Stackars flicka - del 2 |
Ett minne klarare än allt annat just då,
ett minne som trängde sig fram och tvingade sig på.
Hon var bara fem år då. De andra var lite äldre, i sjuårsåldern.
Hon var ute på den gemensamma innergården som var omgiven av
lägenhethusets gula träväggar.
Trots att mängder av fönster var placerade inåt mot gården
kunde hon ofta känna sig trygg där. När hon var där ensam i alla fall.
Men nu var de andra där.
“Titta, där är den äckliga flickan!”, sa den kaxigaste pojken.
Han som var äldst och störst. Precis fyllda åtta år.
De andra skrattade, ett skratt som skulle komma att förfölja henne för all framtid.
‘Sanna’ , tänkte hon. ‘Jag heter faktiskt Sanna.’
Men hon sa inget. Hon vågade inte.
“Hon leker med sin bästa vän, Dockan!”
Alla dessa hånleenden som hon fick emot sig.
De samlades i en ring runtomkring henne och dockan Aurora.
Den äldste pojken knuffade henne lätt, så att hon nästan ramlade.
Sedan sa han:
“Du ska göra som vi säger. Vi bestämmer här,
och du är den äckliga flickan som ska göra som vi säger.”
De orden kom så hårt emot henne att de fick henne att falla.
Både fysiskt och psykiskt föll hon, och hon tog till sig orden utan att säga emot.
Hon tog det som ett faktum.
De skrattade åt att hon ramlat, och innan hon hann göra något tog de dockan ifrån henne.
Hon flämtade till när de andra höll dockan i håret och snurrade henne, runt och runt i luften.
Någon av dem kom på idén att de skulle slita av dockan ena handen, och så blev det också.
De struntade helt i hennes halvkvävda, hysteriska skrik.
Hon kunde se något de andra inte kunde se - dockans blod.
Och dockans skrik var hjärtslitande i henne, medan de andra inte kunde höra något alls från dockan.
Inte den minsta lilla viskning.
De andra hängde upp dockan i ett av körsbärsträden sedan.
Hon kunde inte nå till den, hon kunde inte rädda den.
Hela natten stördes hon av dockans skrik som trängde in igenom husväggen och fram till henne.
Hon sov inte en blund den natten.
Det var denna händelse som var början till allt. Början på mardrömmen som kallades för hennes liv.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | fruxogirl - 10 jul 07 - 20:25- Betyg:  | | Hade jag vart hemma hade jag gråtit :'( Så himla fin, helt obeskrivligt bra, du har sån jävla talang, jag kan inte säga det många gånger nog <3<3<3 | | nanna_limpan - 2 jul 07 - 20:04- Betyg: | ÅÅ gud vilken Fiin <3<3 Men så Hemsk :(
SKRIV MEER !!!<3<3<3 |
|
|
|
