snabbt. Snart var han framme.
Johanna hade slutat följa efter, och satt sej ner på knä. Jag tittade besviket på henne. Hennes glesa hår låg längst hennes rygg.
RÄtt som det var, låg jag på marken. Och vem stod inte en bit bort, om inte David? Dom stirrade på Johannas pappa.
- Här har ni, era ungjävlar! En familjelös! Vrålade han ch knuffade till mej med foten, jag reste mej halvt upp, och stirrade mot David, som inte rörde en min. Han slutade även inte titta på mej.
Johannas pappa stegade ilsket iväg. Man kunde höra hur hon skrek åt honom att hämta tillbaka mej. Men han lyssnade inte.
David närmade sej. Hans gäng stod fortfarande kvar. Han satte sej på knä intill mej, och flinade.
- Ser du? Ingen älskar dej. Ingen kommer älska dej, sa han. Jag tittade in i hans ögon. Dom glänste av lögn. Orden han sa, var falska.
--
Öhm - hej.
bara så ni vet är detta en liten novell om hur framtiden kan se ut. Alltså, nästan som förr i tiden.
Detta är nåt jag ruvat på ett tag.
Hoppas ni gillar den.
Fortsätta?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.9) | Emilia_Victoria - 4 aug 07 - 18:24- Betyg:  | | den va grymt bra, men alltså jag hajjade inte riktigt... slav ? jag trodde de va 2007, heh.. Men den va sketa bra och den villa man läsa mer av (Y) ;) | TokioHotelFreak - 23 jul 07 - 18:21- Betyg:  | | Braaaaa.... Men du.. blir det ingen mer LINA? | | 5-kronan - 6 jul 07 - 21:17- Betyg: | OMG!
Gud va du är duktig!
Skriv mera! | | Neon - 6 jul 07 - 20:44 | | Skit bra, det gick rakt i hjärtat. Jag heter Amanda själv. :P | | ciitronvatten__ - 6 jul 07 - 17:20- Betyg: | gosh, sjukt bra, du har talang tjejen;) du kan verkligen,
du kan verkligen skriva:) | | Nellie_med_Q - 6 jul 07 - 17:14- Betyg: | | JOHANNA !!!!!!!!!!!! jag har inget att säga . inga ord kan förklara . GAAAAAAASSHH !! Kan man inte ge mer än 5 i betyg , de e ologiskt .. den här får 10 i betyg av mig . ! Keep going ! <333 | | _m4ng0_ - 6 jul 07 - 15:34- Betyg: | | jag tycker du ska fortsätta, den är jättebra :) | | woops - 6 jul 07 - 15:15- Betyg: | | Ja, fortsätt :))) Lite förvirrad av handlingen, men gillar verkligen ditt sätt att skriva :) Skicka gärna ett meddelande när du lagt ut nästa del ^^ | | paradisepassion - 6 jul 07 - 15:07 | | FORTSÄTT ! ;D | | mikaelahansson - 6 jul 07 - 14:28 | | den va bra :D mera |
|
|
|
